När man slutligen ska hålla ”slutförhör” med narkosläkaren (FUP sid 275 ff) så presenterar man en gärningsbeskrivning som hennes försvarsadvokat finner så vag att han måste uppmana sin klient att vara återhållsam med sina svar. Trots detta presenterar förhörsledaren ett antal påståenden som anhöriga sägs ha gjort vid förhör och uppgifter om analysresultaten från rättskemiska och begär att narkosläkaren ska kommentera dem. Försvarsadvokaten och narkosläkaren har vid detta tillfälle varken fått ta del av protokollen från förhören med de anhöriga (som dessutom bara är i referatform) eller analyssvaren från RMV:s rättskemiska laboratorium.
På Åklagarmyndighetens hemsida finns f.ö. under rubriken ”Slutdelgivning” följande text (http://www.aklagare.se/Ar-du/Misstankt/): ”När förundersökningen är färdig får den som misstänks för brottet information om detta. Den misstänkte har rätt att ta del av allt material och om han eller hon vill att polisen ska utföra fler utredningsåtgärder, till exempel förhöra fler vittnen, kan han eller hon begära det.” Varför respekterades inte detta?
Det verkar som att du blandar ihop "slutförhör" med "slutdelgivning". Som jag har förstått gången så skall det hållas ett "slutförhör" innan åklagaren fattar beslut om det skall bli ett åtal eller inte. Blir beslutet att åtal skall väckas blir det aktuellt med en "slutdelgivning". Så allt har nog gått rätt till.
Det verkar som att du blandar ihop "slutförhör" med "slutdelgivning". Som jag har förstått gången så skall det hållas ett "slutförhör" innan åklagaren fattar beslut om det skall bli ett åtal eller inte. Blir beslutet att åtal skall väckas blir det aktuellt med en "slutdelgivning". Så allt har nog gått rätt till.
På den punkten har du fel! Läs följande klarläggande från JO:
Delgivning enligt 23 kap. 18 § rättegångsbalken (RB)
När förundersökningen har kommit så långt att någon skäligen kan misstänkas för brott, skall han underrättas om misstanken när han hörs. Den misstänkte och hans försvarare har rätt att fortlöpande, i den mån det kan ske utan men för utredningen, ta del av vad som förekommit vid förundersökningen. De har vidare rätt att ange den utredning de anser önskvärd och i övrigt anföra vad de anser nödvändigt. Underrättelse om detta skall lämnas eller sändas tillden misstänkte och hans försvarare, varvid skäligt rådrum skall beredas dem, s.k. slutdelgivning. Åtal får inte beslutas, innan detta har skett (23 kap. 18 § första stycket RB).
Syftet med slutdelgivningen är bl.a. att den misstänkte skall få tillfälle att lämna synpunkter på den utredning som har genomförts och att framställa önskemål om att utredningen skall kompletteras i något avseende, innan åklagaren tar ställning i åtalsfrågan. Den misstänkte får härigenom möjlighet att tillföra ärendet uppgifter som kan ha betydelse för frågan om lagföring skall ske.
/.../ Som jag har förstått gången så skall det hållas ett "slutförhör" innan åklagaren fattar beslut om det skall bli ett åtal eller inte. Blir beslutet att åtal skall väckas blir det aktuellt med en "slutdelgivning". Så allt har nog gått rätt till.
Ja, åklagaren har följt regelboken till punkt och pricka: Den åtalade delgavs förundersökningsmaterialet den 20 okt, fem dagar efter slutförhöret den 15:e.
Sedan tillmötesgår åklagaren Den Hurtiges begäran om en revision av analysförfarandet och ger också klartecken till den av H föreslagna prof. OB att närvara vid revisionen. Vid den tidpunkten trodde åklagaren att huvudförhandlingarna skulle kunna hållas som planerat med början den 31 maj. Efter revisionen begär dock H ”skäligt rådrum” och hänvisar bl a till att ett blodprov är på väg till Finland för analys samt att då oenighet råder mellan honom och åklagaren en oberoende expert ska utses. - Efter att Mörland inkommit med sitt yttrande skriver H en fem sidor lång inlaga med glest radavstånd (x € à sida) om att förundersökningen måtte läggas ned eftersom åklagaren inte objektivt torde kunna bevisa brott. Åklagaren hemställer då om att Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum ska överpröva hans åtalsbeslut, men eftersom en sedan länge väl etablerad praxis är att inte ta upp beslut till överprövning om de kan prövas i domstol (och inte är direkt felaktiga) görs givetvis ingen begärd överprövning. H mumlar något om riksåklagaren men åker sedan ut och fiskar – och får förutom några fula, övergödda fiskar en ljus idé om hur terapeutiska doser tiopental genom en fettinsmord multiplikatorrulle borde kunna förvandlas till en dödsdos.
Delgivning enligt 23 kap. 18 § rättegångsbalken (RB)
När förundersökningen har kommit så långt att någon skäligen kan misstänkas för brott, skall han underrättas om misstanken när han hörs. Den misstänkte och hans försvarare har rätt att fortlöpande, i den mån det kan ske utan men för utredningen, ta del av vad som förekommit vid förundersökningen. De har vidare rätt att ange den utredning de anser önskvärd och i övrigt anföra vad de anser nödvändigt.
Citat:
Ursprungligen postat av Bustopher
Underrättelse om detta skall lämnas eller sändas tillden misstänkte och hans försvarare, varvid skäligt rådrum skall beredas dem, s.k. slutdelgivning. Åtal får inte beslutas, innan detta har skett (23 kap. 18 § första stycket RB).
Och vad är det som åklagaren här har försummat, menar du? – Förhör 4 ägde rum 090305; förhör 5; slutförhöret, 091015. – Stämningsansökan är daterad 100201.
Citat:
Ursprungligen postat av Bustopher
Syftet med slutdelgivningen är bl.a. att den misstänkte skall få tillfälle att lämna synpunkter på den utredning som har genomförts och att framställa önskemål om att utredningen skall kompletteras i något avseende, innan åklagaren tar ställning i åtalsfrågan. Den misstänkte får härigenom möjlighet att tillföra ärendet uppgifter som kan ha betydelse för frågan om lagföring skall ske.
Ursprungligen postat av eloge
Det verkar som att du blandar ihop "slutförhör" med "slutdelgivning". Som jag har förstått gången så skall det hållas ett "slutförhör" innan åklagaren fattar beslut om det skall bli ett åtal eller inte. Blir beslutet att åtal skall väckas blir det aktuellt med en "slutdelgivning". Så allt har nog gått rätt till.
På den punkten har du fel! Läs följande klarläggande från JO:
Delgivning enligt 23 kap. 18 § rättegångsbalken (RB)
När förundersökningen har kommit så långt att någon skäligen kan misstänkas för brott, skall han underrättas om misstanken när han hörs. Den misstänkte och hans försvarare har rätt att fortlöpande, i den mån det kan ske utan men för utredningen, ta del av vad som förekommit vid förundersökningen. De har vidare rätt att ange den utredning de anser önskvärd och i övrigt anföra vad de anser nödvändigt. Underrättelse om detta skall lämnas eller sändas tillden misstänkte och hans försvarare, varvid skäligt rådrum skall beredas dem, s.k. slutdelgivning. Åtal får inte beslutas, innan detta har skett (23 kap. 18 § första stycket RB).
Syftet med slutdelgivningen är bl.a. att den misstänkte skall få tillfälle att lämna synpunkter på den utredning som har genomförts och att framställa önskemål om att utredningen skall kompletteras i något avseende, innan åklagaren tar ställning i åtalsfrågan. Den misstänkte får härigenom möjlighet att tillföra ärendet uppgifter som kan ha betydelse för frågan om lagföring skall ske.
Edit: Självklart kan de utredningsåtgärder försvaret begär efter slutdelgivningen resultera i att åklagaren får ändra sitt beslut att åtala. Ett sådant övervägande gjorde Peter Claeson efter att han fått Mörlands yttrande.
__________________
Senast redigerad av eloge 2011-07-14 kl. 11:55.
Ja, åklagaren har följt regelboken till punkt och pricka: Den åtalade delgavs förundersökningsmaterialet den 20 okt, fem dagar efter slutförhöret den 15:e.
Nej, det har han inte. JO har opåpekat att "Den misstänkte och hans försvarare har rätt att fortlöpande, i den mån det kan ske utan men för utredningen,ta del av vad som förekommit vid förundersökningen." Detta har uppenbarligen inte skett av följande yttranden vid förhöret att döma:
F: Föräldrarna har ju pratat om att dom vill att du ska ge Linnea extra medicin.
V: Ehm.
F: För ångest och smärta, för dom tycker att det här är jobbigt för henne. Och då undrar jag vad
är din bedömning att du säger att du ger koksalt?
V: Vem har sagt att dom vill det?
F:
Ja, dom själva.
BH: Vi vet ju inte det, vi har inte fått reda på det.
V: Alltså du påstår saker här nu och då måste jag få veta - är det vad dom har sagt eller är det vad du antar eller är det vad jag har skrivit.
F: Jag frågar dig vad ...
V: Ja, men jag måste veta var det kommer ifrån. Är det vad jag har skrivit i journalen eller är det vad dom har sagt till dig eller är det vad du antar?
F: Jag frågar vad du gör för bedömning? När du inte ger. ..
V: Dom påståendena du kommer med, jag måste veta vem dom kommer ifrån innan jag kan svara på det.
F: Jag har sagt - föräldrarna.
F: En annan - Karl - han säger att enligt Karl skulle Viveka sagt att det lugnande medlet kan ge effekt, att Linnea inte klarar sig eftersom att hon är så svag.
V: Ehm? När skulle jag sagt det?
F: Precis innan Linnea avlider?
V: Är han släkt med dom? Den här Karl?
F: Det har inte nån betydelse i det här fallet.
V: För mig kan det ha det.
F: Jag går vidare.
V: Jag får inte veta vem han är släkt med då, som säger det här?
F: Ja, jag tycker att det är orelevant faktiskt.
V: OK.
F: Utan det här är ett påstående som han berättar i sitt förhör.
V: Mm.
F: Mm. Det finns en annan - Magnus. Enligt han så går Viveka ut ur rummet för att återkomma med en spruta på en bricka. Hon förklarade att det var kramplösande medel och att biverkningarna av medlet kunde göra att Linnea inte skulle klara av detta. Med tanke på att hon var så svag.
V: Hur är han släkt med dom?
F: Det är orelevant.
F: Magnus säger vidare att när Viveka sprutar in vätskan i Linneas kropp lyssnade hon samtidigt på hjärtat. Efter några sekunder låg Linnea stilla och blev vit på kroppen. Och Viveka säger att Linnea somnat, att hon var död.
F: En annan, han heter Daniel, läkaren blandade något i en spruta och fyllde på i medicinpumpen, säger han. Hon förklarade att det var något som liknade morfm och högst fem minuter senare så avled Linnea.
F: En som heter Håkan, han säger att cirka en halvtimme innan Linne dog hämtades något, troligen kvinnliga läkaren kom tillbaka och gav Linnea något, okänt sätt och vad. Efter en stund, oklart hur länge lyssnade kvinnan med sitt stetoskop på Linnea och säger att nu hör jag inga hjärtljud och det upprepades ytterligare en gång.
BH: Han sa troligen läkaren alltså?
F: Den sista ja.
BH: Ja, troligen.
F:Och dom här påståendena dom är ju tagna då i dom olika förhörsprotokollen som finns.
F:Mm. Alltså, genom dom här analysresultaten vi har nu då, jag vet inte om ni, ni har väl tagit del av dom som finns.
BH: Vilka?
F:Analysresultaten.
BH: Dom som fanns vid häktningsförhandlingen?
F:Ja.
BH: Den har vi inte fått i papper.
F:Nej.
BH: Så om det är dom du pratar om, så har vi inte tagit del utav dom.
F:Ja, ni har väl inte fått alla kanske.
BH: Vi har inte fått nånting mer än en häktningsförmodan. Vi skulle få det i dag. - ohörbart förstår jag det som senast eller i går.
F: För det är ju vissa utlåtanden då från olika instanser då om att Tiopentalet där, det uppmätta värdet, det är ju dödande.
V: Var kommer det ifrån då - är det som står i obduktionsprotokollet?
F: Ja, RMV har ju också uttalat sig. Rättsmedicinalverket.
V: Är det som var med vid häktningsförhandlingarna?
F: Nej.
V: Nej, men då vet ju inte vi det, då kan vi inte - vi har inte fått ett enda papper.
F: Och när det gäller morfinet då, så är det ju också en väldigt hög koncentration och den här dosen som du har uppgett att du har gett - 20 mikrogram per kilo och timme, den motsvarar ju inte alls det värde som sedan blir efter fem timmar här då. .
V: Vem är det som säger det då, är det fortfarande från obduktionsrapporten eller?
F: Nej, det är andra handlingar här. Och det är därför jag undrar - har du inte gett något mer morfin än vad du har angivit?
F: Ja. Sen också genomgående när man läser alltså förhören då som jag har gjort, ni har inte läst dom här förhören som vi håller på med. Så är det att dom vill, alltså föräldrar och dom som finns i salen här, vill art du ska ge extra medicin. Och du säger att du inte gör det utan du ger koksalt. Kan det vara så att du har fallit för. trycket och ändå gjort det?
Trots detta ska alltså narkosläkaren kommentera lösryckta uppgifter ur förhören med de anhöriga (som vi nu för övrigt vet bara är referat av vad polisen uppfattat eftersom som någon ljudupptagning inte skedde) och analysresultaten. Jag betvivlar att JO skulle acceptera detta agerande från polisen sida.
JO har för övrigt i det beslut som jag hänvisade till också påpekat följande:
"Det är inte nödvändigt att den misstänkte faktiskt tar del av utredningen även om detta är lämpligt, utan det räcker med att han underrättas om sin rätt att ta del av utredningen och om när och hur detta kan ske (se Fitger, Rättegångsbalken, del 2, s. 23:66)." [min understrykning]
Dvs den misstänkte har rätt att ta del av utredningen. I det här fallet får det anses klart att narkosläkaren och försvarsadvokaten också önskade ta del av utredningen innan detaljfrågor om den besvarades men inte fått det. Förhörsledaren har bekräftat att han läser ur protokoll som de inte har sett, andra handlingar som de inte heller har sett och han avfärdar på ett "nedlåtande" sätt önskemål om klarläggande vilka uppgiftslämnarna är med att han anser det "orelevant". Det är knappast så det ska gå till.
Om därför någon av er fortfarande tycker att det som skedde vid slutförhöret/slutdelgivningen är helt OK och i sin ordning ge mig då några vettiga skäl till varför narkosläkaren och hennes försvarare uppenbarligen inte fått vare sig analysresultaten eller fått ta del av protokollen från förhören med de anhöriga före den 15 oktober utan först den 20:e?
__________________
Senast redigerad av Bustopher 2011-07-14 kl. 12:11.
Nej, det har han inte. JO har opåpekat att "Den misstänkte och hans försvarare har rätt att fortlöpande, i den mån det kan ske utan men för utredningen,ta del av vad som förekommit vid förundersökningen." Detta har uppenbarligen inte skett av följande yttranden vid förhöret att döma:
F: Föräldrarna har ju pratat om att dom vill att du ska ge Linnea extra medicin.
V: Ehm.
F: För ångest och smärta, för dom tycker att det här är jobbigt för henne. Och då undrar jag vad
är din bedömning att du säger att du ger koksalt?
V: Vem har sagt att dom vill det?
F:
Ja, dom själva.
BH: Vi vet ju inte det, vi har inte fått reda på det.
V: Alltså du påstår saker här nu och då måste jag få veta - är det vad dom har sagt eller är det vad du antar eller är det vad jag har skrivit.
F: Jag frågar dig vad ...
V: Ja, men jag måste veta var det kommer ifrån. Är det vad jag har skrivit i journalen eller är det vad dom har sagt till dig eller är det vad du antar?
F: Jag frågar vad du gör för bedömning? När du inte ger. ..
V: Dom påståendena du kommer med, jag måste veta vem dom kommer ifrån innan jag kan svara på det.
F: Jag har sagt - föräldrarna.
F: En annan - Karl - han säger att enligt Karl skulle Viveka sagt att det lugnande medlet kan ge effekt, att Linnea inte klarar sig eftersom att hon är så svag.
V: Ehm? När skulle jag sagt det?
F: Precis innan Linnea avlider?
V: Är han släkt med dom? Den här Karl?
F: Det har inte nån betydelse i det här fallet.
V: För mig kan det ha det.
F: Jag går vidare.
V: Jag får inte veta vem han är släkt med då, som säger det här?
F: Ja, jag tycker att det är orelevant faktiskt.
V: OK.
F: Utan det här är ett påstående som han berättar i sitt förhör.
V: Mm.
F: Mm. Det finns en annan - Magnus. Enligt han så går Viveka ut ur rummet för att återkomma med en spruta på en bricka. Hon förklarade att det var kramplösande medel och att biverkningarna av medlet kunde göra att Linnea inte skulle klara av detta. Med tanke på att hon var så svag.
V: Hur är han släkt med dom?
F: Det är orelevant.
F: Magnus säger vidare att när Viveka sprutar in vätskan i Linneas kropp lyssnade hon samtidigt på hjärtat. Efter några sekunder låg Linnea stilla och blev vit på kroppen. Och Viveka säger att Linnea somnat, att hon var död.
F: En annan, han heter Daniel, läkaren blandade något i en spruta och fyllde på i medicinpumpen, säger han. Hon förklarade att det var något som liknade morfm och högst fem minuter senare så avled Linnea.
F: En som heter Håkan, han säger att cirka en halvtimme innan Linne dog hämtades något, troligen kvinnliga läkaren kom tillbaka och gav Linnea något, okänt sätt och vad. Efter en stund, oklart hur länge lyssnade kvinnan med sitt stetoskop på Linnea och säger att nu hör jag inga hjärtljud och det upprepades ytterligare en gång.
BH: Han sa troligen läkaren alltså?
F: Den sista ja.
BH: Ja, troligen.
F:Och dom här påståendena dom är ju tagna då i dom olika förhörsprotokollen som finns.
F:Mm. Alltså, genom dom här analysresultaten vi har nu då, jag vet inte om ni, ni har väl tagit del av dom som finns.
BH: Vilka?
F:Analysresultaten.
BH: Dom som fanns vid häktningsförhandlingen?
F:Ja.
BH: Den har vi inte fått i papper.
F:Nej.
BH: Så om det är dom du pratar om, så har vi inte tagit del utav dom.
F:Ja, ni har väl inte fått alla kanske.
BH: Vi har inte fått nånting mer än en häktningsförmodan. Vi skulle få det i dag. - ohörbart förstår jag det som senast eller i går.
F: För det är ju vissa utlåtanden då från olika instanser då om att Tiopentalet där, det uppmätta värdet, det är ju dödande.
V: Var kommer det ifrån då - är det som står i obduktionsprotokollet?
F: Ja, RMV har ju också uttalat sig. Rättsmedicinalverket.
V: Är det som var med vid häktningsförhandlingarna?
F: Nej.
V: Nej, men då vet ju inte vi det, då kan vi inte - vi har inte fått ett enda papper.
F: Och när det gäller morfinet då, så är det ju också en väldigt hög koncentration och den här dosen som du har uppgett att du har gett - 20 mikrogram per kilo och timme, den motsvarar ju inte alls det värde som sedan blir efter fem timmar här då. .
V: Vem är det som säger det då, är det fortfarande från obduktionsrapporten eller?
F: Nej, det är andra handlingar här. Och det är därför jag undrar - har du inte gett något mer morfin än vad du har angivit?
F: Ja. Sen också genomgående när man läser alltså förhören då som jag har gjort, ni har inte läst dom här förhören som vi håller på med. Så är det att dom vill, alltså föräldrar och dom som finns i salen här, vill art du ska ge extra medicin. Och du säger att du inte gör det utan du ger koksalt. Kan det vara så att du har fallit för. trycket och ändå gjort det?
Trots detta ska alltså narkosläkaren kommentera lösryckta uppgifter ur förhören med de anhöriga (som vi nu för övrigt vet bara är referat av vad polisen uppfattat eftersom som någon ljudupptagning inte skedde) och analysresultaten. Jag betvivlar att JO skulle acceptera detta agerande från polisen sida.
JO har för övrigt i det beslut som jag hänvisade till också påpekat följande:
"Det är inte nödvändigt att den misstänkte faktiskt tar del av utredningen även om detta är lämpligt, utan det räcker med att han underrättas om sin rätt att ta del av utredningen och om när och hur detta kan ske (se Fitger, Rättegångsbalken, del 2, s. 23:66)." [min understrykning]
Dvs den misstänkte har rätt att ta del av utredningen. I det här fallet får det anses klart att narkosläkaren och försvarsadvokaten också önskade ta del av utredningen innan detaljfrågor om den besvarades men inte fått det. Förhörsledaren har bekräftat att han läser ur protokoll som de inte har sett, andra handlingar som de inte heller har sett och han avfärdar på ett "nedlåtande" sätt önskemål om klarläggande vilka uppgiftslämnarna är med att han anser det "orelevant". Det är knappast så det ska gå till.
Om därför någon av er fortfarande tycker att det som skedde vid slutförhöret/slutdelgivningen är helt OK och i sin ordning ge mig då några vettiga skäl till varför narkosläkaren och hennes försvarare uppenbarligen inte fått vare sig analysresultaten eller fått ta del av protokollen från förhören med de anhöriga före den 15 oktober utan först den 20:e
?
Tack Bustopher.
När man läser frågorna till läkaren och hur dom ställs så har jag faktiskt
full förståelse för hennes returfrågor. Förhördledaren vill att hon ska
kommentera och svara på ett antal vittnesutsagor som inte säger samma
sak (jo i det stora hela, men alla går åt olika håll). Om V i detta läge vet med sig
att hon inte gjort något över huvud taget (förutsätter här att V är oskyldig)
så skulle även den mest sansade personen börja tycka att det luktar konspiration
långa vägar. Anar att det är därför hon frågar om vem som säger vad i olika
situationer.
När förhörsledaren dessutom rakt ut frågar om det inte är så att hon fallit till föga
och gett efter när föräldrarna bönat henne om att "ge mer" så förvånar det
åtminstone mig att man inte anhållit dom för anstiftan. OM läkaren har gjort det
så är det ju ett rent beställningsjobb.
Om därför någon av er fortfarande tycker att det som skedde vid slutförhöret/slutdelgivningen är helt OK och i sin ordning ge mig då några vettiga skäl till varför narkosläkaren och hennes försvarare uppenbarligen inte fått vare sig analysresultaten eller fått ta del av protokollen från förhören med de anhöriga före den 15 oktober utan först den 20:e?
Det korta svaret får bli att det kunde ge men för utredningen.
Jag får säga att jag aldrig hört talas om att någon misstänkt fått tillgång till protokoll från förhör med vittnen före ett slutförhör. Någon måtta får det vara i att ge misstänkt möjlighet till att lämna tillrättalagda svar.
Här tramsar misstänkt när hon hävdar att hon måste veta vittnets släktrelation till målsägandena för att kunna svara. Det hade varit snyggare att svara med ingen kommentar. Syftet är ändå det samma, att senare kunna anpassa sitt svar efter vad som är känt. För att vara en förstagångsåtalad så har hon på ett imponerande sätt tagit till sig förhärdade brottslingars strategi.
/.../ Om därför någon av er fortfarande tycker att det som skedde vid slutförhöret/slutdelgivningen är helt OK och i sin ordning ge mig då några vettiga skäl till varför narkosläkaren och hennes försvarare uppenbarligen inte fått vare sig analysresultaten eller fått ta del av protokollen från förhören med de anhöriga före den 15 oktober utan först den 20:e?
Det framgår klart av just slutförhöret varför den nu åtalade önskar besked om preparat och doser samt vad var en sagt inkl. uskan, nämligen för att om möjligt kunna anpassa sin version av vad som hänt under vårdkvällen till vad hon, efter att om hon fått ta del av bevisningen, skulle finna för gott att säga för att inte göra bort sig – vilket var precis vad hon gjorde och som måhända också var åklagarens tanke och mening.
Nu vet vi att den åtalade har tillfört 20 ug/kg/h morfin, varken mer eller mindre, men en hel del koksalt – vilket inte har varit till men för utredningen. Vi vet också en hel del annat som vi kanske inte fått veta annars, t ex att hon använt en 10 ml spruta till koksaltet, hällt 500 mg tiopental i en avfallsburk, och att hon är väldigt intresserad av släktforskning. - Slutförhöret finns givetvis på ljudband, 40 min långt.
Det är sanningen man försöker ringa in - inte att som primärt mål vara artig och belevad mot en person som är misstänkt för dråp.
__________________
Senast redigerad av letsdoit 2011-07-14 kl. 14:08.
Det korta svaret får bli att det kunde ge men för utredningen.
Jag får säga att jag aldrig hört talas om att någon misstänkt fått tillgång till protokoll från förhör med vittnen före ett slutförhör. Någon måtta får det vara i att ge misstänkt möjlighet till att lämna tillrättalagda svar.
Jag anade att du skulle gripa det halmstrået men så lätt kommer du inte undan.
På vilket sätt menar du att tillgång till protokollen från förhören med de anhöriga, brevsvar från RMV (som kommer att ingå i FUP:en och analyssvaren från rättskemiska skulle kunna "ge men för utredningen"? Vad är det hon skulle kunna göra med den informationen som skulle kunna skada utredningen?
Observera att narkosläkaren har som misstänkt, precis som Wibom påpekat, ingenting att bevisa. Hon har rätt att ljuga så mycket hon vill och ge tillrättalagda svar (om hon nu skulle tro att det hjälpte hennes sak) och hon kan t.o.m. välja att "knipa käft" helt och hållet av samma skäl. Det är och förblir åklagarens uppgift att lägga fram den bevisning som han anser styrker de påståenden han väljer att göra "bortom rimligt tvivel" oavsett vad den misstänkta sagt eller inte sagt.
Jag kan faktiskt inte låta bli att travester den gamla vänsterledaren C H Hermanssons uttalande att: ”Nån jävla ordning ska det vara i ett parti.” Det bör nog också gälla för det arbetssätt som praktiseras av polis och åklagare om Sverige ska kunna fortsätta att göra anspråk på att vara en rättsstat .
men så lätt kommer du inte undan.