Bostadsbubbla i Sverige?

Det bidrar i rätt riktning iaf. Har banken allokerat mer eget kapital för att täcka kreditförluster minskar risken för en kredithändelse för obligationsinnehavaren. (CDS-priserna borde falla).

Nu kan jag inte stödlagen men att staten skulle ge mer pengar till SBAB än övriga banker låter märkligt, det vore i så fall bättre att ge till alla utlåningsinstitut men hur som helst tittar riksbanken på andra faktorer innan dom pumpar ut mer pengar i samhället.

Meningen med höjda riskvikter är väl två? Den första är som du säger, att minska riskerna. Den andra är väl att trycka upp bolåneräntan? Det som Swedbank gjorde lite för tidigt.

Eller förväntar sig verkligen FI att bankerna ska ta smällen och minska sina avkastningskrav?
Min poäng är att ditt scenario om att FI gör en sak för att trycka upp bolåneräntan och SBAB en annan sak för att trycka ner den låter mindre troligt.

Nu kan du inte ha läst vad jag skrev i min första mening.
Dvs SBAB gör en nyemission till SIN ägare STATEN. DÅ ökar SBAB sitt egna kapital och kan expandera sin utlåning till bostäder.

Detta har inget med stöd att göra. Och staten ger inte pengar till någon bank. (Däremot kan staten som ägare göra kapitaltillskott. Det gjorde man t ex med Nordbanken på 90-talet).

Mening med att lyfta golvet för riskvikter för bostadslån är just att bankerna ska tvingas reservera mer eget kapital som kan förbrukas vid kreditförluster. Inget annat.

Man adresseras alltså problemet att vid en kris av något slag som leder till kreditförluster för bostadslån så kan bankernas ägare täcka dessa förluster utan att banken går i kk. Man reducerar så att säga systemrisken.

Jag tror inte att FI vantar sig något speciellt. Dom kryper till korset och gör något så Ingves inte kan gnälla så mycket på att dom inte gör något. Och så vill dom väl visa att dom försöker ta något slags ansvar. Ungefär så ser FI på det.

Vad gäller SBAB skiter dom i FI. Varför skulle dom bry sig? Dom tar order uppifrån och FI är långt på sidan. Du måste förstå att SBAB är statligt och då befinner dom sig i den statliga makt-hierarkin. Det är inget vanligt företag.
SBAB kan vara hur vårdslösa som helst i sin kreditgivning. Får dom problem skickar bara staten ut fogden och tar in skatt och gör ägartillskott. Skulle någon klaga så säger staten bara att "vaddå vi är ägare vi kan naturligtvis göra ägartillskott".

Och att SBAB nu verkar vara mer generösa kan naturligtvis ha att göra med att vi närmar oss valet och sittande regering har ett visst intresse av att folk ska uppleva att dom sköter ekonomin bra. Och om folk lånar mer och spenderar så upplevs det som att ekonomin är bra. Konstigare saker än så har hänt. (Och det kan gå till ungefär så här. Styrelseordföranden talar med kanslihuset där hin får frågan om hur det går att ta marknadsandelar. Och sedan uppmaning om att vara lite mer aggressiva i sina försök att leva upp till kravet om att förbättra konkurrensen i banksektorn. Styrelseordföranden tar upp det på nästa styrelsemöte och där diskuteras vad man kan göra och att öka max utlåning till över 5ggr årslönen ses då som ett sätta att ta mer marknadsandelar. Och det går inte att komma åt som någon form av manipulation från regeringens sida).

"I dag har ett genomsnittligt svenskt hushåll en skuld som motsvarar 170 procent av den disponibla inkomsten. Skuldnivån har inte ökat sedan 2010, men den är för hög och den hotar att öka igen, menar Stefan Ingves."

Dvs skuld/inkomst. Och att det inte får bli större. Det håller jag med om. Att löner kommer öka det tror väl ingen. Därmed måste storleken på huslånen ner. Men sedan står det.

"Ingves fruktar att bostadspriserna i Sverige börjar falla. Det skulle kunna ge ett mardrömsscenario där arbetslösheten snabbt ökar och vi får en långvarig och djup lågkonjunktur likt den i Spanien och Grekland."

Då bostadspriser = bolån. Så anser han här att storleken på lånen inte bör minska?
Jag tror att bopriserna måste ner, för att vi inte ska gå in i en hård vägg. Vad skulle tex hända om effektiviseringar i form av robotar osv. Helt sonika skulle halvera nypriserna?

För att avsluta med.
"– Där somligt har med finansmarknaden att göra, somligt har med byggregler att göra, somligt har med skatter att göra – så att vi inte varaktigt har den här obalansen som leder till att vi får större och större skuldstockar, tillägger han."

Nu vill han ha ner skuldstocken igen. Jag antar att han har tänkt att man både kan öka bopriserna, samtidigt som man minskar på bolånen? Och allt utan att höja lönerna. Jag antar att det är möjligt för rika som Ingves. Men inte för vanliga människor.

Jag tror att det Ingves menar är att bopriserna bör ligga relativt stilla en lång tid framöver. Med inflation (som helst bör vara högre än idag) skulle detta innebära att de reala bopriserna faller, vilket på sikt även minskar värdet på skuldsättningen för nya köpare. Men om fallet blir för brant riskerar marknaden att få tokspel och tappa förtroendet för bostadsmarknaden som investeringsform, något man kunde se vid fastighetskrisen i början av 90-talet. Då kunde attraktiva lägenheter som inte låg särskilt långt från Stockholms innerstad, tappa runt 50% i värde. Ganska trist för den som lånat nästan hela summan hos banken...för då förvandlas plötsligt den där 2-3-miljonersskulden till riktiga pengar som måste betalas tillbaka på relativt kort tid. Dvs i bästa fall skuldsanering hos Kronkalle för sådär en 30% av bolåntagarna i Stockholmsområdet, i händelse av en påtvingad försäljning. Sådana kan inträffa pga tex skilsmässa, oförmåga att betala boendekostnaderna eller arbetslöshet (som har en otrevlig tendens att komma som ett brev på posten vid olika typer av finansiella krascher).

det där är hitte-på-siffror som är helt tagna ur luften, allt du skriver är egna efterhandskonstruktionsgissningar från en tid då du mest troligt lekte i sandlådan. Du har ingen aning om vad du pratar om, och har helt fel i allt du påstår. Det fanns fan inte många personer i landet som på 90-talet hade bolåneskulder på 2-3 miljoner!!!! Ge ett räkneexempel på en sådan lägenhet???

En nära släkting till mig ägde en bostadsrätt i Årsta när fastighetskrisen på 90-talet uppstod. Den lär ha tappat i värde med sådär 50%. Det finns fortfarande människor som betalar av sina skulder sedan den tiden. Men det är nog inte så många som är intresserade av att intervjua dem...dock gjordes ett ganska intressant Lyxfällan-avsnitt om en stackare som blev sittande med svarte petter i den vevan, och som fick skuldsanering hos Kronofogden nu 20 år senare.

För övrigt låter du väldigt känslomässig. Om du vill ha en relevant får du nog ha lite mer att komma med.

ingen, absolut ingen i Årsta på 90-talet hade bolån på 2-3 miljoner, fullständigt skitsnack. Och det där ... jag känner en som ...... är otroligt amatörmässigt argumenterande.

Fast det skrev jag inte heller, om du läser igen. Däremot var räntorna väldigt mycket högre då, så att betala tillbaka en skuld på flera hundra tusen var med den tidens mått en mycket tung börda jämfört med idag.

Att tillgångarna är stora nominellt ger tyvärr inte mycket matnyttigt. Inflation leder naturligt till stora tal men samtidigt till minskad köpkraft, framförallt hos de yngre som gärna vill flytta hemifrån senast vid 25 års ålder. Inflation leder också till minskad köpkraft hos medelklassen, inte minst den dag då de ska gå i pension och inte längre har en lön att leva på. Sverige borde skötas bättre så att (iallafall, inte minst, svenskar) som är pensionärer ska kunna känna sig trygga och leva bra liv iallfall en 20-årsperiod efter 65 års ålder.

Det är dags att påminna om exakt vilken som var undersökningen. Den presenterades ungefär som om läget är frid och fröjd i Sverige, som att skuldsättningen inte är att oroa sig över. Jag vill minnas att1/3 av låntagarna i Sverige hade en skuld på över miljonen. Rätta mig om jag har fel. Här finns mycket uppdämd nedåtkraft i framtida minskad konsumtion. Här finns mycket uppdämd uppåtkraft i ökad arbetslöshet. Då förvärras en nedgång i bostadspriser, ej till gagn för de skuldsatta.

"Stockholmare har god utbildning". Gäller svenskar i allmänhet. Vi har utbildningsinflation sedan 1990-talet när Persson-regeringen byggde ut den "högre utbildningen" och kandidatexamina började bli var vad ung man och kvinna hade. Det är "bra utbildning" på papper men också ökad konkurrens om arbeten "med hög lön" (typ 30,000 i månaden, eller vad, före skatt). "Hög utbildnining"...men var finns då det goda kritiska tänkandet? I gammel-media kan man se det hos en del kommentatorer men det censureras lätt bort.


Varför är det sunt med ökad utlåning till hushåll där pengarna går till spekulation i bostadspriser? Den amerikanska, den spanska, den isländska, den brittiska, den grekiska ekonomin såg verkligen dynamisk ut på 00-talet men hur d-a "sunt" var det? Det slutade ju i krascher samtidigt som industrierna i länderna fortsatte att monteras ned och monteras upp i Kina. Islänningarna har väl det dock ok nu igen. De har ju fisk runtom sitt land och de har mängder av billig energi i det inre. Det är fundamenta åtminstone (vilken har vi? Malmen? Skogen som efterfrågas mindre nu efter krascherna?) tillräckligt för att ge en start iallafall åt en liten befolkning.