2014-02-21, 11:34
  #1585
Medlem
Ah, ska läsa när tid och ro finnes.
Låter instinktivt som ett väldigt tilltalande sätt att se på vågfunktionen.

En Lorentztransformation av 'min' vågfunktionen är alltså bara hur en annan observatör uppfattar att jag uppfattar systemet.
__________________
Senast redigerad av HundKattRäv 2014-02-21 kl. 11:42.
Citera
2014-02-21, 12:29
  #1586
Medlem
sp3tts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av adolf512
Min föreläsare i atomfysik berättade att om man skall räkna på en atom så får man fram något i stil med att alla energinivåer en electron kan vara i(tror det var så) är stabila enligt kvantmekaniken om man bara tar hänsyn till skälva atomen men inte tar hänsyn till att det hela tiden finns fluktuationer.
Ok, då kör vi!

Kärnan i det här argumentet kommer vara energiprincipen: energin måste bevaras.

Först och främst måste vi nog förstå varför en klassisk atom kollapsar. Vi kan försöka modellera en atom som en klassisk elektron, en punktpartikel alltså, i en bana runt atomkärnan, med Newtons och Coulombs lagar. Banan blir då en ellips, precis som planeternas banor runt solen (eftersom kraften är proportionerlig mot 1 delat med avståndet i kvadrat i båda fallen). Ellipsens storaxel beror på energin, ju mer energi desto större storaxel. Den här modellen är helt stabil. Elektronen fortsätter i samma bana hela tiden. Varför?

Jo, energin måste ju bevaras. För att banan ska kunna krympa eller expandera måste energi föras bort eller till. Men vi har inte tagit med något i modellen som har energi, förutom elektronen, så det går inte. Det vi har missat är att elektronen ger upphov till ett elektriskt fält, och det elektriska fältet kan ha energi. Om man då använder Maxwells ekvationer, som beskriver de elektriska och magnetiska fältet, visar det sig att elektronen tappar energi till elektromagnetisk strålning. Effekten kallas passande nog bromsstrålning (Brehmsstrahlung på engelska, från tyskan). (Analogt för gravitationen upptäcker man med allmän relativitetsteori att ett solsystem strålar gravitationsvågor.)

Det här var helt klassiskt, så låt oss försöka beskriva det kvantmekaniskt istället. Energiprincipen fortsätter att gälla i kvantmekaniken. Om man ställer upp en kvantmekanisk modell för den första modellen, den med bara elektronen, får man fram att det finns ett antal energinivåer. Precis som i det klassiska fallet gäller det att elektronen inte kan byta energinivå, för det finns ingenstans i modellen för energin att ta vägen (eller tillföras från). Det finns dock en viktig skillnad mot det klassiska fallet: energinivåerna är nedåt begränsade, det finns en lägsta tillåten energi.

Om man nu lägger till det elektromagnetiska fältet, kvantiserar också det, då blir det möjligt för elektronen att övergå till lägre eller högre energinivåer. Det första är alltid tillåtet, då sänds strålning ut. Det andra kan bara ske om strålning absorberas. Det är energiprincipen igen. Det som förhindrar total kollaps är att det finns en lägsta energinivå. Emission av strålning sker snabbare om atomen utsätts för strålning med liknande våglängd. (Detta är en av grunderna för en laser - Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation.) Man kan se strålning som en störning av systemet, men emission är som sagt tillåtet även när antalet fotoner är noll.
Citera
2014-02-21, 16:20
  #1587
Medlem
adolf512s avatar
Grejen är att det inte alls är så enkelt som folk tror, det finns tex energinivåer i väteatomen som är metastabila och därför krävs att atomen ex kolliderar med en annan för att electronen skall gå ner till en lägre orbital, nu är detta iof tillåtet via electrosvag växelverkan men inget som har observerats.

Atomfysik är extremt komplicerat när man börjar djupdyka i det. Du hade blivit kuggad på muntan om den föreläsaren hade hållt i det... (han ställde den frågan till en elev på en högre kurs som jag inte har läst).
Citat:
Ursprungligen postat av sp3tt
Ok, då kör vi!

Kärnan i det här argumentet kommer vara energiprincipen: energin måste bevaras.

Först och främst måste vi nog förstå varför en klassisk atom kollapsar. Vi kan försöka modellera en atom som en klassisk elektron, en punktpartikel alltså, i en bana runt atomkärnan, med Newtons och Coulombs lagar. Banan blir då en ellips, precis som planeternas banor runt solen (eftersom kraften är proportionerlig mot 1 delat med avståndet i kvadrat i båda fallen). Ellipsens storaxel beror på energin, ju mer energi desto större storaxel. Den här modellen är helt stabil. Elektronen fortsätter i samma bana hela tiden. Varför?

Jo, energin måste ju bevaras. För att banan ska kunna krympa eller expandera måste energi föras bort eller till. Men vi har inte tagit med något i modellen som har energi, förutom elektronen, så det går inte. Det vi har missat är att elektronen ger upphov till ett elektriskt fält, och det elektriska fältet kan ha energi. Om man då använder Maxwells ekvationer, som beskriver de elektriska och magnetiska fältet, visar det sig att elektronen tappar energi till elektromagnetisk strålning. Effekten kallas passande nog bromsstrålning (Brehmsstrahlung på engelska, från tyskan). (Analogt för gravitationen upptäcker man med allmän relativitetsteori att ett solsystem strålar gravitationsvågor.)

Det här var helt klassiskt, så låt oss försöka beskriva det kvantmekaniskt istället. Energiprincipen fortsätter att gälla i kvantmekaniken. Om man ställer upp en kvantmekanisk modell för den första modellen, den med bara elektronen, får man fram att det finns ett antal energinivåer. Precis som i det klassiska fallet gäller det att elektronen inte kan byta energinivå, för det finns ingenstans i modellen för energin att ta vägen (eller tillföras från). Det finns dock en viktig skillnad mot det klassiska fallet: energinivåerna är nedåt begränsade, det finns en lägsta tillåten energi.

Om man nu lägger till det elektromagnetiska fältet, kvantiserar också det, då blir det möjligt för elektronen att övergå till lägre eller högre energinivåer. Det första är alltid tillåtet, då sänds strålning ut. Det andra kan bara ske om strålning absorberas. Det är energiprincipen igen. Det som förhindrar total kollaps är att det finns en lägsta energinivå. Emission av strålning sker snabbare om atomen utsätts för strålning med liknande våglängd. (Detta är en av grunderna för en laser - Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation.) Man kan se strålning som en störning av systemet, men emission är som sagt tillåtet även när antalet fotoner är noll.
Citera
2014-02-21, 18:26
  #1588
Medlem
bjornebarns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av adolf512
Grejen är att det inte alls är så enkelt som folk tror, det finns tex energinivåer i väteatomen som är metastabila och därför krävs att atomen ex kolliderar med en annan för att electronen skall gå ner till en lägre orbital, nu är detta iof tillåtet via electrosvag växelverkan men inget som har observerats.

Atomfysik är extremt komplicerat när man börjar djupdyka i det. Du hade blivit kuggad på muntan om den föreläsaren hade hållt i det... (han ställde den frågan till en elev på en högre kurs som jag inte har läst).

Nej, väteatomen saknar metastabila energinivåer. Vätemolekylen däremot har metastabila tillstånd. Att något är metastabilt innebär heller inte att det är "stabilt", utan bara att transitionssannolikheten är relativt sett väldigt mycket mindre; spontant sönderfall finns (det rör sig dock fortfarande om bråkdelar av sekunder innan ett metastabilt tillstånd har sönderfallit; de metastabila tillstånd som nyttjas i laserdioder har en livstid på i storleksordningen 10^-8 s).

Du som är nazist, hur känns det att det nästan bara var judar som lade grunden till den moderna fysiken?
Citera
2014-02-21, 19:23
  #1589
Medlem
adolf512s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av bjornebarn
Nej, väteatomen saknar metastabila energinivåer. Vätemolekylen däremot har metastabila tillstånd. Att något är metastabilt innebär heller inte att det är "stabilt", utan bara att transitionssannolikheten är relativt sett väldigt mycket mindre; spontant sönderfall finns (det rör sig dock fortfarande om bråkdelar av sekunder innan ett metastabilt tillstånd har sönderfallit; de metastabila tillstånd som nyttjas i laserdioder har en livstid på i storleksordningen 10^-8 s).

Du som är nazist, hur känns det att det nästan bara var judar som lade grunden till den moderna fysiken?
ursäkta menade helium. väte har naturligtvis inga metastabila tillstånd.

Var har jag skrivit att jag är judehatande dödsknarknazzzist? för övrigt så finns en del kritiska röster kring vissa judiska vetenskapsmän såsom einstein men jag har ingen åsikt kring detta än, ashkanazi judarna är rasen/subrasen med högst intelligens(enligt de listor jag har kollat på) medan negrer ligger omkring 65 i iq. problemet ligger i hur de använder sin intelligens i almänhet. Jag är övertygad om att den moderna fysiken hade klarat sig utan judarna men de har säkert gjort viss nytta, utan judarna hade vi kanske fått vänta några år på atombomben mm.
Citera
2014-04-05, 19:38
  #1590
Medlem
BaalZeBubs avatar
Denna fråga från en annan tråd längtar efter input.

"Har vi experiment där vi kan tala om en enskild partikel som sönderfaller? Kan vi säga "nu har vi en partikel", och därefter, om samma partikel "nu har den sönderfallit i två partiklar, och nu ska vi mäta dem"?"

Mer utförligt i dessa inlägg och de svar de har fått av andra:
(FB) Katten måste dö
(FB) Katten måste dö
(FB) Katten måste dö
Citera
2014-04-06, 04:35
  #1591
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Entr0pi
Jag var nog inte tydlig nog: först tittade jag på ett exempel där vektorrummet hade en uppräknlig eller ändlig mängd basvektorer; och sen övergick jag till det vanliga kvantmekaniska hilbertrummet, dvs. L^2(R), vars basfunktioner är kontinuerliga och icke-uppräkernliga. Du har nog helt rätt; alla baser måste ha samma kardinalitet.

Det där är inte riktigt rätt: L^2(R) är separabelt och har därmed en uppräknelig ON-bas. T.ex. ger Hermitepolynomen en ON-bas för L^2(R).
Citera
2014-04-13, 14:20
  #1592
Medlem
Huygenss avatar
Någon relativt kunnig som vet vilken matematisk kunskap som krävs för att kunna förstå och härleda beviset för Heisenbergs osäkerhetsprincip?

Finns det någon möjlighet att kunna förstå beviset utan att lägga ner mer än 40 timmar på det inklusive matematiken?

(Gymnasiematematiken är en grundförutsättning och räknas inte in bland timmarna)
Citera
2014-04-13, 15:01
  #1593
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Huygens
Någon relativt kunnig som vet vilken matematisk kunskap som krävs för att kunna förstå och härleda beviset för Heisenbergs osäkerhetsprincip?

Finns det någon möjlighet att kunna förstå beviset utan att lägga ner mer än 40 timmar på det inklusive matematiken?

(Gymnasiematematiken är en grundförutsättning och räknas inte in bland timmarna)
Man behöver förstå grunderna i kvantmekaniken, och för det behövs förutom gymnasiematematiken (där väl komplexa tal ingår, hoppas jag) en del kunskap om linjär algebra, dvs. lite kunskap om vektorer och matriser. Man kan nog lära sig de absoluta grunderna av kvantmekanik på mindre än 40 timmar, tror jag. Men det beror väl på hur begåvad man är inom matematik också.

Det finns många bra föreläsningar online man kan titta på, som t.ex. https://www.youtube.com/watch?v=2h1E3YJMKfA och om man bara förstår typ de första två eller tre föreläsningarna så vet man nog för att förstå Heisenbergs osäkerhetsrelationer.
Citera
2014-04-13, 19:17
  #1594
Medlem
Huygenss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Entr0pi
Det finns många bra föreläsningar online man kan titta på, som t.ex. https://www.youtube.com/watch?v=2h1E3YJMKfA och om man bara förstår typ de första två eller tre föreläsningarna så vet man nog för att förstå Heisenbergs osäkerhetsrelationer.

Kollade de filmerna för en till två veckor sedan men de förutsätter att man kan matrismatematiken där :/
Tack ändå.
Citera
2014-04-13, 22:24
  #1595
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Huygens
Kollade de filmerna för en till två veckor sedan men de förutsätter att man kan matrismatematiken där :/
Tack ändå.
Okej, börja i så fall med https://www.khanacademy.org/math/linear-algebra . Linjär algebra är inte så svårt, och väldigt användbart.
Citera
2014-04-13, 22:48
  #1596
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Huygens
Någon relativt kunnig som vet vilken matematisk kunskap som krävs för att kunna förstå och härleda beviset för Heisenbergs osäkerhetsprincip?

Finns det någon möjlighet att kunna förstå beviset utan att lägga ner mer än 40 timmar på det inklusive matematiken?

(Gymnasiematematiken är en grundförutsättning och räknas inte in bland timmarna)
Hur mycket matematik kan du? Är det bara gymnasiematematik? Kan du derivator?
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in