Gammelmedias annalkande död

Nja, jag vet inte. Tror inte att dagens typ av dagstidningar, med stora egna redaktioner med egenproducerat material kan ha särskilt långt kvar. Det är en fasligt stor massa med fasta kostnader som måste täckas av ständigt minskande rörliga intäkter. Kostnaden för journalister, kontorsyta, tryckeri, transporter är i princip lika höga oavsett om man säljer 100 000 eller 200 000 tidningar per dag. Eller om man säljer annonser för 1/2 miljon eller 1 miljon om dagen.

Hittills skär tidningarna i antalet tjänster, minskar antalet sidor osv för att dra ned på kostnaderna och samtidigt ökar lösnummer- och prenumerationspriserna mångfalt mer än inflationen. Resultatet blir en allt sämre produkt till ett allt högre pris, vilket innebär ännu färre läsare.

Till slut har tidningen sparat så mycket att det bara är den stora kostnaden för att trycka och distribuera tidningen kvar.

Titta på Aftenpostens kvällsupplaga. Den sjönk från 164 000 år 2002 till 96 000 år 2012. Då beslutade man sig för att lägga ned tidningen. Och detta TROTS att man hade mycket av de fasta kostnaderna att dela med morgonupplagan! Hade Aftenpostens kvällsupplaga gått med vinst så hade den naturligtvis funnits kvar. Denna siffra för nedläggning av norska Aftenpostens kvällsupplaga - runt 100 000 exemplar - kanske kan vara en vägledning kring när en större dagstidning kan vara lönsam.

Tidningen Arbetet låg länge kring en upplaga på en bra bit över 100 000 exemplar, men den minskade under hela 90-talet och när den gick i konkurs år 2000 var den runt 40 000 exemplar. Arbetets största nackdel var att den var orternas andra-tidning (Malmö och Göteborg). Svenska Dagbladet är Stockholms andratidning, men har en betydligt större riksspridning än vad jag tror att Arbetet någonsin hade. Svenskans upplaga ligger kring 150 000 och med ett rejält presstöd kan de nog leva kvar några år till.

Det är nog bland landsortstidningarna vi kommer att få se flest konkurser och nedläggningar de kommande åren. För att hålla liv i Göteborgs-Posten och hela Stampenkoncernen kommer Stampen att ta bort sina vingars beskydd från många tidningar den kommande tiden. En tidning som t.ex. Laholm Tidning med en daglig upplaga om 2000 exemplar hade inte haft en chans att överleva om den inte hade ingått i en koncern med en modertidning (Skånska Dagbladet).

Titta på Aftenpostens kvällsupplaga. Den sjönk från 164 000 år 2002 till 96 000 år 2012. Då beslutade man sig för att lägga ned tidningen. Och detta TROTS att man hade mycket av de fasta kostnaderna att dela med morgonupplagan! Hade Aftenpostens kvällsupplaga gått med vinst så hade den naturligtvis funnits kvar. Denna siffra för nedläggning av norska Aftenpostens kvällsupplaga - runt 100 000 exemplar - kanske kan vara en vägledning kring när en större dagstidning kan vara lönsam.

Det är dock intressant om 90 000-strecket är någon sorts brytpunkt, där tidningen inte alls bär sig längre ekonomiskt och det börjar bli dyrt att hålla den under armarna. Det som händer därefter är i så fall att man kommer blöda pengar i allt högre grad om det börjar bli svårt att ens finansiera sina egna fasta kostnader (som är väldigt svåra att försöka skära i).

Det hela beror nog främst på hur intäkterna ser ut på nätsidan. Man kommer nog i det längsta att försöka använda dessa intäkter för att hålla liv i papperstidningen. Just för att det är den som ger legitimitet åt varumärket.

....
Om Aftonbladets upplaga fortsätter att minska i samma takt som för 2012-2013 (16,6% per år), så kommer upplagan vara nere i ungefär 93 000 tidningar redan i november 2016. Vilket som bekant är precis samma nivå som tvingade fram nedläggningen av Aftenpostens kvällstidning.

.....

Det är dock intressant om 90 000-strecket är någon sorts brytpunkt, där tidningen inte alls bär sig längre ekonomiskt och det börjar bli dyrt att hålla den under armarna. Det som händer därefter är i så fall att man kommer blöda pengar i allt högre grad om det börjar bli svårt att ens finansiera sina egna fasta kostnader (som är väldigt svåra att försöka skära i).

Här menar jag att beslut om nedläggning av pappersvariant kan gå snabbare, då kommer det att heta av miljöskäl.

Är det så snart alltså? Redan om ett par år för Aftonbladet, innan man når under 100 000.

Var brytpunkten går för en tidning innan den blir olönsam beror naturligtvis på en mängd saker; i Aftonbladets fall säkert på som Enoch.Thulin skriver, i vilken omfattning aftonbladet.se kan bidra till att hålla tidningen vid liv. För kvällstidningarna är brytpunkten betydligt högre än för lokala dagstidningar - de har ju inget presstöd att förlita sig till.

I fallet med Arbetet, så försökte de ju på alla upptänkliga vis att förlänga livet. Bl.a. genom samannonsering med andra dagstidningar och inte minst ett rejält tilltaget presstöd. Aftonbladet får istället förlita sig till sin digitala edition.

"Problemet" för Aftonbladet är dock att papperstidningen och .se lever i symbios. Man delar journalister, lokaler och andra kostnader och om papperstidningen måste läggas ned blir det oerhört hårt slag mot .se som måste bära alla kostnader själv.

För att förutspå när en nedläggning närmar sig så skall vi nog vara uppmärksamma på en ström av artiklar om pappersindustrins skadlighet, cancerframkallande trycksvärta & liknande.

Är det så snart alltså? Redan om ett par år för Aftonbladet, innan man når under 100 000.

Var brytpunkten går för en tidning innan den blir olönsam beror naturligtvis på en mängd saker; i Aftonbladets fall säkert på som Enoch.Thulin skriver, i vilken omfattning aftonbladet.se kan bidra till att hålla tidningen vid liv. För kvällstidningarna är brytpunkten betydligt högre än för lokala dagstidningar - de har ju inget presstöd att förlita sig till.

I fallet med Arbetet, så försökte de ju på alla upptänkliga vis att förlänga livet. Bl.a. genom samannonsering med andra dagstidningar och inte minst ett rejält tilltaget presstöd. Aftonbladet får istället förlita sig till sin digitala edition.

"Problemet" för Aftonbladet är dock att papperstidningen och .se lever i symbios. Man delar journalister, lokaler och andra kostnader och om papperstidningen måste läggas ned blir det oerhört hårt slag mot .se som måste bära alla kostnader själv.

Men under tiden har kostnaderna för framför allt papper och distribution ökat kraftigt, och intäktssidan på annonsförsäljning ser också helt annorlunda ut.

För att förutspå när en nedläggning närmar sig så skall vi nog vara uppmärksamma på en ström av artiklar om pappersindustrins skadlighet, cancerframkallande trycksvärta & liknande.

En lokalt distribuerad morgontidning kan klara sig på betydligt lägre upplaga, kanske ända ner till 20 000 exemplar. Allt under 10.000 i upplaga som ska försörja en självständig redaktion utan presstöd är nog dödsdömt ekonomiskt, även för förstatidningar.

Jag tror att vi också ska vara uppmärksamma på artiklar rörande "satsningar på storstadsområden", eller hur det känns "naturligt" att lämna landsbygden när de flesta ändå bor i stan. Jag skulle tro att det första som kommer att ske är att tidningen slutar ges ut där det helt enkelt inte är lönsamt.

Det vore inte alldeles förvånande om någon av de stora tidningarna krymper ihop till att bli någon slags glorifierad lokaltidning för stockholmsområdet tillslut och försöker överleva med mininala kostnader för en ständigt krympande upplaga.