Citat:
Ursprungligen postat av
mitthopp
Står ingenstans i Bibeln, både i GT och NT att Jesus är ett SÄNDEBUD
Jesus kallas ju upprepade gånger "sänd av Gud", t.ex. i Joh 17:3, där Jesus säger till Fadern:
"Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och honom som du har sänt, Jesus Kristus."
Citat:
utan Hela GT väntar man på att Gud ska komma tillbaka
Nej, Gud är aldrig försvunnen i GT, och behöver inte komma tillbaka. Vad man väntar på är (enligt vissa tolkningar) en Messias, som ofta beskrivs som Guds tjänare (t.ex. i Jesaja, "Herrens lidande tjänare", ett tema som i kristen kontext återkommer i exempelvis Apostlagärningarna 3:13:
"Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, våra fäders Gud, har förhärligat sin tjänare Jesus").
Citat:
Gud / Fader och änglarna Bekräftar att Guds son är född.
Guds son, ja. Den trinitariska termen "Gud Sonen" förekommer däremot inte i Bibeln.
Citat:
Bara Gud kan uppstå från döden!
Nej, detta är helt enkelt icke-bibliskt.
"Men nu har Kristus uppstått från de döda, som den förste av de avlidna. Ty eftersom döden kom genom en människa kommer också uppståndelsen från de döda genom en människa. Liksom alla dör genom Adam, så skall också alla få nytt liv genom Kristus. Men i tur och ordning: först Kristus och därefter, vid hans ankomst, de som tillhör honom."
(1 Kor 15:20-23)
Citat:
Så Gud ska komma tillbaka, Judar och muslimer väntar på Gud ska komma.
Nej, judar väntar på Messias. Muslimer tror att Jesus är Messias, och väntar på Mahdi. Varken judarna eller muslimerna tror att Messias (eller Mahdi) är Gud själv.
Citat:
Å Kristna väntar på att Gud ska komma tillbaka.
Det finns nog inte många kristna som skulle mena att Gud är frånvarande.
Citat:
Joh 1:1 I begynnelsen var Ordet ( dvs Gud ) och Ordet var hos Gud och Ordet var Gud
Joh 1: 14 Och Ordet ( Gud ) bodde bland oss och vi såg hans härligthet, en härlighet som den Enfödde ( dvs Jesus ) har av Fadern ( Gud ) och han var full av nåd och sanning.
För Ordet, grekiska
Logos, bör du sätta dig in i hellenistisk-judisk filosofi, som böcker som t.ex. Johannesevangeliet och Hebreerbrevet verkar influerade av, innan du gör valfri tolkning av verser som behandlar temat. Den som skrivit mest utförligt inom den alexandrianska traditionen vid denna tid är Filon av Alexandria - vilken förmodligen influerat Johannesevangeliet (och i princip helt säkert Hebreerbrevet). Enligt Filon är
Logos Guds förstfödde och enfödde son, vilken Gud födde innan tidens begynnelse och vilken Gud skapade världen genom. Gud kommunicerar med människan genom
Logos, som beskrivs som förmedlaren mellan Gud och människor.
Logos är inte Gud själv, men en ande som är högre än änglarna och som är Guds främste tjänare.
Ser vi på Joh 1:1 så lyder grekiskan: "en archē ēn
ho lógos, kai
ho lógos ēn pros
ton theón, kai
theós ēn
ho lógos."
Fetade ord är ord som ger efterföljande termer bestämd form (ho/ton), kursiverade är termer som betyder Ordet (logos) respektive Gud (theos/theon). Att sätta "gud" i bestämd form på koine-grekiska motsvarar ungefär att skriva ordet med stor bokstav på svenska, "Gud" - Gud, som syftar till den ende Guden, kan däremot även skrivas utan bestämd form om det av kontexten framgår att det handlar om den ende Guden, även om detta är mer ovanligt.
Tittar vi på texten så ser vi
logos kallas för
theos - inte
ho theos. Ett resonemang från trinitarianer är att den bestämda formen kan föras vidare genom
kai ("och"), samma
ton som ger det första
theon bestämd form kan alltså ge
theos i fallet
logos bestämd form. Problemet med detta resonemang är att detta är en inledningsmening, och författaren verkar inte ha slarvskrivit den; är detta den grammatiska form han ville använda skulle vi således inte förvänta oss att han just innan detta skrivit "
ho logos kai ho logos", utan istället "
ho logos kai logos".
Då resten av prologen uppvisar influenser av "filonsk", eller hellenistisk-judisk, filosofi så finns det en mer trolig förklaring: författaren
väljer helt enkelt att inte kalla
logos för
ho theos, utan väljer istället att bara kalla det för
theos (vilket översatt, i denna kontext, blir ungefär "ett gudomligt väsen" eller "gudomligt"). Varför skulle han göra det? Läser vi Filon så menar att han
Logos bör kallas just
theos - men inte
ho theos i normala fall, då
ho theos bör syfta till Gud och inte till andra gudomliga (dvs himmelska) väsen under Gud. Detta ser vi även hos tidiga kristna författare, t.ex. Origenes ("den förste teologen"), som menar att Jesus kan kallas
theos men inte
ho theos, då han visserligen framstår som Gud för oss människor men egentligen är Guds son och utsände. Origenes framställer detta som en liknelse, om Gud ses som solen så är Jesus en stråle från denna sol.
Med tanke på hur Johannesevangeliet i övrigt gör skillnad mellan Gud och Jesus, t.o.m. har stycken där Jesus kallar Fadern för
"dig, den ende sanne Guden" och menar att han är
"er Fader och min Fader, er Gud och min Gud" så framstår det som ganska troligt att författaren av Johannesevangeliet hade en bild av
Logos som relativt väl motsvarar den samtida bild vi i detalj har beskriven av Filon.