Sverige: landet där det råder stor bostadsbrist

Just för att det tillkommer kostnader (inre underhåll) gör att jag ser det som troligt att HR är aningen dyrare. (Dock vet jag att föreningar lagt på fondering i månadsavgiften för inre underhåll. Något som innehavaren får begära ut efter godkänt underhåll. Jag har dock antagit att det inte är brukligt).

Men som jag nämnde ovan finns det också påverkan som är icke-ekonomisk som drar åt olika håll.

Med BR innehar man en tillgång. Värdet på den kan gå båda vägare. Jag har undvikit att ta med det då det leder till en massa spekulationer och tyckanden. (Ser vi i en annan tråd beskrivs BR som en ren vinstmaskin och skulle därmed prissättas mycket högre än HR).

Debattartikeln är skriven av en doktorand på KTH vilket förhoppningsvis innebär att artikelförfattaren har torrt på fötterna. Länken till artikeln i sin helhet (som borde ha varit med redan i förra inlägget) är: http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3785875.ece


I mitt förra inlägg ser det ut som om artikeln handlar om byggkostnader vilket den inte gör utan det var en, möjligen felaktig, slutsats jag drog av att bostadsrätter omtalas som skokartonger medan det för hyresrätter påpekas att det som byggs in skall ha lång livslängd. Det borde naturligtvis stått: "Det tycks också, enligt en debattartikel i Ny Teknik, vara...vilket bör ger utslag i byggkostnaderna. "

Du klarar ju inte ens av att redogöra för frågan. Det är ett första steg du måste uppnå. Du är ljusår från från att förtydliga något.

Nej det är inte spännande. Det är snarare så att jag ägnar mig åt gratis terapi till någon fantasifull rättshaverist. Som fullkomligt löpt amok.

Det är inte en inställning. Det är en realitet.

Underhåll av tillgången är en annan fråga som jag förutsatt att ägarna som brukligt sköter.

Betyder detta att du nu förstått att det gällde tillsvidareboende och inte korttidshyra?
Eller är du osäker på det?

Behåll de funderingarna för dig själv tills du kommit fram till om det motiverar högre eller lägre hyra. Och så lägger du fram ett oantastligt, logiskt/rationellt resonemang som visar din tes.

Liksom för HR. I båda fallen justeras boendekostnaden. Vad får dig att tro att det bara skulle gälla BR?

Eh?
Både HR och BR innehavarna kommer att ha mängder av upplevelser. Är det inte på jobbet, eller avundsjuka för att grannen köpt en ny bil så är det något annat. Det har inte med marknadshyra att göra.

1. Du skäms alltså för positionsbytet, väldigt intressant.

2. Oj oj oj, nu är det rättshaverister som löper amok också. Hur känns det att vara helt avslöjad som både kverulant, kommunist och dessutom - förklädd till högerextremist.

3. Är det för 100:e gången som du erkänner att jag har rätt?


1. Rent generellt sköts underhållet inom BR-bestånd avsevärt bättre än i HR-bestånd, det finns direkta incitament genom ägarandelarna i BR:s att vara mer skötsamma, medan HR-bestånd, särskilt i kommunal ägo vanligtvis har incitament att göra politik i saken och försöka skicka räkningen till skattebetalarna. Dvs. en fråga där ägarna ofta har diametralt olika inflytande, men Hyresrättpersonerna har omätbart inflytande över - i det korta perspektivet 5-20 år.

2. Nej, det betyder att skiljer på hotellverksamhet och hyresverksamhet, men man kan ju direkt se att du är subjektivt påverkad av frågan och väldigt biaserad gentemot bostadsrätter samt försöker debattera till förmån för hyresrätter - som att klassificeringen på något vis skulle ha en politisk betydelse där båda de såkallade rättigheterna är SAPs små konstruktioner.


1. Ifall du skäms för att hyresrätterna missköts så behöver du inte demonstrera saken inför publik, vem som helst kan förstå att en individ som köpte en BR i tex. Stockholm 1990 har gjort en väldigt bra affär jämfört med en person som skaffade sig en hyresrätt.

2. Där har du faktiskt fel, detta beror vanligtvis på balansfonderna hos hyresbolagen, men i BR:n så syns det direkt på månadsräkningen pga. räntesystemen och amorteringsavtalen - när sådana finns samt förstås inflationen.

3. Inflationens inverkan på hyresrätten är vanligtvis att hyran ökar i takt med inflationen. Inflationens inverkan på lån hos bostadsrättsinnehavare innebär att lånen minskar ungefär i inflationens takt men förstås inverkar på avgifter så som på hyran i en HR och övriga kostnader. Detta innebär essentiellt ekonomiska fördelar för BR:innehavararen i förhållande till hyresrättsinnehavaren.

Ja och vad står det i artikeln? Han hävdar inte att alla nyproduktions BRF:er är "isolerade skokartonger". Och om man har lite koll på byggteknik så vet man att det inte skiljer någonting mellan ett hyresbostadshus vs ett BRF-dito.



De flesta seriösa aktörer håller inte på sådär. Det skulle skada varumärket allt för mycket om man hade ett så pass kortsiktigt tänk.

Däremot kan det vara mer problem om man köper en lgh av en mindre aktör på marknaden som bara vill göra snabba pengar och sedan dra sig tillbaka.

1. Exakt. Men jag har haft väldigt många debatter med denne Anund för nått decennium sedan, han är inte kompetent & kunnig ifall man får uttrycka sig milt, vilket reflekteras av artikeln. Tittar man på smörjan som han vräker ur sig så kan man tex. ta:

"När hyresrätter ska byggas är det företagets samlade erfarenheter som är styrande. Fokus ligger på att minimera det löpande underhållet och se till att allt som byggs in i fastigheten har lång livslängd. Materialval och tekniker som gör fastigheten uthållig, tålig, bidrar till låg driftkostnad och gör den enkel att förvalta prioriteras; takfötter, putsbleck, synliga värmestammar, träskivor i mellanväggar och klinker i hall är till exempel vanligt i hyresrätter."

- det där är förstås rent nonsens eftersom det är en diametral skillnad mellan de tre huvudinriktningarna avseende hyreslägenheter med den privata sektorn i toppen, vilka bygger just samma kitsch som BRF:erna och lågkvalitets hyresrättsbyggare på andra sidan, vanligtvis toppade av de kommunala hyresbolagen runt om i landet - i praktiken tillämpar de noll-underhållsmetodiken, bygger i billigaste betong som faller ihop efter fyrtio-sextio år samt byter fönsterbläck när fönstren faller ur pga. att de valt det billigaste trämaterialet på marknaden och sedan målat det med 3mm vattenavstötande färg vilket resulterar i att skithuspapper är ett fastare material efter tio-tjugo år.

Och sedan fortsätter det på samma vis i en lång svammelrad som mer reflekterar mr. Anunds miljöpartistiska tänkande än någon form av verklighetsbeskrivning. Givetvis är det valtider, men det är ju inkompetens att göra saken så uppenbar som mr. Anund gör.


2. Det handlar inte så mycket om aktör vs. aktör i det där fallet utan om objektstyp. Däremot är det ju som så att små aktörer vanligtvis bygger små hus och stora aktörer bygger stora hus. - alla som vet något om bostadsmarknaden vet att den högsta kvaliteten hittas inom just småhussegmentet samt i sten-trähus från 1800-1930 talet och den absolut lägsta kvaliteten hittas i miljonprogrammen och den näst lägsta i moderna betongskrapor där man korrigerat de mest asociala inbyggda problemen från miljonprogrammen - något som mr. Anund verkar ha förträngt i sin verklighetsbeskrivning.

Du förutsätter flytt till likvärdig eller högre standard, men även då kan man säga att de tjänat pengar eftersom deras lån inte behövde ökas jämfört med de som köper sin första bostad. Det är bland de som inte äger sin bostad som förlorarna finns, främst då ungdomarna.

Nu var det även så att de flyttade till billigare boende eftersom de inte behövde en så stor villa längre. Så därmed tillhör de gruppen som nu kunde minska sina lån ganska rejält.

Visst har priserna gått upp men jämfört med de som köper för första gången behöver de inte öka sina lån.

En aspekt på det hela som kanske blir mer aktuell närmaste 30 åren är husens livslängd. Som vi vet så är BR och villor till stor del byggda efter 1950 och vi bör därför närmaste 30 åren se alltfler hus som måste renoveras eller rivas.

Det kan bli intressant hur man hanterar det framförallt inom BR-föreningar.

Eftersom vid en rivning så är själva bostaden värdelös.

Inte behöver öka sina lån? Kan du förklara vad du menar med det.

Två hus. Båda kostar en miljon när man flyttar in i det ena huset.

5 år senare kostar huset två miljoner. Man flyttar och får därmed köpa det andra huset för två miljoner.

Visst finns där vissa kostnader i samband med flytten. Säg att det kostar 100.000 kr.

Men det innebär inte att lånet ökar. Det är en helt normal levnadskostnad.

Lånet kvarstår på en miljon, men den som nu köper sin villa för första gången har ett lån på 2 miljoner för det hus de sålde.

Så skuldsättningen ökar inte hos de som redan äger bostaden, bara hos de som köper nytt eller köper större.

Bostadsbrist är inget att oroa sig för. Om 10 - 40 år kommer förmodligen en statlig utredning med tänkbara förslag på lösningar.