Svarta hål

Jag slingrar mig inte. Men jag undviker att svara om jag är osäker.
Nej, det här är ingen metrik. Din fråga är svår att svara på med tanke på att den inre horisonten inte är en sfär. Jag antar att du undrar hur långt från centrum horisonten befinner sig, beroende på massan M och rörelsemängdmomentet J? Svaret på den frågan är att J får horisonten att ändra form beroende på vinkelhastigheten.

I Kerrmetriken tas ingen hänsyn till laddning.

r_i = (GM/c²) + √(G²M²/r²-J²/M²c²)
Sätt G=1=c och du har:
r_i = M + √(M²-J²)

Sida 24-29 här tar upp horisonterna: http://arxiv.org/pdf/0706.0622v3.pdf

Vad det gäller själva metriken så beror den helt på vilket koordinatsystem du väljer.

På sida 5 har du Kerrs original. Men sen följer en hel drös av andra.

Fp

Hjälten Puff levererar som vanligt Du är en guld gruva och en klippa att luta sig emot när flumstormarna drar in över flashback. Ber om ursäkt om jag var lite hetsig.

Ska se om jag kan få till ekvationen till slut idag.

"Vad det gäller själva metriken så beror den helt på vilket koordinatsystem du väljer." Hehe den meningen kan nog få mig på fall.

Jag skulle verkligen behöva fräscha upp matten. Finns det nån fysikbok som behandlar svarta hål, där någon håller en i handen genom alla lösningar. Jag sitter med så många luckor som behövs fylla igen, eller jag sitter snarare i ett tomrum med små prickar av kunskap

Jag tror inte på svarta hål.
http://rense.com/general63/baholes.htm

Ingen fara, har dock inte hur mycket tid som helst att lägga här på FB. Även om jag svarar ganska frekvent här i Astronomiforumet.

Det finns massor av bra litteratur om svarta hål. Men jag skulle nog rekommendera en grundläggande bok om den allmänna relativitetsteorin.
Börja med Euklidisktrum, platt. Vidare till den lättare av lösningar med krökt rum, dvs Schwarzchilds.

En enkel beskrivning har jag gjort här:
(FB) Svarta hål

Prova att göra en sökning på adlibris "black holes", och du bör finna mycket matnyttigt.

Varför tror du inte? Pga att våra metriker går åt skogen vid singulariterna?

Jag kan hålla med dig om en sak, vi vet inget om vad som sker där inne. Vi vet att de roterar, vi vet at de har en massa och vi vet att vi inte kan se dom. Men att kort skriva "Jag tror inte på Svarta Hål" kan direkt misstolkas, eftersom det bevisligen finns objekt där ute som fyller många av kriterierna för att få klassificeras som ett Svart Hål.

Men, visst, en teori där det finns en kraft som står emot gravitationen innanför händelsehorisonten är inte alls dum. Frågan är bara hur vi definierar namn på saker och ting. En neutronstjärna hålls upp av degenererade neutroner. Men, kanske finns det en mekanism som gör att när en stjärna kollapsar ytterligare, hålls upp av fantomenergi.
(Fantomenergi är mörk energi med w<-1. Den mörka energin som den kosmologiska konstanten ger ett värde på w=-1.)
För att den eventuella "Mörka Energi-stjärnan" skall kunna balanseras bör w<-1.

Ideén är inte alls dum, eftersom vi vet mycket lite om både svarta håls inre och mörk energi.

Problemet är fortfarande att de döljs bakom händelsehorisonten, eller så ligger de precis på denna. Ljuset kommer fortfarande att rödförskjuts mot obelivion om den emitteras på ett visst avstånd från centrum. Detta oavsett om du kallar det en Mörk Energi-stjärna eller ett svart hål.

Vad sägs om att en liten kvark-stjärna där inne i det svarta hålet..

Eller en neutrinostjärna?

Nja, en neutronstjärna är ju en neutronstjärna, men ett svart hål är ju knepigt vad som finns där inne och själv är jag misstänksam mot singulariteter. Men om man pressar ihop en neutronstjärna ytterligare kanske det stoppar vid en kvarkstjärna, det går inte att komprimera mer och man slipper singulariteten..Vad kan en bit kvarkstjärna ha för densitet? Räcker den för att stoppa ljuset helt, eller..

Om man nu ska tro på den teorin att stjärnan hålls upp av mörk energi, borde den isf få ett bättre namn än "Dark Energy Star".
Eftersom en ökad energidensitet krävs och inom kosmologin kallas den "Phantom Energy" passar kanske namnet "Phantom Star" bättre.

En fantomstjärna helt enkelt!

Vilket gäng av stjärnor vi får då. Vita och bruna dvärgar, röda och vita jättar tillsammans med fantomstjärnor!

Ja radien krymper innanför Schwarzchildradien, vilket gör att ljuset rödförskjuts ändå. Om nu metrikerna stämmer i dessa extrema fall. Vi har ingen anledning att tro annat eftersom de bevisligen inte kan observeras direkt. Mätningar utanför händelsehorisonterna kan vi ju göra.

En teori!

Alla svarta hål kommer slutligen vara en. Och då har vi en ny Big Bang. Sen sitter vi här igen om några tusen miljarder år och har samma diskussion.