Mästarnas Mästare

Då är vi oense helt enkelt, jag vill att mästarnas mästare ska vara ett tävlingsprogram som testar de många och olika aspekterna kring vad som utgör en mästare. När man lyckas med det får man en miljö som formar och lyfter fram en sociala interaktionen mellan intressanta idrottsprofilerna på ett unikt sätt särskiljt från hur de annars skildras i kravlösa sammanhang såsom intervjuer, talkshows, reportage m.m.

Jag tror att det blir svårt med tanke på åldersskillnaden. Om någon lagt av för 20 år sedan är det väl troligt att vederbörande inte är representativ för den som personen var för 20 år sedan.

Behållningen av programmet är framförallt den sociala biten, dvs socialt interagerande och tillbakablick på en fantastisk karriär med tillhörande känsloyttringar och kommentarer. Semifinalens moment är under all kritik då alla 3 är extremövningar som inte på något sätt är en måttstock vad gäller allsidighet. Skulle vara intressant att höra hur de resonerat när grenarna bestämdes.

Tråkigt med två mindre startfält, men Tompa Fjompa är kung

Jag tycker att el-tävlingen är rolig, hur folk reagerar olika. Däremot tycker jag att amperen skulle höjas så hade det blivit riktigt intressant.

Men inte samma spänning?

Du menar att vi humorbefriade inte inser att Ravellis sjuka och översociala klängande är HUMOR?

Ravelli är säkert omtyckt i gruppen även om jag tror att det finns någon/några som är lite trötta på honom.

Bortsett från det så kommer Ravelli alltid, vilket nämnts tidigare, att vara VM-kungen från -94.


Att göra MM till en elitövning låter sig knappast göras. I så fall måste man plocka deltagarna så att dom medverkar i programmet efter ungefär samma uppehållstid räknat från när deras karriär slutade/avslutades. Det kommer att bli omöjligt.

Man måste också komma ihåg vid castingen till MM att olika idrottsmän droppar från elitnivå till nivån "mycket-duktig-amatör" olika fort. Frölander har inte alls samma kropp idag som när han var på topp.

Hur fort man droppar formen beror också på vad man varit aktiv med. Vägde man 100 kg under sin elittid som brottare så finns risken att man efter karriären droppar sin elitform ganska snabbt jämfört med någon som vunnit dubbla guld i skytte.

Låter man dom rent tävlingsmässiga aspekterna ta överhanden så biter man sig i tummen.

Ravelli är ju stört skön, slår Tommy på armen och bara fit for fight. Verkar som en härlig kille imo. Tommys röst är också stört skön

Blir förvånad om Ravelli tar sig igenom helvetesveckan utan att komma sist. Men å andra sidan har han förvånat mig tidiagre.

Ravelli är kung, pratglad även fast han åkte ut först.

Tommy Sökas är verkligen en glidare som verkar ta allting med en klackspark.

Vem fan väljer musik till detta? Storslaget, bombastiskt och ödesmättat. Man tror att någon skall avrättas och inte att det är en harmlös lek.

För övrigt är Emma Sjöberg en megababe.