Ska du börja spela gitarr? (även allmänna frågor!) TITTA HÄR!

Nej jag har små händer och rätt korta fingrar, inte särskilt grova. Kanske det som är bekymret. För korta fingrar. Brian May har frökenaktiga fingrar

Hmm. Kolla yngwie t.ex. Mr Strata, med inte speciellt stora händer och dessutom riktiga korvfingrar (iaf nuförtiden). Alla vet ju vad han kan göra, dessutom med "scalloperade" band. Finns ju dessutom en uppsjö med kids i 8-10 årsåldern som spelar helt omöjliga saker på fullstora gitarrer, så jag tror bara du måste anpassa dig. Hur funkar det med vanliga barréackord för dig?

Om jag sitter rätt och avslappat med frihet för vä arm är barreackord inga problem. Men mina händer börjar snart se ut som John Lee Hookers och Keith Richards, lite artros-böjda i sista leden. Kanske lite av förklaringen, men problemet ät att långfinger och ringfinger inte får plats helt enkelt för att ge ett rent ackord, Vilket det nu är. Jag tror inte man kan lägga bara ett finger över tre strängar på 15:de eller 16:de bandet. Äsch jag har glömt bort detaljerna! Inbillar mej att tre fingrar behövs inklusive barrefingret.

Det har du rätt i ja. Jadu, om de rent fysiskt de facto inte får plats, då är det ju inte så lätt att göra nåt åt. Nästa gång du befinner dig i en musikaffär så får du väl helt enkelt testa nån annan gitarr.

https://www.youtube.com/watch?v=1mH5hwLkxCI

"Vem som helst" vet också att trä inte är magnetiskt, och därmed bör inte mickarna påverkas av träet i gitarren. Ni kan ju dock ha olika höjd på mickarna, alltså att strängarna ligger olika nära mickarna, och det är antagligen där skillnaden ligger. Tonewood är bullshit IMO.

Eller så är det så att en sketen squire har lika bra ton som en spånskiva... Han säger det ju till och med själv i slutet, att det egentligen hade varit smartare att ha spånskiva och riktigt svindyrt trä och jämföra med.

Det har gjorts flera blindtester, bland annat med Fender. Då har man testat mexico-strata med en dyrare variant och en custom shop. Det var skitsvårt för killarna.

Det som skiljer är ofta hur banden är monterade och efterbehandlade. Ofta är det dåligt jobb med de som ger vassa kanter som man känner först.
Halsens utformning är egentligen ingen kostnadssak, squier skulle mycket väl kunna göra en med samma formen som en custom. Men det görs sällan av någon anledning.

Mekaniken skiljer också, och det kan ge tydliga skillnader. Stallet på en Gretsch kan skilja sig rejält i ljudbilden. Sustain, stabilitet i stämningen och klangen är sådant som påverkas rejält. Dessutom, Gretsch billiga (Understatement eftersom 5420 kostar lika mycket som en "riktig" fender) gitarrer har 12" halsradie men de dyra japanproducerade modellerna har 9,5".

Träslaget har minimal betydelse, så länge det håller sig inom vettiga gränser. Självklart låter inte en gitarr i masonit lika som en i ask eller mahogny.

Jag hade idag hellre köpt denna Squier från 80-talet än en ny Fender.

http://www.blocket.se/stockholm/80_tals_Squier_med_Hot_Noiseless_pickups_51888449. htm?ca=7&w=3

För 2900 får man en visserligen begagnad men ändå välbyggd och med bättre mekanik än dagens squier.

Sedan är det ju kvalitetskontrollen. Squier och Epiphone har god kvalitetskontroll men självklart slinker ett och annat igenom asiens kvalitetskriterier.

Lacken skiljer sig också, men har ingen betydelse för ljudet. (Finns de som påstår det dock)
Dyrare custom shop och premiumgitarrer är ofta lackade med shellack eller vad det heter på svenska. En lack som ändrar ton med tiden och som krackelerar på ålderns höst. Snyggt.
Men de flesta och då även många dyrare är lackade med polyuretanlack som efter 30-40 år inte har en enda färgtonsförändring eller självspricka.
Vid översvämningarna i Nashville för några år sedan fick bland annat ett företag som lagrar artisters gitarrer ett jävla problem med vatten. Gamla och svindyra gitarrer flöt runt som drivved i lokalerna. De som var lackade med polyuretan hade efter avtorkning inte en enda förändring i lacken, trots att limmade halsar hade lossnat och halsar såg ut som bananer.

Känslan av att spela på en Gibson, Fender eller låt säga en White Falcon är något annat och det är en viktig aspekt. Det gör att man växer lite.

Det är som sagt var inte bara märket man betalar för. Oftast lite bättre hantverk, dyrare material och bättre mekanik.
Mickarna självklart. Men att ta en Gretsch och montera in TV Jones filtertrons med nya pottar och kablar gör underverk, men man tjänar inget på det. Då kan man lägga till lite och köpa sig en riktig från början.

Fenderstratan har en mängd olika mickar från sjukt många tillverkare och det är enkelt att byta. Då kan det vara roligt att experimentera med att få fram sin egen ton. Men det kan man göra på låt säga 80-tals stratan jag länkade till.

Jag tror fortfarande inte att träet har så jävla stor skillnad för hur ditt sound låter. Handlar mer om vad du gör med din höger och vänsterhand.

¨
Stabilitet i stämningen beror ju bara på om den har blivit intonerad eller inte. Dock så finns det gitarrer som stämningen håller på i cirka 30 min åt gången, så point taken. Paul Reed Smith gör helt underbara gitarrer när det kommer till att hålla stämningen.
Fel av mig, jag bortsåg från vissa faktorer när det kommer till själva hantverket av gitarren som kan påverka hur den låter.
Dock så tror jag inte att träet i gitarren är det som kommer påverka hur den låter, så länge det inte är överdrivet som du säger.(en gura gjord av frigolit, masonit, gips, etc.)

Njae... Sadeln är ganska avgörande, likaså stallet. Taskiga vinklar och trånga sadlar gör att strängarna fastnar och helt plötsligt kan en sträng som nyss var stämd komma ur "form".

Brytvinkeln över stallet är också avgörande. Speciellt om man har svaj på. Som till exempel Gretsch där nästan alla har Bigsby.

Just nu byter jag ut plastsadlarna på mina mot sadlar i ben. En kille i usa gör sadlar speciellt för gitarrer med Bigsby. Strängskårorna i sadeln är vinklade mot stämskruvarna.

Stallet byter jag ut mot ett i massiv metall. Intoneringen blir inget problem då det är flytande stall. Liknande stall som True Arc och Rocking Bar. Jag beställer från en gammal herre i USA som gör de på hobbybasis.

Stämskruvarna har många fått för sig ska ha med egenskaper som att hålla stämningen att göra men det är fel. Locking tuners, sådana där man skruvar fast strängen, är jävligt bra när man byter strängar men de håller inte bättre än några andra.

Jag vet att en del, speciellt hårdrocks och metal-gitarrister vill ha lås-sadel där de skuvar fast strängen i sadeln. Ingen aning om det hjälper att hålla stämningen bättre. Tror inte det skulle funka med Bigsby.

Intoneringen är annars viktig för att man inte ska låta som en irakisk cittra när man spelar förbi femte bandet. Jag är lite av en snobb när det gäller intoneringen. Hör jag att det låter skit högt upp på halsen så blir jag irriterad. Trots att jag egentligen inte ens kan spela...

Appropå träslag så är, eller var, Danelectros gitarrer byggda i masonit. Tjock och hård masonit. De gav en extra skjuts till det twangiga ljudet som är i Danelectros gitarrer med deras mycket speciella single coils. Sjukt underskattad gitarr som många kända faktiskt spelar på.

Vet man hur man använder en skruvmejsel och en stämmare, (eller sitt eget gehör), så kan man lyckas intonera en gitarr bra. Är också lite snobb när det kommer till intonering hehe.. Många fattar inte ens att sadlarna har någon betydelse..
Det där med sadlar av ben lät f.ö jävligt intressant.

Har en elgitarr som legat i garderoben i många år nu, har ingen aning ens vad märket heter eller var den kommer ifrån. Tänkte höra om någon här vet om det är någon ide att sälja den eller om den ändå inte är värd något.

http://www.ladda-upp.se/bilder/mhihhmdwzlmnj/

http://www.ladda-upp.se/bilder/homnsmbvicgaad/


Mvh