Juristprogrammet

Ni som känner er förorättade över att det kastas paj på programmet; låt bli att mata trollen.

Vet inte var jag ska börja men att svenska staten har blivit skadeståndsskyldig är deras egen bedrift eftersom man i Sverige struntar i gällande EU regler, som man tycker att svenska jurister i regeringen ska ka kunskaper kring, vilket inte verkar vara fallet trots flerårig utbildning inom juridik. Sen när det gäller EU rätten så har jag hört om flera fall som gått till EU domstol men hade det varit jag som varit "jurist" så hade fallen aldrig gått till EU domstolen eftersom det är rätt så uppenbara fall, det handlar mer om en stolthet från myndigheter att inte vilja ha fel. Jag kan allt det där.

Hur många av alla jurister blir affärsjurister, eller sitter på internationell rätt, hur många juristbyråer i Sverige finns det ens som handhar "special" ärenden? Jag har suttit på konkurser och andra "företagsspecifika" ärenden som just avgjorts i en Tingsrätt där jag själv avgjort målen trots att jag i många fall haft bristande kunskaper.

De flesta fallen är brottsmål som ska avgöras av sunt förnuft, paragrafer och tidigare domar i ärendet. Men bara för att det finns tidigare domar i ett ärende så betyder inte det att jag dömer någon, det är i så fall att komma undan väldigt enkelt.

Många av er jurister rotar in er för mycket och börjar böka med massa skit som vi överhuvudtaget inte tar ställning till. En åklagare måste väl i alla fall ha kunskapen att kunna välja en åtalspunkt som anses skälig, men varför ska åklagaren alltid välja den värsta åtalspunkten? När jag har suttit på mål så är det ofta att man väljer grov misshandel när någon bara blivit slagen och den är väldigt lindrig. På köpet så finns det många gånger inte stödbevisning i form av relevanta vittnen som kan ge en bra utsaga samt att man ska vara glad om målsäganden överhuvudtaget har varit hos akuten och fått skadorna dokumenterade.

Efter 5 år på jurstilinjen så är det inte ok med åklagare som drar upp fall till rätten där bevisningen är obefintlig och hoppas att vi bara ska fälla, jag kan inte förstå mig på det bara.

Vilka är juridiskt intressanta områden, det är alltså inte intressant om någon misshandlas, eller om någon mördas. Vad är enligt dig intressanta juridiska områden, är det affärsjuridik?

Det är just analysförmåga man måste ha som jurist. Givetvis får man inte ut något av att bara slå i boken, det är därför många fall har fått en helt annan utgång än lagparagrafen. Det viktigaste är ju just att kunna vara analytisk och kunna tolka en paragraf på många olika sätt.

Duktiga jurister är också advokater eller åklagare som har inlevelse i sin slutplädering, att man kan peka på saker som gör att vi blir påverkade, vissa sitter liksom och läser i sina papper utan att det knappt hänger ihop. Det måste liksom kännas trovärdigt.

Jareborg! Skräcken!

Nej, men jag håller med. Möjligtvis att straffprocessrätten är "enklare" än sitt civilrättsliga syskon men själva straffrätten känner jag respekt för även från min egen trygga vrå i det rättsvetenskapliga mörkret.

Vilket de gör i fyra fall av fem, glöm inte det.


Ja, men att hindra detta är liksom hela vitsen med att ha dig där, är det ditt existensberättigande du ifrågasätter eller vadå?

CA gränserna kommer att sänkas med minst 1 poäng nu på VT sa kursföreståndaren, uppenbarligen tyckte de själva att det var lite höga krav speciellt när den här kursen förut var en termin senare på programmet vilket gjorde studenterna en hel del bättre på sin juridiska metod så kan man inte riktigt ställa lika höga krav när kursen läggs på termin två istället för tre.

På tal om CA hur jävla svårt är det egentligen att få extra poäng på rättsfallskoncentraten och PM:et ?

Det där med att ha med sig böckerna är helt obegripligt för mig. Det är inte så att man klarar tentan lättare med litteraturen bredvid sig. Studierna kräver fortfarande ett massa nötande. Det finns inte tid att sitta och bläddra litteratur och tiden för tentan är lika lång som när man inte fick ha med sig litteratur. Om tanken är att skildra hur man arbetar med juridiska frågor på riktigt så ska man inte hindras av något hjälpmedel? Så nej jag får inte ihop det där med att litteraturen får tas med. Gamla studieordningen verkade betydligt bättre.

Det beror till 90 % på vem som examinatorn är.

Siffran ligger runt 95%, d.v.s. i 95% av de fall en åklagare väckt åtal blir det en fällande dom. Siffran ligger precis där den ska göra. Högre så skulle det tyda på att åklagarna är för försiktiga och tvärt om.

Väldigt larvigt att påstå att jurister inte behövs, att det endast skulle vara att läsa lite. Skulle det vara på det viset skulle ingen vilja betala stora summor för dessa tjänster.

Som du säger hade studenterna på gamla studieordningen bättre juridisk metod på C2. Någon seminarielärare informerade om att tentan därför skulle vara lättare. Min uppfattning är att tentorna från CA var något enklare att förstå än de övningstentor som fanns från C2, kanske mest sak- och värdepappersrätten.

Jag vet att några enstaka examinatorer var hårda och gav dåliga poäng på PM. Överlag verkade dock de flesta ha varit ganska tillmötesgående. Rättsfallskoncentraten verkade inte heller som en pärs, vissa fick tillbaka som blödde av röda kommentarer och andra inga alls, men slutade upp med samma poäng. I slutändan verkar skrivförmågan vara det som bedöms, och inte någon revolutionerande slutsats eller omfattande referenslista. Det fanns studenter som lånade hyllmeter med böcker utan att det gjorde någon egentlig skillnad.

Jag håller helt med. Betygsgränserna för CA låg alltså 4 poäng högre än för C2, och då sänktes de ändå i samband med resultaten. Visserligen har väl Juridicum någon slags samhällsplanering på gång och sätter gränserna för att distribuera betygen på något sätt, men i förevarande fall verkar det inte ha gjort särskilt mycket skillnad.

Fördelen med att ha med sig litteraturen är att man inte behöver memorera principer och formuleringar som oftast behövs återges exakt för att ha sin rätta innebörd. EU-rätten är ju tex full med sådana principförklaringar från EUD, vilket är så mycket enklare att slippa behöva lägga tankemöda på att komma ihåg inför tentan, istället för att bara markera relevant stycke i boken och sen skriva av om/när det behövs. Litteraturen är självklart inte ett substitut för ett korrekt tillvägagångssätt (metod), däremot är den oslagbar när det gäller att referera till detaljfrågor. Mao är det precis som i den verksamme juristens vardag - metoden kan man, detaljerna slår man upp.