Citat från ett uttalande av hovrättspresidenten Margareta.
Detta uttalande är kontroversiellt och ganska unikt.
HR anser det styrkt bortom allt rimligt tvivel att KJ dödat VB, precis som åklagaren påvisat.
HR anser dock inte att det är styrkt att mordet varit utdraget och kan ha föranlett att VB led och hade dödsångest, trots att experter och tillvägagångssätt talar för det och inget har framkommit som talar emot det.
HR kan inte heller bortse ifrån att mordet kan ha skett i affekt och därför kan inte HR bortse från att det kan finnas förmildrande omständigheter. HR klargör även att oklarheter inte ska lastas den åtalade, trots att den åtalade har alla möjligheter att själv berätta vad som hänt men väljar att neka i sten och skylla på en annan namngiven person.
Att erkänna ett brott, visa ånger, berätta hur det gått till och varför det skedde är sådan som eventuellt skulle kunna innehålla information eller fakta som medger förmildrande omständigheter.
Att neka och skylla på en annan person, trots den övertygande bevisningen som både TR och HR anser finns, är en skymf mot rättsväseendet, oskyldiga, offret och offrets familj. Det ska inte under några som helst omständigheter belönas med straffrabatt.
Att HR sitter och försöka hitta på alternativa scenerarier för att hitta fömildrande omständigheter när den tilltalade inte själv anför några sådana omständigeter som är fördelaktiga för denne är ovanligt och ett märkligt förfarande.
Mord är ett allvarligt brott och ska alltid föranledda ett hårt straff, sedan kan det finnas förmildrande omständigheter som gör att det finns skäl att se lindrigare på händelsen, men det måste innebära att sådan förmildrande omständigheter redovisas av den tilltalade eller kan påvisas på annat sätt. Det bör vara styrkt bortom rimliga tvivel att det föreligger förmildrande omständigheter när man har bedömt att den tilltalade är skyldig bortom rimliga tvivel till detta hemska och grymma brott.
Att sitta och spekulera i att den tilltalade är knäpp och säregen och därmed kanske har handlat i affekt, trots att RPU:n visar på att KJ är väl medveten om sina handlingar och inte är i behov av vård, är också en märklig företeelse.
KJ kommer att vara ute om drygt 5 år och risken föreligger att någon kommer att ta hand om honom, precis som med Holger, därför att domstolen har dömt ett för lamt straff.
Brottet är synnerligen grymt utfört och kroppen har därefter genom styckningen skändats, så att familjen inte ens kunde få begrava en hel kropp, och trots det anser HR att det kan finnas förmildrande omständigheter, trots att den åtalade nekar i sten, skyller på annan person och vägrar lämna förklaringar.
Denna dom är inte korrekt och det är trist att den skyldiges tigande och nekande ska kunna leda till strafflindring samtidigt som offrets familj fortfarande saknar svar på viktiga frågor och till och med kroppsdelar från sin dotter.
Om något fall förtjänar att prövas i HD så är det detta fall.
Citat:
Det finns saker om vi inte känner till om vad som hände. Vi vet väldigt lite, ja nästan ingenting om det. Så det kan finnas saker i förloppet som hade de varit till fördel för den åtalade, om vi hade känt till dem. De oklarheterna ska inte gå ut över honom, säger hon.
Detta uttalande är kontroversiellt och ganska unikt.
HR anser det styrkt bortom allt rimligt tvivel att KJ dödat VB, precis som åklagaren påvisat.
HR anser dock inte att det är styrkt att mordet varit utdraget och kan ha föranlett att VB led och hade dödsångest, trots att experter och tillvägagångssätt talar för det och inget har framkommit som talar emot det.
HR kan inte heller bortse ifrån att mordet kan ha skett i affekt och därför kan inte HR bortse från att det kan finnas förmildrande omständigheter. HR klargör även att oklarheter inte ska lastas den åtalade, trots att den åtalade har alla möjligheter att själv berätta vad som hänt men väljar att neka i sten och skylla på en annan namngiven person.
Att erkänna ett brott, visa ånger, berätta hur det gått till och varför det skedde är sådan som eventuellt skulle kunna innehålla information eller fakta som medger förmildrande omständigheter.
Att neka och skylla på en annan person, trots den övertygande bevisningen som både TR och HR anser finns, är en skymf mot rättsväseendet, oskyldiga, offret och offrets familj. Det ska inte under några som helst omständigheter belönas med straffrabatt.
Att HR sitter och försöka hitta på alternativa scenerarier för att hitta fömildrande omständigheter när den tilltalade inte själv anför några sådana omständigeter som är fördelaktiga för denne är ovanligt och ett märkligt förfarande.
Mord är ett allvarligt brott och ska alltid föranledda ett hårt straff, sedan kan det finnas förmildrande omständigheter som gör att det finns skäl att se lindrigare på händelsen, men det måste innebära att sådan förmildrande omständigheter redovisas av den tilltalade eller kan påvisas på annat sätt. Det bör vara styrkt bortom rimliga tvivel att det föreligger förmildrande omständigheter när man har bedömt att den tilltalade är skyldig bortom rimliga tvivel till detta hemska och grymma brott.
Att sitta och spekulera i att den tilltalade är knäpp och säregen och därmed kanske har handlat i affekt, trots att RPU:n visar på att KJ är väl medveten om sina handlingar och inte är i behov av vård, är också en märklig företeelse.
KJ kommer att vara ute om drygt 5 år och risken föreligger att någon kommer att ta hand om honom, precis som med Holger, därför att domstolen har dömt ett för lamt straff.
Brottet är synnerligen grymt utfört och kroppen har därefter genom styckningen skändats, så att familjen inte ens kunde få begrava en hel kropp, och trots det anser HR att det kan finnas förmildrande omständigheter, trots att den åtalade nekar i sten, skyller på annan person och vägrar lämna förklaringar.
Denna dom är inte korrekt och det är trist att den skyldiges tigande och nekande ska kunna leda till strafflindring samtidigt som offrets familj fortfarande saknar svar på viktiga frågor och till och med kroppsdelar från sin dotter.
Om något fall förtjänar att prövas i HD så är det detta fall.