Bostadsbubbla i Sverige?

Detta är monetära kalkyler så minskad flexibilitet är självklart en kostnad.

Jag förstår dock vad du menar även om det handlar om något annat. Vad som händer där är snarare att långsiktiga löften för hyresalternativet bara kostar mer pengar. I Stockholm är det tex inte ovanligt att köpa förstahandskontrakt.

Om vi helt saknade preferenser är andrahands-hoppande ofta ett väldigt fördelaktigt alternativ, beroende på kontaktnät. Dock går det inte riktigt att påstå att vi saknar preferenser, då skulle vi ju kunna bo i en kartong på somrarna istället. Notera dock att dessa preferenser gör sig bättre att tänka på som konsumtion.

Angående att det generellt kostar mer att hyra än äga baseras detta uteslutande (avser allt jag sett dvs) på helt felaktiga kalkyler. Det betyder inte att det inte stämmer, det betyder däremot att vi inte vet om det stämmer eftersom ingen som mentalt har fyllt 4 år utreder saken (återigen, vad jag har sett).

Om det är så blir det en ren fråga om individuell extrem konkavitet. Kostnaden är inte densamma för olika individer. Om vi då godtyckligt antar att det generellt är billigare att köpa så måste vi alltså ändå först utreda den specifika omgivningen (inte alls lika avancerat som jag får det att låta, det låter bara lite mysko när det ska framställas i generella termer).

De flesta som köper bostäder i Stockholm (och resten av Sverige) idag har redan tak över huvudet. Ytterst få bor på gatan. Tror jag iallafall.

För de som flyttar till Sthlm, handlar det väl ofta om att dom fått jobb här, valet mellan att vara arbetslös eller få jobb är enkelt, även om jobb-valet innebär att ta maxbelåning för att köpa en lite etta i Sthlm.

Må vara anekdotiskt, men alla jag känner utom en enda person hyrde/lånade först i Stockholm och köpte många år senare senare. Vilket också är ganska självklart om man inte känner till staden bra på förhand.

Jag känner många som gjort så, betalat halva sin nettolön till att bo i nån sunkig funkislgh 1/2 trappa upp, sen har dom hört från många håll att det är ju bostasbubbla, så dom väntade och väntade på billigare priser, till slu blev priserna så höga att dom inte hade råd överhuvutaget att köpa, dom tyckte också det blev jobbigt och dyrt att hoppa mellan andrahand i rågsved, alby och spånga (iinerstan hade dom ej råd att hyra i), så dom flyttade tillbaka till arbetslösheten i landsortshålan dom kom ifrån.

Bittra och avundsjuka som fan var dom, på mej och andra som vågat köpa och blivit miljonärer, vi som vägrade lyssna på domedagsprofeters snack om bubbla, vi som kan tänka själv, samtidigt som dom flyttade hem till arbetslöshet o bidrag.

Känner igen den historien. Men i mitt fall flyttade dessa människor inte tillbaka till arbetslösheten i bonnhålan de kom ifrån. Utan neråt i Europa, till länder som till skillnad från Sverige värderar folks höga utbildning och erfarenhet samt har en fungerande hyresmarknad. Där försvann ett par människor och betalare av skatt. Tråkigt för Sverige, tycker jag.

Landet kan inte leva på att mer och mer av ekonomiska flödet dras in i bostäder. Det säger sig självt. Inget kommer i slutändan bli gjort på det viset. Jag har själv över 800 000 på bankkontot nu efter försäljning av en sketen etta jag bara hade i tre år (har flyttat till sämre område och hyr). Men det kan knappast vara rimligt att det faktiskt ska gå till så här.

torde dock vara en minoritet som söker lyckan i tyskland för att bostadspriserna i Sthlm är för höga?? Inget man an dra några slutsatser av om en ev bubbla i Sthlm iallafall?

Priserna är inte så höga i förhållande till vad folk faktiskt har i plånboken. Jämför med London exempelvis där det är omöjligt att bo själv med vanlig lön. Ok London är London men ändå. Trenden är ju solklar att fler och fler vill bo i centrum och utbudet är vad det är: extremt begränsat och det fylls på med ytterst få nya lgh.

Här har ju fortfarande var och varannan medelmåtta råd att bo själv trots höga bostadspriser. Det finns nog mer att ta av skulle jag tro.

Stockholm är inte centrum, jag har varit inne på det tidigare. Stockholm är motsvarigheten av en söt liten by vid globalisering. Det vill säga ungefär vad du känner när du tänker på Norrköping. Du tänker att det är lite långsamt, inte speciellt ambitiöst, men du kan säkert förstå att de som bor där kan tycka att det är charmigt och att de vill leva sina liv där ändå. Det är vad Stockholm blir när det börjar jämföras med storstäder.

Att "var och varannan medelmåtta har råd att bo själv" är lite poängen, så vitt jag kan se är Stockholm en marknad för just medelmåttor (innan du eller någon annan blir grinig vill jag poängtera att det är du själv som väljer att kalla det "medelmåttor", jag skulle valt ett helt annat ord).

Vidare vet vi inte om de har råd idag, vi gissar. De lånar av banken, och detta kan de göra så länge det de köper för lånade pengar behåller sitt värde alternativt att det visar sig att de faktiskt hade råd och därför i framtiden har betalat.

Det finns inget tryck av stora kapital att flytta till Stockholm, och vad jag ser lär det inte öka, snarare tvärt om (argumentera gärna emot, jag har inte hittat något argument). Jag har dragit parallellen tidigare: det bör vara väldigt mycket dyrare att bo i La Jolla än att bo i centrala Stockholm, annars finns det all anledning att börja fundera på varför det inte är det och huruvida detta borde förändras på sikt.

Baugre har rätt. Medan det självklart är jättelätt att hitta jobb i Stockholm som välutbildad så är det verkligen inte en bra plats att göra en ordentlig karriär.

Du ska alltså inte fråga dig varför det du kallar "medelmåttor" har råd att bo i Stockholm, du ska hoppas på att de verkligen har det. Annars är något skevt med priserna. Allt är liksom inte relativt övriga Sverige längre.

Här finns även något ytterligare att utreda för den nyfikna (jag har inte gjort det, det slog mig precis)

För att vara så irriterande jag bara kan tänker jag vidare avluta med att globalisering bör företräda södra Sverige snarare än Stockholm. Det kanske vore något för dig att satsa lite av vinsten i, TGV.

menar du att folk hellre borde flytta till "Lilla Bagdad"? rykten i branschen är att "buy-to-let"-köparna snarare är riktigt heta på Stockholm numera. Lite svårt o frstå vad du menar när du ordbajsar.

Med "Lilla Bagdad" antar jag att du menar Malmö/Skåne. Ja, geografiska läget är bra och man bör antagligen inte underskatta deras fåtal grader av bättre klimat. Jag gör alltså ingen personlig värdering angående Malmö vs Stockholm, jag tänker bara till förutsättningarna vid globalisering.

(personligen tycker jag skånska är allt för skitfult och jag är inte helt frälst av vare sig danmark tyskland eller holland, men att det börjar bli en intressant region rent ekonomiskt)

Ajjdå?
Jag vet inte hur jag ska tolka dig här riktigt. Det borde inte vara så bra för topic.

Just ja, innan jag glömmer. Varför i hela fridens namn säljer du lägenheter?
Det du skriver medför självklar buy/hold. Skriver du verkligen vad du egentligen tänker?

vad är att missförstå? buytolet är heta på sthlm sedan reglerna förändrats till deras fördel.

Jag säljer kommande året för jag är nöjd med vinsten och lgh är färdigbyggda, det får räcka så helt enkelt, vill inte sitta på 5 färdiga lgh med den kapitalinlåsning det innebär, jag ser inget bra RR-scenario framöver, kanske kommer fler lägen, har du själv sålt dina två BR i Sthlm?