Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

Men det var ju inte själva provtagningen som var problemet enligt domen.

Det var väl också svårare att skriva ihop en friande dom baserad på att provtagningen skulle vara speciellt missvisande i stället för att låtsas missuppfatta finska RMV:s mätningar och på så vis kunna blanda bort korten. Jag hade själv inte upptäckt det här om inte eloge - av alla människor - insett att något var lurt (jag trodde först att eloge inte hade förmåga att upptäcka något viktigt).

Om man hade satsat på det här med provtagningen i stället hade nog underkännandet av domen spontant framstått som mer subjektivt. Det hade nog också legat närmare till hands både bland folk i den här tråden och ute hos allmänheten att spontant tänka tanken att någon slags kontamination av provmaterialet snarare skulle HÖJA tiopentalhalten i stället för att sänka den. Ju mer material som inte är tiopental som man tillför provet desto mindre andel tiopental i provet. Men visst skulle väl en hel del ha svalt det argumentet också utan att fundera närmare över rimligheten och logiken i det hela. Människans verklighetsuppfattning baseras ju oftare någon slags känslobaserad helhetsbild än av distinkt logik. En hel del hade väl gjort kopplingen "kontamination" = "missvisande resultat" eftersom man har i bakhuvudet att kontamination ibland brukar vara ett problem vid kriminaltekniska och rättsmedicinska undersökningar, utan att närmare reflektera över vilken typ av relevans kontamination kan ha i det här fallet.

Sedan det här med dos-storleken.

Att läkaren skulle sprutat i de 500 mg tiopental som krävs för att komma upp 2000 mikrogram/gram framstår väl som i mesta laget. Då skulle det röra sig om en injektion motsvarande drygt 11 g (11 000 mg) för en vuxen person på 80 kg (11,428 g är den siffra jag tidigare använt mig av). Amerikanska fångar som avrättades med tiopental fick som mest 5 g (om de bara fick tiopental utan att få något hjärtstoppande medel). I och för sig verkar 5 g inte utgöra någon övre gräns för storleken på dosen det går att få i folk. Men man tycker väl att hon borde ha slutat spruta i tiopental ganska snart efter att hon märkt att hjärtat stannat. Så 11 g framstår väl mellan tummen och pekfingret som litet mycket. Rättens/Socialstyrelsens oberoende expert Mörland ansåg också att så litet som en fjärdedel av en 500 mg-dos, alltså 125 mg, teoretiskt kan ha räckt för att ge upphov till halten 2000 mikrogram/gram p g a att merparten av tiopentalet bör ha stannat i det venösa systemet i underkroppen om babyn dött under pågående injektion. En annan faktor att ta hänsyn till är att läkaren erkänt att hon haft en 10 ml-spruta med tiopental på sjuksalen som med standardlösningen av tiopental skulle ha gett en maxdos på 250 mg. Hon har alltså inte erkänt mer. 250 mg ligger alltså på dubbla den 125 mg-nivå som Mörland anser vara minimidos. Så översatt till en vuxen, 80 kg-person bör dosen alltså ha legat i spannet 2,857-5,714 g, typ (man delar min 11,428 g-siffra med 4 resp 2). Och det stämmer rätt bra med hur mycket amerikanska fångar som avrättades med tiopental fick. Där var det ju fråga om 2-3 g i kombination med hjärtstoppande medel och 5 g med bara tiopental.

Sedan vill jag också påpeka att de som anser att den f d åtalade läkaren utsatts för en stor orättvisa den senaste verkar ha använt sig av attityden att det är så "självklart" att den åtalade läkaren är oskyldig (utan att närmare förklara varför) som främsta argumentationstekniska grepp, ackompanjerat av budskapet att huvuden nu måste rulla inom rättsvårdande myndigheter. Den här debatt-tekniken är inte ny. Och den förutsätter väl ett absolut minimum av avvikande meningar för att fungera riktigt bra.

I övrigt vill jag hänvisa till de här inläggen jag skrev för ett tag sedan:

(FB) Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

(FB) Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

(FB) Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

Jag tycker PCuris inlägg ger en sammanhängande bild av ett tänkbart förlopp.
Men om man stöder resonemanget (vilket jag alltså gör) ställer man sig frågan varför rätten valt att medvetet "blanda bort korten". Varför väljer man att frikänna även om fakta talar för fällande dom?

Det finns ju ingenting som med, intill visshet gränsande sannolikhet, visar att det är läkarens agerande som är upphovet till den magnifika halten.

Mörland skapar den ovissheten. Har du redan glömt det?

EDIT; Sedan har Nohlwinkel, som har goda kunskaper i juridik, redan redogjort för att allt som talar mot åklagaren inte behöver rapas om i domen. Det räcker med att skapa rimligt tvivel på vad åklagaren påstår. Men inte mer än så.

Ska det vara så svårt att fatta?

Det är nog helt enkelt p.g.a. att man inte bryr sig om att y2c stöder PCuris resonemang i tråden på Flashback.

Visst kan man med ett antal vidlyftiga antaganden få ihop att åklagarens gärningsbeskrivning är en av 10000 förklaringar till det extrema mätvärdet. Nu är det ju så att alla stegen i bevisningen måste vara bortom rimligt tvivel så tingsrätten hade kunnat göra det svårare eller eventuellt enklare för sig och hänvisa till att endast ett fåtal vittnen (i princip bara målsägande och misstänkt) hade hörts innan åklagare och polis gick ut med sin linje i media enligt min tidigare post. Inget av dessa vittnesmål var på något sätt kristallklart. Därmed fanns inget trovärdigt utpekande av en gärningsman.

Det riktigt dåliga är att åklagaren antagligen insåg detta men ändå drog fallet hela vägen till domstol.

Det här är ju ett mer än lovligt märkligt inlägg, och PCuri väljer här att rapa om gamla ståndpunkter där vi redan många gånger påvisat vad det är som är fel i resonomanget. Jag har inget hopp om att han skall ta till sig av motargumenten, men för den nytillkomna läsaren kan det vara av intresse att se hur grundlös PCuris argumentation är:

1) Kritiken mot provtagningen/att provet inte var representativt finns med i domen, men dessa argument utvärderas inte eftersom rätten redan avvisat den tekniska bevisningen.

2) Kontamination med fettvävnad eller nedbruten fettvävnad leder inte till någon utspädning av thiopental - tvärt om! Thiopental är fettälskande och kan anrikas i fett. Därför kan fettkontamination tänkas leda tilla tt thiopenthalhalter överkattas i prover.

3) Åklagerens gärningsbeskrivning förutsätter att barnet avled under injektionen. Vittnesmålen avlagda under rättegången direkt motsäger detta.

4) Att det fanns thiopenthalsprutor på salen och att läkaren tror sig ha destruerat detta har inget som helst bevisvärde. Att åklagaren så tryckte på detta är en av de märkligaste detaljerna i detta mål.

Ergo, PCuri har inget case överhuvudtaget, och det är hög tid att lägga ner och gå vidare!

Det var då lögn nummer 1 från PCuri.

I själv verket så konstaterar rätten att eftersom beviskedjan redan är underkänd finns det inget skäl att lägga mer tid på att underkänna den igen

"Med hänsyn till att tingsrätten redan funnit att analysresultatet måste ifrågasättas på
sätt som redogjorts för ovan saknas anledning att närmare gå in på frågan om provet
varit förorenat och därför missvisande. Tingsrätten lämnar därför den frågan utan
vidare prövning. " (domen sid 21 och det baserar sig då på bland annat Mörlands kritik mot den felaktiga provtagningen)



Det var då lögn nummer 2.

I verkligheten så var det åklagaren som hävdade att Fenobarbitalhalten i de olika proven utgjorde beviset för att analyserna var jämförbara. Från RMV i Sverige fick man ett värde, Från finland fick man inget värde. Och eftersom känt värde inte är lika med okänt så underkändes åklagarens påstående.

Det har sen i sin tur inget med att man underkänner RMV:s hantering överhuvudtaget (De skälen står längre ned på sid 20 och sen på sid 21 i domen)

Om vi ersätter människans med PCUris brinnande hat så stämmer det bättre



Det var lögn nummer tre och fyra det.

Mörland är fortfarande enbart ett åklagarvittne och inget annat.

Det korrekta citatet är
"Han tror att en tillförsel av en relativt liten mängd, 5 ml, av en 2,5-procentig lösning, dvs. 125 mg tiopental, hade kunnat räcka om dosen hade getts efter döden" (domen sid 98).

Samtliga vitnnen säger att flickan levde så det kan vi glömma.



Och det är fortfarande ointresant vad som fanns på salen. Det PCuri som vanligt "glömmer" är att det enda som gavs till flickan var en fem ml spruta (domen sid 52 och 53).

Sen har Mörland inte alls sagt något om någon minimidos för en levande flicka utan det är rent fabulerande från PCuris sida (som vanligt när hans argument inte håller).





Det tråkiga med detta stycke (ur PCuris perspektiv) är att han själv bevisar hur orimligt värdet är. De doser han nämner för Fångar gav nämligen upphov till värden på 5-10 mikrogram tiopental/gram blod ett dygn efter döden. (Bushtopper säger 5 och har bättre koll på det än jag).
För att nå upp i det påstådda värdet på 2000 så ska vi alltså i med 400 ggr mer tiopental.

PCuris egen beräkning visar alltså att för att få till en jämförbar koncentration i en fånge som det han påstår är korrekt för Linneas kropp så behöver vi bara hälla i 2 KG tiopental eller en liten nätt spruta på 8 Liter ......

Det då bortsätt från att vi har vitnessmål som säger att den enda spruta som gav till Linnea var en fem ml spruta. Därmed kvarstår för PCuri att förklara hur han ska få in 500 mg tiopental i en fem ml spruta utan att den ska bli gulfärgad. Det då med verifierbara fakta och vetenskap som grund





Eller PCuris psykiska sjukdomsbild.....

Vilka fakta talar för fällande dom?

Att provet togs felaktigt?
Att labhanteringen var bristfällig?

Eller menar du att det är världsrekord gånger fem i uppmätt dos från en fyra gånger för liten spruta som är det brinnande beviset?

I själva verket finns det inget vitnessmål som stödjer åklagaren. Det saknas också fullständigt någon son helst teknisk bevisning som stödjer åklagarens påstående

Kommentarer till dina punkter:

1. Du konstaterar själv att tingsrätten passade på frågan om det var något fel på själva provmaterialet (min gissning är som sagt att man gjorde detta eftersom man bedömde det som lättare att blanda bort korten genom att medvetet missuppfatta orsaken till varför man inte fick någon utskrift för fenobarbitalhalten i Finland).

2. Att man hos svenska RMV fick fram fenobarbitalhalter som tyder på att inget spädningsfel skett är väl en mycket stark indikation på att inget spädningsfel skett. Men om man nu skall totalt idiotförklara svenska RMV och bara titta på vad finska RMV kom fram till så är det ju tyvärr så att deras fenobarbitalvärde som väntat hamnade under utskriftsgränsen 10 mikrogram/gram eftersom provmaterialet de fick från Sverige var spätt 10 ggr. Tingsrätten gjorde dock den fräckisen att man inte låtsades om att provet var spätt 10 ggr och lät förstå att det faktum att man hamnade under utskriftsgränsen i Finland kan ha berott på något slags fantastiskt spädningsfel. Men i själva verket var alltså det här det förväntade resultatet. Och om man nu på någon slags formella grunder skall underkänna allt svenska RMV gjort eftersom deras rutiner inte motsvarar exakt de formkrav som ställs för att t ex för en studie som skall publiceras i New England Journal of Medicine, och strunta i deras mätningar på fenobarbital och tiopental och bara gå på finska RMV:s värden så blir golvet på den tiopentalhalt finska RMV redovisade 210 mikrogram/gram. Och då skulle alltså svenska RMV varit så pass fumliga att de inte spätt något alls. Men även dessa 210 mikrogram/gram är mer än 10 ggr högre en de 15 mikrogram/gram som rättens/Socialstyrelsens oberoende expert Mörland ansåg kunde förklaras av eventuella, tidigare EJ JORNALFÖRDA tiopentalinjektioner som dessutom skulle vara 3 ggr så stora som normala, "lagliga" tiopentalinjektioner. (Det är sådana här grejer jag syftar på när jag säger att man använt sig av krumbukter och saltomortaler för att fria den här läkaren.)

3-4. Jag förstår att åklagarsidan men inte försvaret ville åberopa Socialstyrelsens oberoende expert Mörland. När det gäller de 5 och 10 ml det talas om i domen så är alltså 125 mg och 5 ml den minimidos som Mörland ansåg behövdes för att nå upp till mätvärdet 2000 mikrogram/gram för tiopental. Läkaren uppgav att hon hade haft en 10 ml-spruta med tiopental på sjuksalen men att hon hade destruerat den oanvänd efter att babyn dött. 10 ml innebar med standardkoncentrationen av tiopental (den enda som skall ha funnits tillgänglig) att sprutan innehöll 250 mg tiopental, vilket är dubbelt så mycket som Mörlands miniminivå på 125 mg.

5. Håller du alltså inte med om att Mörland kunde sträcka sig så pass långt ner som till 125 mg? Ljuger jag om detta?

6. Det är riktigt att det normalt inte brukar bli kvar nästan något tiopental i blodet även när fångar som skall avrättas fått 2-3 g. Antagligen utgick den åtalade läkaren från att så skulle bli fallet här också. Men som tidigare påpekats i tråden så fanns det några få avvikande fall i Koniaris sammanställningar i The Lancet från år 2005 där det kunde vara upp till dryga 60 % kvar av tiopentalet i blodet vid obduktionen av fången. Om man tänker sig att babyn som redan pumpats i en massa morfin (10 ggr högre halt än vad som indikeras av journalmaterialet hade uppmätts) och pytsar i en litet högre dos än 3 g så framstår det som rätt sannolikt att den här babyns hjärta stannade snabbare än för flertalet fångar och att mer tiopental därför blev kvar i blodet ä normalt. Men eftersom man nästan aldrig uppmätt att några större halter tiopental blivit kvar i blodet så framstår det som rätt sannolikt att den åtalade läkaren hade bommat risken att en massa tiopental skulle kunna kvar vid en rättsmedicinsk undersökning trots att man inte överskridit den ”terapeutiska” dosnivån flera hundra gånger, utan bara med kanske med 10 ggr.

Nå, allt detta spelar ju ingen roll, med detta kattrakande om doser och metabolism (vilket jag förstår att du inte alls fattat), eftersom det ändå kan ha gått till på annat sätt än åklagaren påstår.

Mörland (och många andra) har ju påtalat det. Inte nog med att du gör korkade jämförelser och ljuger ihop samband som inte finns. Du glömmer väldigt fort också.

Man passade på det ja.
Därmed har man aldrig någonsin godkänt någon provtagning vilket gör ditt påstående "Men det var ju inte själva provtagningen som var problemet enligt domen" till en ren lögn då domen inte uttalar sig om det.

Och fortfarande handlar stycket enbart om Åklagarens påstående om att fenobarbitalhalten kan användas som bevis för att den finska analysen är korrekt. Inget annat.
Och eftersom inget uppmätt värde inte är samma sak som ett uppmätt värde så avfärdar domstolen fullt korrekt åklagarens påstående.

Det har inget med Bristerna hos svenska RMV att göra utan de kommer längre ned samt på sid 21.


Det spelar ingen roll hur många gånger du upprepar samma lögn. Det är fortfarande samma lögn

Det korrekta citatet är
"Han tror att en tillförsel av en relativt liten mängd, 5 ml, av en 2,5-procentig lösning, dvs. 125 mg tiopental, hade kunnat räcka om dosen hade getts efter döden" (domen sid 98).

Dvs för det första så är det ingen minimidos alls utan en spekulation. Det är dessutom en spekulation som enbart gäller om flickan var död när injektionen påbörjades. Eftersom hon inte var det så är det fortfarande både en förfalskning av vad mörland sa och en avsiklig lögn från PCuris sida.


Och det är samma lögner som ovan (igen)



Ja det gör du. har Mörland har ALDRIG någonsin sagt något om något som helst minimivärde för en levande flicka. Han har enbart talat om teroetiska mängder i en redan död flicka. Innan du kan visa ett vitnessmål som visar att flickan var död innan sprutan gavs så är det en både en avsiktlig lögn och en ärekränkning av Mörland där PCuri förfalskar hans uttalande



Och ett journalfel är inget konstigt idag heller om det ens är ett journalsfel.
vi vet att sprutpumpen gick efter döden (bland annat genom Jeanette Nybergers vittnesmål - Den gick hela kvällen och fortsatte att gå mellan 10 till 30 minuter efter det att Linnéa
avlidit. domen sid 56).

Det ger i sin tur upphov till mätfel vilket Mörland bekräftar med "Det finns en möjlighet för en postmortal tillförsel, vilket skulle ha ökat koncentrationen mer".

Väger man sen ihop Mörlands uttalanden
"Efter döden kan koncentrationen antingen kvarstå eller så kan den öka då morfinet kan komma
tillbaka till blodet" och Värdet om 5,7 μg/g kan vara för
högt på grund av de osäkerheter som finns. Det behöver inte ha varit mer än 1,5 μg/g blod
eller ännu mindre i realiteten.

Dvs det finns inget som styrker att Linnea överhuvudtaget skulle ha haft något ovanligt morfinvärde i kroppen när hon levde.

Sen menar du det barn som enligt flera vittnen levde i upp till 10 minuter efter den sista injektionen dog snabbare än fångar? (domen sid 56)

Sen hur du ska få i några 3 gram ur en 5 ml spruta. Ja det väntar vi som sagt fortfarande på en förklaring på. Hittills har ju PCuri inte ens klarat och förklara hur han ska få in 500 mg i en 5 ml spruta utan att den blir gulfärgad.

Sent svar, men domstolen behövde ju inte förklara det höga tiopentalvärdet per se.

Jag som är vetenskapligt skolad har försökt förstå hur mätvärdet kunde vara så högt.

Detta är den enda förklaringen jag kan komma fram till, förutsatt att tiopentalhalten var ungefär den som RMV och finska RMV rapporterat (vilket jag egentligen aldrig har ifrågasatt).

En storm i ett provrör.