Citat:
Ursprungligen postat av
Dogecoin
Frågan borde då bli om en mujahideendykare rent fysiskt skulle kunna sänka ett amerikanskt hangarfartyg? Låt oss bolla lite med tanken. Dykaren är hårt tränad och fast besluten att genomföra uppdraget, därom råder inga tvivel. Underrättelseorganisationen har försett honom med en dräger LAR V och 20 kg sprängmedel i form av en mina. Är det med dagens teknologi möjligt att upptäcka och hindra att en iransk SDV att åka i närheten av, simma 2 km till samt plantera och aptera en sprängmina kapabel att sänka skeppet ifråga? Dräger LAR V har ingen magnetisk signatur och minan har nog ingen heller om nämnda underrättelsetjänst gjort sitt. Vad tror krigsexperterna här?
1 - Att simma och utnyttja SDV duger inte mot fartyg som rör sig i uppåt 30 knop.
2 - Enskilda laddningar på 20kg har ingen son helst verkan på fartyg med min/torpedskyddsystem
Redan under vkII så var större fartyg (1/3 så stora som dagens amerikanska hangarfartyg)
försedda med torpedskyddssystem som helst skulle hålla verkan från 200kg tunga laddningar ute.
Kryssaren USS Princeton som var byggd på ett jagarskrov och som saknade torpedskyddssystem
gick på 2st minor med totalt ~300kg sprängmedel i Gulfkriget och klarade sig ändå.
Dubbelt så stora USS Tripolis (fortfarande utan min/torpedskyddssystem) klarade sig ännu bättre.
Fregatten USS Samuel B. Roberts gick även den på en mina
under tankerkriget utan att sjunka.
För att få en uppfattning om hur mycket våld som krävs för att sänka ett så stort örlogsfartyg
så kan vi se på IJN Yamato, där det krävdes 10 torpedträffar med totalt ungefär 3 ton sprängmedel
(samt flygfällda bomber) för att sänka fartyget.
I det fallet så hade USA lärt sig läxan från sänkandet av systerfartyget IJN Musashi,
(som krävde 19st torpedträffar plus bomber)
att man skulle försöka koncentrera alla torpeder mot samma sida,
för att därigenom tvinga japanerna att släppa in lika mycket vatten
på den oskadade sidan som den skadade,
för att förhindra att fartyget fick slagsida och kantrade.