Förnekelsen lyser stark i den här tråden ser jag.
Jag vet att förintelsen skedde av miljontals människor, zigenare, judar, ryssar, homosexuella, politiska motståndare, svagsinta osv. Varför vet jag det, jo, min mormorsbror var lokförare i tyskland (ja, han bodde i tyskland och var gift med en tyska) under 30, 40 och 50 talet. Han har berättat om åtskilliga tåglaster han själv körde till dessa koncentrationsläger. Tusentals och åter tusentals människor som försvann. Han och hans kollegor vågade inget annat än att stumt se på hur folk föstes in som boskap i vagnarna, dog i klasar innan dom nådde sin destination och hur urvalsprocessen redan började när tåget fortfarande stod kvar på stationen. Det är min egen mormors bror som indirekt (av feghet eller vad man kan kalla det) medverkade till förintelsen av 100 000 tals liv. Han bevittnade med egna ögon massavrättningarna.
Maran red honom i många år även efter det han flyttat hem till sverige i slutet på 50-talet. Hans fru dog -44 i Hamburg under en bombräd och det var med nöd och näppe han överlevde hungern vintern -45. Varför han stannade i ytterligare 10 år var pga skammen, han visste vad han medverkat till och kunde inte med sej att se sina släktingar i ögonen de första 10 åren efter kriget men till slut orkade han inte bo kvar i Tyskland utan begav sej hem igen.
Hans berättelser var hemska men han ville dela med sej av sina upplevelser (någon form av mental botgöring gissar jag) och han föreläste även på Karlberg om krigets fasor.
Detta är bevis nog för att förintelsen existerade, miljontals människor avrättades (mördades) och det var otroligt många som visste vad som skedde men som blundade på grund av rädsla och sedan gömde sej eller ljög att dom inget visste på grund av skam. Jag har kusiner i Tyskland vars mor och farföräldrar berättat liknande historier, vissa orkade berätta andra inte.
Jag vet att förintelsen skedde av miljontals människor, zigenare, judar, ryssar, homosexuella, politiska motståndare, svagsinta osv. Varför vet jag det, jo, min mormorsbror var lokförare i tyskland (ja, han bodde i tyskland och var gift med en tyska) under 30, 40 och 50 talet. Han har berättat om åtskilliga tåglaster han själv körde till dessa koncentrationsläger. Tusentals och åter tusentals människor som försvann. Han och hans kollegor vågade inget annat än att stumt se på hur folk föstes in som boskap i vagnarna, dog i klasar innan dom nådde sin destination och hur urvalsprocessen redan började när tåget fortfarande stod kvar på stationen. Det är min egen mormors bror som indirekt (av feghet eller vad man kan kalla det) medverkade till förintelsen av 100 000 tals liv. Han bevittnade med egna ögon massavrättningarna.
Maran red honom i många år även efter det han flyttat hem till sverige i slutet på 50-talet. Hans fru dog -44 i Hamburg under en bombräd och det var med nöd och näppe han överlevde hungern vintern -45. Varför han stannade i ytterligare 10 år var pga skammen, han visste vad han medverkat till och kunde inte med sej att se sina släktingar i ögonen de första 10 åren efter kriget men till slut orkade han inte bo kvar i Tyskland utan begav sej hem igen.
Hans berättelser var hemska men han ville dela med sej av sina upplevelser (någon form av mental botgöring gissar jag) och han föreläste även på Karlberg om krigets fasor.
Detta är bevis nog för att förintelsen existerade, miljontals människor avrättades (mördades) och det var otroligt många som visste vad som skedde men som blundade på grund av rädsla och sedan gömde sej eller ljög att dom inget visste på grund av skam. Jag har kusiner i Tyskland vars mor och farföräldrar berättat liknande historier, vissa orkade berätta andra inte.
värre är det att de tro att han skulle bara låta de flytta ut ifrån europa till öst??Där de kan fortsätta sin kamp(krig) emot Tyska riket??