Den enda tråden om kreationistisk evolutionskritik och intelligent design[/Mod.]

Jag vet inte mycket om programvaruutveckling. Men jag vet att dom inte uppkommer slumpmässigt. Det behövs ganska välbetalda intelligenta hjärnor för att dessa skall komma till.

Det märkliga är att när vi tittar på de mest komplexa och avancerade systemen och information som det krävs mängder av intelligenta forskare för att avkoda och förstå. Då tror man plötsligt att detta helt självklart skulle kunna uppstå av sig själv utan någon tanke eller plan.

Vi verkar överens om att genetisk programmering är ett mycket dåligt argument för evolutionsteorin.

Av någon anledning verkar du ändå tro att följande beskrivning skulle vara en beskrivning av genetisk programmering:

Du hänger väl med i min tanke att programmen måste kunna växa fram 1a för 1a, 0a för 0a. Och varje litet steg skall förändra programmet så pass mycket att en kvaliteskontrollant eller produkttestare skall välja programmet före andra liknande program.
Hela tiden skall nya dataprogram uppkomma som kodar för nya saker, nya operativsystem, nya program och nya spel eller för produktionsprogram för annan produktion än pappermassa.

Detta är alltså inte ett försök att beskriva genetisk programmering. Detta är en beskrivning av hur evolutionen skall ha gått till översatt till datavärldens 2 "bokstäver" med 1or och 0or.

I ljuset av detta tror jag du kan skriva ett bättre inlägg.

stebe2

Jajamensan och det är bara mutationerna som åstadkommer denna förflyttning. Det naturliga urvalet gör ingenting.

stebe2

Öh, ja det låter så nu ja.

Du kan ju ta att skriva böcker, rita bilder, POKERSPELANDE, etc. också som beskrivning. Dessa gör sig nog betydligt bättre för dig. För genetisk programmering vet du ingenting om.

I avseendet att betrakta evolution ur ett specifik urval/population så är genetisk programmering en bra liknelse. Inte så konstigt för den härmar precis samma princip/metodik.

Stebe,

Skulle du kunna ge svar på frågan jag ställde i mitt senaste inlägg om opsinerna? Frågan löd:

Står du fast vid ditt påstående att "uppkomsten av en ljuskänslig fläck får sannolikhetskalkylerna att rämna"?

Lyckligtvis behöver ingen fundera över hur det förhåller sig med det, eftersom det finns så massivt stöd på annat håll. Men det är onekligen lite intressant att liknande mekanismer fungerar även inom ett område som på ytan ter sig så olika.

Det du beskriver är svårt att tolka som något annat än hur genetisk programmering kan fungera. Det finns experiment som är väldigt lika det du beskrivit.

Men det här tror jag är ett blindspår. Ska du kritisera evolutionsteorin så gör då det, istället för att försöka misstänkliggöra den med hjälp av en dålig liknelse.

Jo, för om urvalet skulle klippa buskarna spelar det ingen roll vilka mutationer som sker, den rör sig likförbannat inte ur fläcken. Det är mutationer i samarbete med urvalet som får busken att flytta sig.

Jag gör en snabb comeback efter att jag insett att aggressionen mot mig var mitt eget fel eftersom jag inte förtydligade vad jag menade.
Om man sätter sig in i Koonins resonemang (boken finns att ladda ner gratis på nätet) så inser man att han gjort ett väldigt ärligt försök att uppskatta sannolikheten för ett slumpmässigt självreproducerande system som ska klara ett tröskelvärde för att evolutionen ska kunna verka. Jag tror alla är överens om hur svårt problemet med abiogenesis är, men många här verkar inte tycka att det är viktigt för evolutionsteorin.
Jag är helt enkelt av en annan uppfattning, jag menar att abiogenesis spelar en viktig roll för förståelsen av evolutionen.

Jag hinner bara med att debattera utifrån den kunskap jag har. Du får ge dig till tåls kanske nån månad tills jag hunnit studera ämnet bättre.

Om du ska kräva att jag t ex skall namnge exakta opsiner för att kunna föra debatt blir det ohållbart om jag inte kan mer om ämnet.

stebe2

Nu blev det nog tokigt för dig. Det där gick inte ihop. Mutationerna gör hela jobbet urvalet friserar.

Det var ju mutationerna som skapade häcken och att busken alltså förflyttade sig. Och fortfarande slog skott och rotskott ut åt andra hållet på den första busken där urvalet klipper skotten om och om igen.

Och busken är alltså en population.

Denna bild måste gå att förstå.

stebe2

Jag kräver inte att du ska namnge några opsiner. Jag tycker bara att det är märkligt att du gör tvärsäkra uttalanden om att ljuskänsliga fläckar omöjligen kan ha evolverat trots att du uppenbarligen inte har någon djupare kunskap om de faktiska sakförhållandena. Hur tänker du?

Vi har som sagt väldigt god anledning att tro att typ 2 rodopsin utvecklats ur en g-proteinkopplad receptor som INTE var ljuskänslig. Därför frågar jag igen:

Står du fast vid att uppkomsten av en ljuskänslig fläck får sannolikhetskalkylerna att rämna? Ja eller nej?

Om ja, vad baserar du din utsaga på?

Edit: hittade en väldigt lättläst artikel om opsinevolution som du borde kunna ta dig igenom utan alltför stor möda: http://blogs.scientificamerican.com/thoughtomics/2012/11/20/animal-vision-evolved-700-million-years-ago/

Genetisk programmering kan på inget sätt bygga upp hela program utan endast slumpa lösningar för mycket begränsade delar. Och allt måste regleras och övervakas av mycket intelligenta personer.

Annars påminner ju datavärldens 1or och 0or DNAts ATGC. Att med några enkla tecken styra och reglera avancerade och komplexa instruktioner och produktion.

Och för att tänka sig evolutionsteorins princip där informationen uppkommer i små små små steg där varje litet steg ger överlevnadsfördelar och lite mer avkomma så måste man tänka sig ett scenario ungefär som jag beskrev.

Evolutionsteorin har samma problem som ett dataprogram med att tänka sig en absolut minimimängd av information för att få något program att överhuvudtaget fungera självständigt och kunna kopiera sig själv så noggrant att programmet överlever men ändå så slarvigt att programmet har möjlighet att förändras.

Sedan utifrån denna miniminivå av information så skall p g a dessa kopieringsfel av programmet alltså nya program och drivrutiner och spel hela tiden råka uppkomma. Alla ska förstås uppkomma i små små små steg där nya spel, program och drivrutiner på nåt sätt växer fram i små små små steg där en kontrollant skall välja dessa spel och program under utveckling framför tidigare program och spel. Kontrollanten har ingen möjlighet att välja utifrån framtida potential för nya spel och program. Spelen och programmen måste fungera bättre än tidigare program för att få bli kopierade.

Det borde gå att förstå denna liknelse också. Men om man är inställd på att försöka missförstå så blir det förstås svårt att hänga med.

Buskliknelsen är lite svårare att komma förbi. Och det måste vara riktigt besvärligt för att lyckas missförstå den.

Buskliknelsen tydliggör mutationernas avgörande roll och urvalets friserande roll.

Marken är alltså inte fysiskt område utan kvävebaser, alleler, information som kodar för olika egenskaper.

Jag tror inte du har gjort nåt riktigt bra försök att missförstå den ännu.

stebe2

Du får gärna redogöra för hur ett G-protein i små små steg blir ett opsin. Och vilka fördelar varje litet steg medför så att det kan påverka reproduktionen.

Men som jag sa tidigare så vill jag studera detta grundligt innan jag kan gå in i debatt på allvar.

stebe2