2014-01-07, 16:03
  #45661
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Infest
Differentialekvationer (teori)

Hej!

Jag klurar på differentialekvationer som jag kan skriva på följande form:

y'(x) + f(x)y(x) = g(x)

Härleder jag lösningen får jag fram följande:

y(x) = 1/u(x) multiplicerat med integralen av u(x)g(x)dx , där u(x) är den (integrerande faktorn)?

Om diff.ekvationen är homogen, dvs g(x) = 0, blir integralen av u(x)g(x) en konstant och därav y(x) = A/u(x) förenklat C u(x).

Det är jag med på.

Men om nu g(x) ursprungligen skulle vara x samt att vi antar u(x) vara e^(-2x) borde det fetmarkerade ovan ge: y(x) = -x/2 -1/4 + C

Nu till min fråga: Varför adderar man då denna lösning med den homogena lösningen?
Om du använder metoden med integrerande faktor får du automatiskt med homogenlösningarna genom integrationskonstanten och behöver därför inte lägga till dem:

y' + f y = g
e^F y' + e^F f y = e^F g, där F' = f
(e^F y)' = e^F g
e^F y = h + C, där h' = e^F g
y = e^(-F) (h + C) = e^(-F) h + C e^(-F)

Partikulärlösning: e^(-F) h
Homogenlösningar: C e^(-F)
Citera
2014-01-07, 16:11
  #45662
Medlem
starke_adolfs avatar
Antag att f(x) är kontinuerlig på [0,1] och att den generaliserade integralen int(0,1) |f(x)|/x dx konvergerar. Kommer då int(0,1) (|f(x)|^2)/x) dx att konvergera?
Citera
2014-01-07, 16:47
  #45663
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av manne1973
Om du använder metoden med integrerande faktor får du automatiskt med homogenlösningarna genom integrationskonstanten och behöver därför inte lägga till dem:

y' + f y = g
e^F y' + e^F f y = e^F g, där F' = f
(e^F y)' = e^F g
e^F y = h + C, där h' = e^F g
y = e^(-F) (h + C) = e^(-F) h + C e^(-F)

Partikulärlösning: e^(-F) h
Homogenlösningar: C e^(-F)

Stort tack Manne! Nu förstår jag.
Citera
2014-01-07, 18:17
  #45664
Medlem
Hej

Kan någon förklara denna omskrivning eller substitution som görs;

y-1 = -(y+1) * e^(x^2) till detta y(1+e(x^2)) = -e^(x^2)+1

ser inte hur det går till, jag multiplicerar först in exp. och sedan adderar över 1 och får
y=-y*e^(x^2)+1

men därifrån kan jag inte bli kvitt "y" i H.L, resultatet ska bli y=(1-e^(x^2))/(1+e(x^2))
Citera
2014-01-07, 18:28
  #45665
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av DO3
Hej

Kan någon förklara denna omskrivning eller substitution som görs;

y-1 = -(y+1) * e^(x^2) till detta y(1+e(x^2)) = -e^(x^2)+1

ser inte hur det går till, jag multiplicerar först in exp. och sedan adderar över 1 och får
y=-y*e^(x^2)+1

men därifrån kan jag inte bli kvitt "y" i H.L, resultatet ska bli y=(1-e^(x^2))/(1+e(x^2))
y-1 = -(y+1) * e^(x^2)

y-1 = -y*e^(x^2)-e^(x^2)

y+y*e^(x^2)=-e^(x^2)+1

y(1+e^(x^2))=-e^(x^2)+1
Citera
2014-01-07, 19:07
  #45666
Medlem
Bu77ens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Drymedar
Är det någon som kan förklara för mig hur man löser (2^100+2^104)/2^100? Vi hade den uppgiften på Matte 1C+2C tentamen på tekniskt basår och enligt facit ska man göra (2^100*(1+2^4))/2^100 och sen stryka 2^100, men hur tusan kommer man fram till *(1+2^4)? Eftersom jag lade all min fokus på fysiktentan misslyckades jag med mattetentan och då jag har omtenta på onsdag känns det rätt vettigt att kunna detta..

[; \frac{2^{100} + 2^{104}}{2^{100}} = \frac{2^{100} + 2^{100}\cdot 2^{4}}{2^{100}} = \frac{2^{100}\cdot (1+2^4)}{2^{100}} = 1+2^4 ;]

Om texten ovanför ser konstig ut, klistra in allt mellan [ och ] här: http://www.texify.com
__________________
Senast redigerad av Bu77en 2014-01-07 kl. 19:11.
Citera
2014-01-07, 19:09
  #45667
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av starke_adolf
Antag att f(x) är kontinuerlig på [0,1] och att den generaliserade integralen int(0,1) |f(x)|/x dx konvergerar. Kommer då int(0,1) (|f(x)|^2)/x) dx att konvergera?
Har du inte satt starkare villkor på f än det ska vara?

Om f är kontinuerlig på det slutna intervallet [0, 1] så är f även begränsad på detta intervall. Därmed gäller
|∫ f(x)²/x dx| = |∫ (f(x)/x) f(x) dx| ≤ ∫ |f(x)/x| |f(x)| dx ≤ ∫ |f(x)/x| max |f(x)| dx
≤ (max |f(x)|) ∫ |f(x)/x| dx < ∞
eftersom max |f(x)| < ∞ och ∫ |f(x)/x| dx < ∞.

Intressantare är frågan huruvida detsamma gäller om vi i stället tar det öppna intervallet (0, 1).
Citera
2014-01-07, 19:41
  #45668
Medlem
Här kommer ett trigonometriskt tal:

sin x + cos x = sqrt2

Får man göra såhär?

(sin x + cos x)^2 = (sqrt2)^2

sin^2 x + cos^2 x + 2sinxcosx = 2
---Trigettan---- --sin2v--

1+sin2x = 2

sin2x = 1

2x = pi/2 + 2pi*n

x = pi/4 + pi*n

Enligt facit blir svaret: x = pi/4 + 2*pi*n

Kan någon hitta mitt fel?
Citera
2014-01-07, 19:44
  #45669
Medlem
Bu77ens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av SuperStrumpan
Hej jag behöver lite hjälp med en matteuppgift! Detta är från kursen Matte 1C

Sträckorna AB = AC, Sträckorna AD = AE
http://s1292.photobucket.com/user/utbandgoldSuperStrumpan/media/photo_zpsb1f8fd72.jpg.html
Jag behöver hjälp med att räkna ut vinkeln: ?

Se (FB) Hjälp med matteuppgift! Trigonmetri/ alternatvinklar
Citera
2014-01-07, 19:47
  #45670
Medlem
Nimportequis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av luddskunk
Här kommer ett trigonometriskt tal:

sin x + cos x = sqrt2

Får man göra såhär?

(sin x + cos x)^2 = (sqrt2)^2

sin^2 x + cos^2 x + 2sinxcosx = 2
---Trigettan---- --sin2v--

1+sin2x = 2

sin2x = 1

2x = pi/2 + 2pi*n

x = pi/4 + pi*n

Enligt facit blir svaret: x = pi/4 + 2*pi*n

Kan någon hitta mitt fel?

När du kvadrerade skapade du falska rötter motsvarande när n är udda. Man kan göra som du gjort, men då måste man verifiera lösningarna.

Ett alternativt sätt, om man är lite finurlig, är att använda additionsformel för sinus för x och en lämplig annan vinkel. Då slipper man falska lösningar.
Citera
2014-01-07, 19:49
  #45671
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av luddskunk
Här kommer ett trigonometriskt tal:

sin x + cos x = sqrt2

Får man göra såhär?

(sin x + cos x)^2 = (sqrt2)^2

sin^2 x + cos^2 x + 2sinxcosx = 2
---Trigettan---- --sin2v--

1+sin2x = 2

sin2x = 1

2x = pi/2 + 2pi*n

x = pi/4 + pi*n

Enligt facit blir svaret: x = pi/4 + 2*pi*n

Kan någon hitta mitt fel?
Felet är att du får in falska lösningar när du kvadrerar i första ledet. Du får då också lösningar
till ekvationen

sin x + cos x = -sqrt2
Citera
2014-01-07, 20:07
  #45672
Medlem
De tre händelserna A, B och C är oberoende. Det gäller att P(A) = P(B) = P(C) > 0. Sannolikheten att minst en händelse inträffar är 7 gånger större än sannolikheten att alla händelser inträffar.

a) Bestäm sannolikheten att A inträffar.

Löst: A=0.5
b) Bestäm sannolikheten att enbart A inträffar.
P(A)-P(AuBuC) ? får inte riktigt ihop det :/
c) Bestäm sannolikheten att ingen av händelserna inträffar.
Ja..

Tack!!
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in