Hur lång ifrån var Hitler att vinna 2:a världskriget?

1) Det tyska ubåtsvapnet led oerhörda förluster först när britterna ändrat taktik. Dessförinnan gick britterna nästan på knäna i den meningen att utgången var ytterst oviss.

Oturligt för tyskarna fördröjdes utvecklingen av den nya ubåten på grund av återkommande problem vid utvecklingen. Men när den väl var klar skulle britterna inte haft stor chans mot den.

2) Franco vägrade tyskarna genomfart för anfall mot Gibraltar. Hitler valde, inte minst av gammeldags hederskäl, att inte med våld eller hot om våld tilltvinga sig genomfart till Gibraltar.
Det hade annars varit en enkel sak för Tyskland att 1940 på det sättet stänga av denna infart till Medelhavet för britterna.

Hade så skett hade med all sannolikhet britterna tvingats till förhandlingsbordet.

Ja, RAF:s frontförband blev slitna av striderna och roterades därför
mellan södra England och Skottland, för att återhämtas och trimma in nya piloter.

Luftwaffe blev även de slitna (sök t.ex. på Kanalenkrankheit), men förbanden roterades inte,
utan de stred vidare, tills dess att de mer eller mindre kollapsade och fick skickas hem till Tyskland.

D.v.s. britterna hade ett effektivare sätt att hantera stridsutmattning.

Vad gäller styrkeläget så förlorade britterna färre flygplan och färre piloter än tyskarna,
samtidigt som britterna producerade fler flygplan* och utbildade fler piloter än tyskarna.
Därtill så hade britterna redan från början en större pool av utbildade piloter
(många universitetsstudenter i Storbritannien,
fick under 1930-talet en pilotutbildning under studietiden)
och de hade redan 1940 och sedan kriget ut ett överskott på piloter,
som man utnyttjade till att rotera personalen mellan flygtjänst
och t.ex. stabstjänster och flygsamverkansgrupper.

Så summan av kardemumman är att för varje dag som gick
så slets de tyskar besättningarna ner lite mer mentalt än de brittiska,
samtidigt som britterna för varje dag fick några fler flygplan och några fler piloter,
medan tyskarna varje dag fick några färre piloter och några färre flygplan.

Därtill så förbrukade slaget om Storbritannien snabbt tyska bränslereserver,
som man behövde om man ville invadera Sovjetunionen 1941.


(*) Storbritannien hade världens största flygplansproduktion 1940-1941,
tills dess att USA gick om dem, och större produktion i absoluta tal än Tyskland, 1940-1943.
1944 så gick tyskarna om britterna, men britterna producerade då
generellt sett större flygplan (större andel 2 och 4-motoriga flygplan).


Typ XXI (varav ~98% var oanvändbara vid leverans) kunde göra 17 knop i u-läge.
Men då bara i kanske 1/2 till 1&1/2 timma innan batterierna var tömda.

Allierade eskortfartyg kunde i många fall göra mer än 30 knop.

Den höga hastigheten i u-läge var således, till skillnad
från stor räckvidd i låg hastighet i u-läge av mycket ringa nytta.

Vid ett typiskt uppdrag så skulle en typ gå upp till ytan varannan natt
för att ladda batterierna i ett par timmar, vilket totalt sett,
skulle innebära 10-20 laddningar per uppdrag.

Behovet av att genomföra nästan hela uppdraget i u-läge i ~5 knop,
till skillnad från 1940-41 då man genomförde nästan hela uppdragen i övervattenläge i ~10 knop,
skulle dock vara en mycket stor nackdel, då man skulle ha färre ubåtar som tillbringade
en större andel av tiden med att ta sig till och från målområdena och i hamn för underhåll,
jämfört med den andel av tiden som faktiskt användes för att patrullera fartygsrutterna.

Möjliga (redan existerande och redan använda) motmedel för de allierade
var dels strategiskt bombflyg som slog ut produktionen och ubåtsbaserna
(de tyska produktionsbunkrarna och basbunkrarna fick smaka på Tallboy och Grand Slam)
minläggning av basområdena från luften, bekämpande av ubåtarna till havs
med redan existerande flygfällda ljudbojar och redan existerande flygfällda målsökande torpeder,
samt bekämpande av ubåtarna med eskortfartygen när dessa försökte smyga sig nära konvojerna.

Typ XXI bli svårare att bekämpa än de ubåtar som Tyskland hade,
men å andra sidan så skulle typ XXI bli mycket dyrare
(särskilt som 98% inte gick att använda som levererade från tillverkaren)
och de allierade hade en mycket betryggande överlägsenhet till havs,
som tyskarna måste övervinna.


Å andra sidan så var dessa raketvapen mycket dyrare att tillverka
än den skada som de åstadkom.


Nej, Churchill ville inte "ha fred".
Han ville ha "fred via seger" och om närde även tankar
om att fortsätta kriget även mot Sovjet.


Att Hitler inte invadera Spanien hade inte med hedersskäl, eller välvilja att göra.
Det handlade om att Tyskland inte hade råd att offra trupp
på att invadera, ockupera och försvara den Iberiska halvön.
Särskilt inte då detta skulle leda till att de spanska besättningarna i Nordafrika,
samt Kanarieöarna, Azorerna m.m. nu skulle tillfalla de allierade.

Vad gällde nyttan av Gibraltar så gick nästan alla allierade transporter
till Egypten och Malta redan hela vägen runt Afrika.

Gibraltars största värde var som marinbas, men britterna skulle lika gärna
kunna gruppera sina fartyg och flygplan i Spanska Marocko och Azorerna.
Särskilt Azorerna skulle ha varit viktig, då flygplan därifrån
skulle utgöra ett mycket viktigt bidrag till att tidigarelägga segern i slaget om Atlanten.

Allierad trupp i Spanska Marocko, skulle även öka sannolikheten,
för att även de franska besittningarna i Nordafrika gick över i allierade händer,
vilket i sin tur skulle ha gjort det mycket svårare för axelmakterna i Nordafrika,
då man nu skulle vara inklämd mellan allierade förband i både öster och väster.

Jag tror att hans rasism och östeuropeiska syn på världen var för stora hinder för Tyskland. Hans beundran för britterna och ointresse för USA blev ett problem 1940 när det inte längre gick att ignorera bort problemet med ett raskrig där ingen var på Tysklands sida. En plan för kriget mot England borde ha funnits redo utifall anglosaxiskt broderskap inte var lösningen.

Stalin var villig att ansluta sig till axelmakterna det året vilket kunde ha räddat Hitler. Brittiska imperiet var sårbart och det är möjligt att Churchill hade fått avgå efter förlusterna i Medelhavet utan något hopp om hjälp från Sovjet. Hursomhelst var det ingen bra idé att bete sig så svinigt som möjligt mot civila i Sovjet utan någon som helst tanke på konsekvenserna eller Tysklands anseende. Det var då Hitler lät sin galenskap och rasism ta över helt, oavsett om det saboterade Tysklands chanser att vinna.

Genom att införa den nya rasordningen innan kriget var över tog dom bort all anledning för ryssarna att kapitulera. Låtsas åtminstone, se propagandavärdet i att befria Stalins offer samtidigt som England hejar på regimen.

T ex så köade ukrainare för att ansluta sig till ss, men bara en bråkdel antogs. Helt galet när det var en sådan brist på manskap.
Sen försummade ockupationstrupperna att leva upp till den bild av befriare som många i Sovjet såg i tyskarna.
Det har sagts att om de förhatliga kolschoserna avskaffats så hade Hitler vunnit många anhängare i hela Sovjet.

Nog inte så långt borta, hade hjälpt om han inte körde över sina generaler, och inte gått på Ryssland just då . Alltid kul att fundera vad som hade hänt om hitler nöjt sig med sina tidiga erövringar och det hade blivit fred, hur världen skulle se ut idag utan kalla kriget , Berlinmuren osv ..

Som några har skrivit tycker jag också det va synd att hitler ville att Sovjet skulle ses som undermänniskor och behandlas som skit av tyska soldater, det strategiska syftet i det existerar liksom inte

Invasionen av Ryssland av ganska perfekt tajmad, möjligen kunde man startat någon vecka tidigare. Skulle du vänta med att invadera Sovjet så kommer Tyskland inte stöta på T-34 i strid varför utvecklingen av tyska vagnar inte alls kommer gå lika fort. Du kommer att stå med PzKpfw II, III och IV istället för Panthrar och Tigrar mot Sovjets mycket kapabla T-34:a. Vidare skulle effekterna av Stalins utrensningar inom Röda armén minska och Sovjet skulle vara en mer potent motståndare.

Vad gäller generalerna är det alltid lätt att säga en massa saker i efterhand, det var ju Hitler själv som 1934 beordrade att pansardivisioner skulle sättas ihop. Visserligen tog han många dåliga beslut, och framförallt mot slutet av kriget men alla beslut var inte av ondo. Som tidigare nämnt have han ju sinnesnärvaro att inte upprepa Schlieffenplanen från första världskriget. Sedan om det ska tillgodoräknas Hitler som ett bra beslut eller om det är von Manstein som ska "tackas" för att ha lyckats övertala Hitler, det kan diskuteras.

Men det är klart, om du skulle kunna göra von Manstein överbefälhavare 1941 har du sannolikt mycket vunnet.

Dags att slå hål på lite myter!

1. Spanien kunde ha allierat sig med Tyskland och skickat mer trupp till Sovjet!!!!
Svar: Fel. Spanien var, tyvärr, tack vare krisen, ekonomiskt beroende av USA. Nazityskland kunde aldrig tävla mot detta. Spanien skickade EN frivillig division till den ryska fronten, men mer än så hade man aldrig kunnat bidra med. Tyskarna var tvärtom tacksamma för att dom överhuvudtaget fick någon hjälp härifrån.

Man skulle ha inringat Stalingrad, istället för att gå in i staden!
Svar: Nej. Målet var inte att tillskansa sig större landområden öster om Stalingrad och inte heller att tillintetgöra så mycket Ryska styrkor man kunde. Det primära målet var att säkra Stalingrad upp till floden Volga, för att skydda ryggen ner mot Kaukasus, där Tyska styrkor sakta men säkert skulle nå de Ryska oljefälten. Att gå runt Stalingrad (vilket hade krävt att man tagit sig över floden), skulle resultera i en än mer utsträckt och sårbar armégrupp. Man hade inte kraft nog att genomföra detta.

Hitler ville bygga en "östbarriär" så att de Tyska styrkorna inte skulle kunna retirera!
Svar: Fel. Man blandar ihop de olika scenarion som inträffade. Det som egentligen hände var att Generalerna föreslog att Panzer-Wotan linjen skulle börja byggas ut, ifall offensiven vid Kursk skulle misslyckas, och Tyskarna blev tvungna att retirera. Hitler ville inte göra detta då, eftersom han var rädd att de Tyska styrkorna skulle ge upp Kursk för tidigt och därför retirera till den säkra försvarslinjen. Den gigantiska försvarslinjen började inte byggas förrän i September 1943, men då hann den aldrig bli helt färdigställd (förutom en 'kort' passage nära Leningrad).

Dunderque avgjorde krigets utgång!!!!!!!
Svar: Nej. För det brittiska imperiet var 300 000 man en spottstyver, med tanke på hur mycket manskap som kunde ersättas med hjälp av Kanada, USA, Australien, Indien, Sydafrika, Nya Zeeland. 300 000 elitstyrkor. Javisst. Men det var ingen 6e tysk armé vi snackar om. Klassisk händelse som alltid förstoras upp i historieböckerna. Att Tyskarna tog Holland, Belgien och Frankrike var tydligen inte seger nog för Axelmakterna. Man måste verkligen leta "vändpunkter". Kriget avgjordes i tonnage/produktionskapacitet, inte vid Kursk, Stalingrad eller i Nordafrika, även om detta visserligen förkortade kriget. Dunderque var en kort parentes i ett gigantiskt krig.

Luftwaffe borde ha gjort ditt och borde ha gjort datt...
Svar: Dom kunde ha gjort dittidatt också. Det hade ändå inte hjälpt ett skit för dom att vinna ett luftkrig mot de Brittiska Öarna. Punkt.

Japan borde ha skic...
Svar: Japan hade blivit SLAKTADE av Ryssarna. Dessutom började Ryssarna dra trupper därifrån resten under hösten 1941, så det fanns redan ordentligt med styrkor där så det räckte och blev över för att kontra en Japansk attack.

Tyskarna är så korkade som inte skickade fram vinteruniformer!!!!
Svar: Vinteruniformerna låg i Berlin, redo att skickas till fronten. Problemet var bara att det var... ganska mycket annat som skulle skickas också. Ammunition, drivmedel, mat till flera miljoner soldater, reservdelar, spannmål och vatten. Vinteruniformerna var helt enkelt en lägre prioritering.

Hitler skulle inte ha gått in i balkan, det försenade Operation Barbarossa!
Svar: Fel. Operationen var spikad till den 22a Juni redan innan balkanoffensiven drog igång. Man behövde ha torra flygfält, plan mark och optimala värderförhållanden innan man kunde gå in i Ryssland. Balkankampanjen hade ingenting med detta att göra.

Någon annan som sitter inne på lite cheesy myter jag kan ta kål på? Shoot!

I den nazistiska utmaningen skriven av Alf W Johansson fokuserar han en del på ländernas produktionskapacitet. Tyskland var skickligare krigare men låg hopplöst efter på produktionen av krigsmateriel. När de inte lyckades avsluta kriget mot Storbritannien 1940 hade man att välja mellan att sitta och rulla tummarna eller att genom en invasion av Sovjet slå ut Storbritannien enda potentiella allierade och på så sätt avsluta kriget. När de misslyckades med att knäcka Sovjet 1941 var kriget avgjort.

Nu kanske någon redan skrivit om det men om Tyskland och Japan istället för att gå i krig mot Sovjet och USA fokuserat på att knäcka Storbritannien i Asien, Mellanöstern och Medelhavet borde de kunnat skapa fred med England och därefter invaderat Sovjet. Japan var väl iof rätt ointresserade av ett angrepp mot Sovjet.

När det gäller flygplan är sambandet mer eller mindre linjärt, det vill säga man kan säga att ett tvåmotorigt flygplan motsvarar två enmotoriga och så vidare. Det viktar upp den västallierade, och framförallt den brittiska, flygproduktionen ännu mer.


Eftersom de allierade redan hade utmärkt sonar, centimetervågradar (för att upptäcka periskop), målsökande torpeder, sjunkbombkastare och taktik för att sänka ubåtar i u-läge är det svårt att se hur Typ XXI skulle ha sådan fantastisk inverkan. Det är fortfarande en ubåt, liksom.

Möjligen skulle ubåtsjaktflygets effektivitet minska något, i alla fall inledningsvis, men även de hade kortvågsradar och ubåten måste ju rimligtvis ta upp periskopet ibland om den ska åstadkomma något. Med introduktionen av flygfällda antiubåtstorpeder (varför får den allierade teknikutvecklingen aldrig någon kredd?) hade man dessutom ett utmärkt vapen mot ubåtar även i u-läge.


Hitler och Himmler var verkligen tokrasister när det gällde slaverna och polackerna. Till och med naziideologen Alfred Rosenberg såg problemen med politiken och det allmänna uppförandet i öst men vare sig han, Speer eller någon annan fick gehör förrän det var för sent.

Detta kan jämföras med det kortlivade tyska östimperiet efter Brest-Litovsk, där kaisern var välvilligt inställd till ukrainarna. Det nazistiska projektet var från en annan planet.

Varför får aldrig den allierade utvecklingen av jetflygplan, zonröret, IR-sikten,
gyrosikten, autonomt radarriktade flygplansksp till bombflygplan,
sjömålsrobotar, styrda bomber m.m. aldrig någon uppmärksamhet?

Jag skulle gissa att ursprunget dels är att de allierade uppfinningarna ofta inte var så
"sexiga" för glada amatörer och att efter kriget så var dessa allierade projekt
fortfarande till stora delar hemliga och att de fortsatte att vara så i många år efteråt.

Vi ska inte heller glömma att de allierade introducerade ljudbojen under kriget,
(Storbritannien 1942) vilket gjorde det möjligt för flygplan att lokalisera ubåtar i undervattensläge.

Vad gäller målsökande torpeder så var USA/Storbritannien först med den flygplansfällda
antiubåtstorpeden Mk24 FIDO (använd skarpt i maj 1943), medan tyskarna
anväde sina målsökande ubåtsavfyrade antilångsammaeskortertorpeder* först i september.
De amerikanska torpederna hade dubbelt så hög träffprocent som de tyska torpederna
och Mk24 var så framgångsrik att man skar ner den planerade produktionen,
från 10'000 torpeder till 4'000, varav 204st användes skarpt mot ubåtar
(ytterligare torpeder fälldes mot ytfartyg), vilket gav USA och Storbritannien
stora förråd av övertaliga torpeder efter kriget.

Vid något fall så lyckades man (US Navy) nattetid med hangarfartygsbaserade flygplan,
först lokalisera en ubåt i ytläge med flygburen radar,
sedan lokalisera den i u-läge med ljudbojar, för att till slut sänka den
med en flygplansfälld målsökande torped.

Ingen av dessa steg hade varit möjligt innan kriget.


(*) Torpeden kunde inte höra långsamma handelsfartyg
och den var döv p.g.a. egenljud om den skulle ge sig efter snabba eskortfartyg,
så den dög egentligen bara mot långsamma eskortfartyg som gjorde 15-20 knop.

Finns en översikt över allierade antiubåtsvapen här:

http://uboat.net/allies/technical/

Som synes stod de allierade inte stilla, utan de nya tyska ubåtar framstår snarast som ett rätt desperat svar på en snabb teknikutveckling som gjorde de gamla tyska ubåtstyperna alltmer obsoleta. Det är samma sak som på flygsidan där tyskarna också tvingades experimentera mer, med allt från halvlyckade (Me 262) till fiaskoartade (Me 163, He 162) resultat.

Förutom den nya tekniken innebar också den utspridda produktionen en stor risk när det gällde ubåtarna, vilket visade sig när skroven inte kunde fogas ihop och snorklarna läckte vatten. Som jämförelse kunde de allierade precis som på flygsidan nöja sig med uppgraderingar av existerande system, vilket inte är lika coolt i historieböckerna men gjorde att de kom i tjänst i tid.

Om han hade börjat med "fortet" i alperna innan han började kriga så hade han nog klarat sig betydligt längre...