Citat:
Ursprungligen postat av
Arvid-Kriklund
Men vad fan, hur du än vrider och vänder på det där så måste det i slutänden vara regeringens ansvar att folk har bostäder. Det kan inte vara så att man planerar för årskullarnas skolgång, men sedan när dessa gått färdigt skolan så har man glömt bort att de ska bo någonstans. Och om man nu skulle ha regler som sätter marknaden ur spel så är det väl än mer allvarligt att vi har en regering som helt förlitar sig på densamma...

Problemet är att regeringen inte kan planera sånt här, det är därför som Sovjet ramlade ihop till exempel och Nordkorea är ett land i misär. Hur skulle man för tjugo år sedan veta att det skulle bli rusning till Stockholmsområdet i den omfattning som sker? Hur skulle man veta att det skulle bli krig i Syrien och att man i sin huvudlösa galenskap skulle importera tiotusentals människor som desperat behöver boende?
Staten kan förstås planera bäst den vill, bygga gigantiska lägenhetskomplex som på 60-talet, strategiskt nära de största arbetsgivarna - som Götaverken, Eriksberg o.s.v. - och sedan när varskrisen slår till och alla dessa företag går omkull så står man där. Idag är det slum i de kvarteren, men det bor åtminstone någon där. Våra bruksorter, med en stor arbetsgivare har inte varit lika lyckosamma.
Sverige måste öppna upp sitt efterblivna system. Det går inte att ha en reglerad hyresmarknad i t.ex. Stockholm när priserna hela tiden stiger. Den svarta marknaden fullständigt blomstrar när det blir mer och mer värdefullt med ett förstahandskontrakt. Tänk om man skulle ha samma system i New York, det skulle vara totalt kaos i stil med förbudstiden, där maffian kan sköta organiserad svarthandel med hundratusentals lägenheter, och tjäna kopiösa mängder pengar. Och en vanlig person inte kan köa sig till en vettig lägenhet ens under en hel livstid. Ju mer Stockholm växer som stad, och ju mer av en internationell storstad det blir, desto mer ohanterligt blir systemet.