Samlingstråd - Skoluppgifter i nationalekonomi

Tre frågor:
Har av någon konstig anledning stora problem med AS/AD-kurvan.
1. Vad är det som kan skifta AS respektive AD kurvan?

Hur går jag tillväga för att lösa ekvationer liknande denna?
2. Antag i denna fråga att aggregerad varuefterfrågan ges av:
Z=C(Y-T)+I+G
där Y är produktion/inkomst, T skatt, I investeringar och G offentlig konsumtion och där konsumtionsfunktionen specifieras till C(Y-T)=C0+C1(Y-T)
Sätt C0=1, C1=0,8

Om skatten minskar med en enhet, hur mycket ökar Y i varumarknadsjämvikt (dvs då Y=Z)
a)0,8 b)1 c)4 d)5


Kan lika gärna lägga in den här också och hoppas på svar:
Antag i denna fråga att aggregerad varuefterfrågan ges av Z=C(Y-T)+I+G
där Y är produktion/inkomst, T skatt, I investeringar och G offentlig konsumtion och där konsumtionsfunktionen specifieras till C(Y-T)=C0+C1(Y-T).
Sätt: C0=1 C1=0,5 T=0,5 I=0,25 G=0,5

Vad är produktionen i jämvikt på varumarknaden?
a)1,5 b)0,75 c)3 d)1,75 e)2

Behöver hjälp med A och B.
http://www.ladda-upp.se/bilder/zdpodwsmfbyjad/

MR=MC om jag förstår rätt, MR får jag fram genom att ta derivatan på TR? Inget facit så vet inte om detta är rätt.
Bara behöver hjälp med de rätta formlerna om man säger så. Då D=S inte finns som vanligtvis.

Uppskattas.

Någon som vet vilket håll AS-kurvan skiftar om z(faktorer som påverkar lönen)eller u(arbetslösheten) ökar/minskar?

När det råder perfekt konkurrens så är MC=MR=P, så du får summera ihop MC för de två företagen och sätta MC=P för att lösa ut kvantiteten och sedan lösa ut priset.

I b) så bildar företagen en kartell och agerar således som ett monopol och då får du göra samma sak där, summera ihop företagens marginalkostnad och ställa den mot MR, som när det råder monopol är efterfrågan med halva lutningen.

Hoppas jag inte är alltför långt ute och cyklar, var ett tag sedan jag läste mikro och hoppas det hjälper dig.

kolla denna och tryck på continue så får du AS kurvan enkelt förklarad

"http://www.eurmacro.unisg.ch/tutor/c14a.html"

Yo,

Ngn här som är duktig på NPV analys, så hade jag varit tacksam över lite hjälp.

"To answer this question you will need to construct a simple 10 year DCF in excel and calculate the NPVs and IRR for the following tenancy.

Building A Is an industrial Warehouse with a Gross Lettable Area of 10,000m2 which was let on a ten year lease of which two years have expired. The face rent in the lease is $200/m2 and there is a fixed 4% per annum escalation of rent throughout the term. A terminal yield of 8% is considered appropriate. You have just purchased the factory for $23million and have a target rate of return of 12%. From your spread sheet which of the following are the closest figures to your answer for NPV and IRR?"

Du skall kola hur dina framtida inkomster se rut; 2 av 10 år har gått.
Du skall kolla totala hyresintäkter över dessa 10 år, sedan dra av de 2 första.
(antaget att hyran $200/m2 är per år och inte någon annan tidsperiod)

Terminal yield, tolkar jag som att avkastningen är ok om det ger 8% över de kommande 8 åren, dvs tills hyreskontraktet löper ut.

Du får en summa för tot inkomster om 8 år, diskontera denna till nutid och se vad för avkssning detta ger. IRR erhålls genom att sätta nuvärde till noll och söka vilken ränta som skulle ge detta.

Antaget att "the factory" är byggnaden nämnd ovan vilken du hyr ut; så skall du kolla vilken ränta som ger ett nuvärde på det inköpta beloppet. Dvs inte ger någon förändring i nuvärdet (priset) du betalat för tillgången.

Då ränta eller inflation ej nämns i uppgiften skulle jag ej ta med dessa i beräkningen. Bara nämna att dessa samt en ”säker” avkastningsräntesats nog behövs vid en bättre analys av investeringens reella nuvärde.

Nedan finna länkar för att beräkna sakerna - ganska rättfram.

http://en.wikipedia.org/wiki/Net_present_value
http://en.wikipedia.org/wiki/Internal_rate_of_return
http://en.wikipedia.org/wiki/Terminal_value_%28finance%29

För att bekämpa inflation använder riksbanken sin styrränta och kan på detta sättet begränsa köpkraften hos konsumenterna. Fundera på och ge din syn på om detta sätt att inflationsbekämpa är demokratiskt korrekt. Beskriv förfaringssättet ur olika perspektiv och förklara hur samhällsmedborgare påverkas. Beskriv praktiska situationer där det är uppenbart att konsekvenser, både positiva och negativa, blir tydliga och hur hushållen måste anpassa sin ekonomi till nya situationer.

Någon?

Skatta VaR (Value at Risk) för obligationen med hjälp av både delta-normal modellen och delta-gamma
modellen.

* Härled sedan procentuella prisförändringar m h a de två olika metoderna.


Kan någon hjälpa mig förstå uppgiften här? VaR är ju värdet som du riskerar att förlora under en viss tidsperiod för ett visst konf.intervall. Vi räknar på 1 dag. Men hur ska jag härleda de procentuella prisförändringarna m.h.a. de olika metoderna? Man använder ju inte delta-normal eller delta-gamma för att räkna ut obligationspriserna väl?

Hallå sitter med en extenta utan svar och behöver hjälp med en uppgift jag inte får tätt på

Efterfrågans priselasticitet är -0.4 på en vara priset stiger från 50 till 150 i nuläget sälsj det 200 000 enheter hur många enheter kommer att säljas efter prishöjningen

du vet delpa pris, dvs p1 o p2 (50,150) deplta -> deltap=100 du vet priselast=dq/dp*p/q
bara räkna. Approx dq/dp med deltaq/deltap.

eller googla definitionen på priselasticitet.

Jag vet hur man räknar priselastisitet men nu saknar jag förändringen i kvantitet och har bara förändringen i pris.

så du menar:
100/50=2
X2=-0,4
X=-0,8

200 000*-0,8=-160 000

200 000-160 000= 40 000

De kommer säljas 40 000 enheter?

Eller tänker jag fel?