Radio Svegot

Jo.


Ja, i judefrågan var man för liberal. Men de tog också in araber, muslimska albaner och indier i sina styrkor. Hitler insåg under de sista åren att striden mot judenheten var global. De vill förslava hela världen; såväl germaner som slaver, asiater och negrer.


Kanske inte, men boskapssynen påminner om judens syn på de "andra". Det är ej önskvärt.

Nej, jag är inte ateist. Det vet jag inte alls var Straybullet fått det ifrån. förmodligen ett missförstånd. Jag är inte heller troende kristen, men brukar även undvika att kalla mig agnostiker. Jag brukar hålla mig till Gudstroende. Hursomhelst tycker jag att det i stort är en privatsak, men kan inte låta bli att småle lite åt att folk å ena sidan tycker att det pratas för mycket religion, och å andra sidan blir ledsna i ögat för att jag inte fortsätter driva på religionsdiskussionerna.

Sen att kalla mig konflikträdd blir ju bara skrattretande när man sitter anonymt och häver ur sig saker. Jag har varit offentlig nationalist i 12 år och offrat allt det som alla som är så rädda om sin anonymitet inte vill förlora.

När det gäller teologiska frågor är jag dock inte så intresserad och ser absolut ingenting att vinna på att diskutera huruvida brödet och vinet förvandlas till Jesu kropp och blod efter prästens förvandlingsord eller inte. Jag ser dock kristendomen som en viktig del av vårt kulturella arv och den europeiska civilisationen, precis som att den forna seden format oss på många sätt (även om det blir svårare att precisera på grund av bristfällig dokumentation och långa tidsavstånd), och tycker att den gamla "nationella rörelsens" beröringsskräck vid religionen har varit skadlig för den svenska nationalismen — i resten av Europa ser det väldigt annorlunda ut.

Jag vet inte alls vad trtrtrtr tycker att jag ska kommentera, och förstår inte alls i vilken position trtrtrtr är att ställa krav och vara otrevlig. Huruvida Jonas är katolik eller protestant rör mig inte i ryggen, lika lite som jag störs av att jag har kamrater som praktiserar forn sed. Kanske är det så att trtrtrtr vill att nationalister ska tjafsa internt om de frågor som skiljer oss, istället för att fokusera på de yttre utmaningarna och se till det som förenar oss?

Du framstår faktiskt som en helt neutral person i frågan vanligtvis.

I övrigt tycker jag att du har väldigt vettiga och pragmatiska åsikter, även om jag själv ofta pendlar mellan "kristendom=dårskap" och "kristendom=en vettig del". Jag tror som du att så länge man accepterar de grundläggande principerna (ett svenskt Sverige och ett europeiskt Europa) kan man arbeta ihop.

Hur som helst. Fortsätt jobba på, Dan!

Låter lite som om du vill äta kakan och samtidigt ha kvar den. Det skulle ni kunna diskutera i nästa avsnitt av Veckans Motgift.

Hur ser denna debatt ut i Tyskland?

trtrtrtr verkar börja att tugga fradga så fort kristendomen kommer på tal; det är därför han blir helt hysterisk om Magnus och Jonas nämner kristendomen i två av åttioåtta minuter i något avsnitt. De där andra åttioåtta minuterna är ju inte vatten värt om man har nämnt kristendomen i positiva ordalag enligt trtrtrtr.

Jag gjorde också det under många år men jonas de geer har slutgiltigt löst den frågan åt mig och övertygat mig om att kristendomen är det värsta som hänt de vita folken efter judarna. Det är kulturell HIV. Att folk sköter sin kristendom som en privatsak verkar också i praktiken vara omöjligt för de flesta. Man låter kristendomen grumla omdömet och gör totala felbedömningar. Det viktiga blir liksom vem som också tror på just min version av jesusdårskapen, inte vad de faktiskt arbetar för.

Njae, mitt personliga sökande är inget för podcasten — åtminstone inte i dagsläget. Vi har nog med saker att diskutera ändå. Kristendomen är dock en integral del av Europa, och även om religionen inte alls är så levande i Sverige längre som den en gång var så har den så klart format oss de senaste tusen åren. Därför är det naturligt att återkomma till kristendomen i vissa diskussioner, framförallt för att kunna göra en bredare analys av historiska skeenden.

I sitt tal på Europakongressen förra helgen nämnde även Dr. Olaf Rose detta i sitt tal som jag hoppas vi kan publicera snart.



Det beror snarare på vilken förbundsstat man förhåller sig till. Det kristna inslaget är tydligare i de katolska delarna och bland de äldre medlemmarna, även om den kristna organisationen i NPD också har en del unga och lite mer vitala medlemmar. Men till stora delar påminner det om diskussionen i Sverige och man har folk som dels kommer ur White Power/Skinhead-rörelsen som är väldigt antikristna, och så har man folk som kommer från andra håll (till exempel akademiker och lantbrukare) som antingen är kristna eller åtminstone har en neutral/positiv inställning till kristendomen. Detta är så klart grovt generaliserat, men detta är ju heller ingen avhandling.

Men det är ingen större debatt om det. Man har bestämt sig för att arbeta tillsammans för ett fritt och tyskt Tyskland, och det är det primära. Jag har bara varit med om att det uppstått en diskussion om detta en gång, och då fördes den relativt respektfullt.

Saken är den att när vi på Motgift (och tidigare Radio Framåt) tagit upp kristendomen mer än att bara konstaterat att kristendomen är en integral del av Europa, så har det nästan alltid varit som svar på frågor. Om man kollar på våra frågor via mejl och kommentarer så handlar åtminstone 75% av dem om frågor som på något sätt berör kristendomen. Vi försöker svara på det mesta som kommer in till oss och inte värja för några ämnen.

Roligast blir nästan när en kristendomsfientliga ställer frågor om kristendomen, och när vi sedan svarar på frågan i sändning skriver samma person (detta har visserligen bara hänt en gång vad vi vet) på Flashback att vi pratar alldeles för mycket kristendom.

Vad är det som är så bra eller värt att bevara med detta då? Om det har lett oss till den position vi befinner oss i. Och varför i hela friden skulle det vara önskvärt att återkristna Sverige eller europa?

De enda seriösa försöken att bryta den judiska folkmördande hegemonin i modern tid var ns-tyskland 1933 och Gyllene gryning idag. Inte särskilt mycket kristendom där. Alla kristna samfund av betydelse har däremot arbetat hårt för att undergräva den europeiska delen av mänsklighetens intressen.

Menar du att det är kristendomens fel att vi är där vi är idag? Att kyrkan har perverterats och tagits över av nationalismens fiender är ju knappast någon nyhet, men att kyrkans förfall skulle vara argument för att utrota kristendomen är på samma nivå som att Sveriges förfall skulle vara argument för att utrota svenskheten. Jag har heller aldrig påstått att jag vill "återkristna" Sverige och Europa, det är enbart du som talat om sådant — att kristna däremot vill sprida sin tro är ju inte konstigt, snarare en förutsättning för en missionerande religion.

Sen att Gyllene Gryning på något sätt skulle vara antikristna är så klart bara skitsnack. Jag har träffat företrädare för partiet ett tiotal gånger sedan 2005, och jag minns mycket väl hur de på Fest der Völker så väl 2008 som 2007 (eller var det 2009, nåja) hade ordnat så att arrangörerna kunde köra dem till en ortodox kyrka på söndagen för att gå i mässan. Självklart finns det även ickekristna i Gyllene Gryning, men att påstå att det inte är "särskilt mycket kristendom där" är helt enkelt lögn. Jämfört med SvP är Gyllene Gryning ett superkristet parti. I SvP:s ledning finns t ex (mig veterligen) inte en enda troende kristen, jämför det med GG du...

Din sista mening är även den lögn och ett ganska äckligt påhopp på våra förfäder. Den kristna civilisationen med kyrkan i centrum har tvärtemot stått emot flera muslimska invasionsförsök och varit central i byggandet av vår kontinent. Kyrkan har också varit en viktig motståndare mot det judiska inflytandet i Europa, vilket idag inte minst märks på judarnas patologiska hat mot kristendomen och kristna människor.

--

Men, återigen. På över 250 timmar radio har ingen en enda gång vågat ringa in och diskutera de här frågorna som alla verkar tycka är så viktiga. Det fortsätts tjata om kristendomen på forum och i mejl, nästan alltid anonymt, och när vi tar upp frågorna kommer kritiken att vi pratar om de frågor som folk verkar vilja diskutera mest.

Ring istället in och ta en diskussion, så får vi se hur länge dina/era argument håller.

Ber om ursäkt, inte min mening att tillskriva dig åsikter som du inte har. Hade bara bestämt för mig att det låg till på det viset.

Det här är vanliga argument och jag förstår hur du menar och det kan på ytan se ut vara sant men om vi tittar djupare på de olika delarna:


Hur långt tillbaka i tiden skall vi gå egentligen? Går vi bara tillräckligt långt tillbaka i tiden så kan vi se att de var hedningar och då borde vi också försvara hedendomen lika energifullt som ni försvarar kristendomen.

"Våra förfäder". I ett bredare perspektiv, sant, men i min egna lilla släkt så har man inte varit kristna i åtminstone de senaste 200 åren. Jag undrar hur många andra knegarsläkter i Sverige som har samma tradition? Jag tror att det är ganska många. Kristendomen finns inte i den svenska folksjälen. Vissa kan känna en slags förundran inför det, kanske någon slags respekt. Den känns mest främmande för svenskar i gemen dock. Och jag tror inte att det handlar enbart om propaganda och massmedia osv. Det ligger djupare än så.


I viss mån sant, men vi hade nog försvarat vår kontinent utan kristendomen. Det är ju ingen som vill bli invaderad och förlora land, oavsett religion.

Central i byggandet av vår kontinent... Det här blir en återgång till att kulturen formar människan snarare än att människan formar kulturen. Det är ett kulturmarxistiskt argument. Negrer i Afrika är kristna, det verkar inte hjälpa dem särskilt mycket i deras civilisationsbyggande. Sedan är det givetvis så att vårt skapande av Europa i viss mån formades av kristna idéer och tänkare men att utan kristendom = inget Europa, det köper jag inte. Det handlar enbart om utformningen i så fall, men inte mer än så på ett djupare plan. Precis som Hitler identifierade saken så är det rasen som är avgörande i dessa avseenden. Annars borde väl Afrika vara ett blomstrande rike efter hundratals år av kristendom?


Innan kristendomen fanns inga judar i Europa. Judarna hade då varit en enhet i över tusen år innan dess och bland annat störtat det egyptiska faraodömet.

Den kristna kyrkan har varit motståndare till den judiska religionen men är ju samtidigt totalt oförmögen att på ett genuint och riktigt sätt ta tag i judefrågan. Svaret för kristna är: konvertering. Det är att helt förneka den rasliga aspekten och i slutändan en attack på de europeiska folken. Ibland dras ju dessa ghetton upp också, men det var judarna själva som ville bo separerat av just rasliga skäl.

Det är sant att judarna hatar kristendomen, och har angripit den. Men vet du vad judar hatar ännu mer? Etnisk medvetenhet. Nationalism. Framförallt är nationalsocialismen en dödsfiende. Den hatar de mer än allt annat, eftersom att NS hade potentialen att krossa judenheten en gång för alla. Det har inte kristendomen. Judar hånar kristna; de fängslar nationalister. Notera den avgörande skillnaden.

Hela västvärlden av idag är resultatet av judendomens seger över kristendomen. En religion som så totalt låter sig besegras och fullständigt nedgöras kan omöjligt vara svaret för de vita folken.

Som jag ser på saken är kristendomen samma judiska, rasförnekande, internationalistiska och pacificerande irrlära som (kultur)marxismen. Anledningen till att den överhuvudtaget har fått fäste i såväl Norden som Europa i stort är densamma som orsaken till kulturmarxismens nuvarande fäste: Konungars och stormäns folkförräderi för egen vinnings skull. Genom att lägga Europa under den svarta internationalen i Rom och senare även den gyllene internationalen i New York, och därmed döma sitt folk till undergång, kunde dessa rotlösa rövare stärka sina egna positioner genom att bli knähundar till den rådande världs(dels)ordningen. ***

Kristendomen är i så gott som alla avseenden en föregångare till kulturmarxismen, och även om ni i trojkan har rätt i att judenhetens antikristna beteende bottnar i en vilja till att förstöra den lilla gnutta godhet som Europeiskutövad kristendom i praktiken innehåller, så har ni fel i att det är en önskvärd lära. Kristna församlingar må vara positiva på så sätt att de motverkar slampighet, men de är helt och hållet judaiserade vad gäller rasfrågan och frågan om det judiska inflytandet, vilket tar sig uttryck i dumaltruism gentemot svartingkolonisatörer samt vurmande för "guds utvalda folk" och "det heliga landet".

Att "kristendomen är en del av vår historia" är ett lika relevant argument som "Kulturmarxismen är en del av vår historia" eller "judarna och deras finansvälde är en del av Europas historia". Att någonting har haft ett destruktivt inflytande på en befolkning under århundraden innebär inte att det per automatik bör hyllas som en viktig tradition. Argument om att "hela övriga Europa gör x, därför är x önskvärt" är ett logiskt felslut, sk Argumentum ad populum.

***Att jag går hårt åt kristendomsvurmande adel här ska för övrigt inte misstolkas som något påhopp på den katolske baronen JDG. Han må ha en del udda idéer, diplomatiskt uttryckt, men allt tyder på att han har goda intentioner och enbart är förledd av den ena eller andra orsaken, ungefär som majoriteten av folket har varit förledda av kulturmarxismen de senaste decennierna.

Äckliga påhopp på våra förfäder är det främst kristna som brukar stå för, med deras förnekande av rasens vikt för ett samhälles utveckling, grundlösa och aldrig bevisuppbackade påståenden om den pacificerande Human-guilt (förstadium till "White Guilt") kristendomens betydelse för Europeisk civilisation samt förlöjligande av allt förkristet inklusive våra förfäder som människor.

Att två judisk-abrahamitiska skojare bråkar med varandra är väl ändå inget skäl för att hylla den ene framför den andre? Även tjyvar bråkar "internt" och ingen av dem är önskvärda. Kyrkan har för övrigt varit allt för rasblandningsvurmande, neger/indianmissionerande och naiv i judefrågan (man tror att man kan "konvertera" bort judendomen, men ger endast judarna en bättre mask) för att tas på allvar.

Fast, inget av det du säger motsätter något av det jag säger. Jag har aldrig påstått att det är enkom kristendomen som ligger till grund för vår civilisation, och att jag skulle vara någon "rasförnekare" som inte ser till rasliga skillnader vet du ju inte är sant. Att den varit central går ju dock inte att förneka, och hur det skulle sett ut utan kristendomen är ju bara spekulationer. Kanske hade det blivit bättre, kanske sämre — men faktum är att kristendomen var central för vårt folk under närmare tusen år, och därför har den så klart även varit central för byggandet av den europeiska civilisationen. Det är dock inte samma sak som att den varit oersättlig eller oumbärlig; kring det kan vi så klart spekulera men det känns som det är en uppgift för historiker och filosofer snarare än nationella aktivister och politiker.

Du utgår ifrån att det är omöjligt att kombinera etnisk medvetenhet och kristendom, vilket inte är sant. Visserligen anser t ex katoliker att de ska frälsa alla människor, oavsett ras, men det betyder ju inte att de inte kan vara rasmedvetna. Här i ligger också ett av mina stora problem med kristendomen, och en av anledningarna till varför jag inte är troende kristen — jag är ointresserad av huruvida afrikaner och asiater tror att Jesus var Guds son eller om de tror att Muhammed var Guds profet. Som motvikt till det här finns ju identitetskristendomen, men den är jag alldeles för illa påläst på för att egentligen ha en åsikt.







Om kristendomen är en "föregångare till kulturmarxismen" tycker jag det är konstigt att de europeiska länder som blivit mest ateistiska och starkast förkastat kristendomen (Skandinavien) är de med mest utbredd kulturmarxism. I de länder som fortfarande har en stark kyrka och kristen identitet har kulturmarxismen väldigt svårt att få fäste — det är kristna nationalister som stoppar gayparader medan de samlar hundratusen utan motstånd i Sverige. Jag säger inte att kristendomen är den enda avgörande skillnaden länderna emellan, men jag tycker inte din teori håller.

"Äckliga påhopp på våra förfäder är det främst kristna som brukar stå för, med deras förnekande av rasens vikt för ett samhälles utveckling". Eh, va? Menar du att kristna nationalister förnekar rasens vikt? Annars är ju ditt påstående helt onödigt, eftersom man på samma sätt kan beskylla ateister för att förneka rasens vikt. Eller hedningar för den delen. Det finns församlingar och organisationer inom alla dessa grupper som förnekar rasens vikt, precis som det finns de som har valt en nationalistiskt ståndpunkt.

Eller menar du att alla som kallar sig kristna kan placeras i ett fack? SSPX och Livets Ord? Pingströrelsen och Svenska Kyrkan? Rumänsk-Ortodoxa kyrkan och Mormonerna? Kom igen.

Det finns gott om fullblodsidioter bland kristna, och procentuellt minst lika många bland ickekristna.