Den femte domen, sjätte och sjunde morden, Trine Jensen och Gry Storvik.
Ur åklagarens beskrivning gällande Trine:
Citat:
Någon dödsorsak kunde inte fastställas. En omfattande polis-undersökning företogs, tusentals förhör hölls, men utredningen ledde inte till att någon mistänkt kunde utpekas.
Inget brott fastslaget och inget som pekar mot SB så långt.
Gällande Gry:
Citat:
Hon var, av blodspår och andra märken att döma, dödad.
...
Inte heller den grundliga polisutredning som föranleddes av detta fynd, ledde till misstanke mot någon viss person.
Här verkar ett brott ha begåtts i alla fall men inga spår mot SB.
Quicks berättelse är som vanligt väldigt fantasifull och innehåller många märkliga detaljer.
Ett exempel är att han pratar mycket om att han hade stulna norska registreringsskyltar gömda i ett röse i Norge och som han monterade på sin lånade bil vid "mord-resorna".
Nämnas kan också att det är två olika tillfällen morden skulle ha begåtts, SB skulle alltså två gånger ha gjort den långa bilfärden tur och retur från Falun, bara för att mörda.
Citat:
Han lånade en bil av en bekant
Detta verkar domstolen acceptera rakt av utan frågor. Detta borde vara lätt att kontrollera.
Citat:
Han hade en bekant, Roger, som han bad ta hand om sin hund.
Även detta verkar vara något som man ignorerar. Borde också vara lätt att kolla.
Citat:
I bilen hade han en i förväg iordningställd halsduk med en löpsnara i var ända.
Detta låter påhittat. Hur lätt är det ens att göra löpsnaror med en halsduk ? Noteras kan att man vid Trines kropp hittade ett textilband med en ögla ("löpsnara").
Citat:
I en av kassarna hade han också med sig en löspenis av metall, som han förde in i hennes mun och sedan kastade tillbaka mot kassen.
Låter tydligen helt rimligt enligt domstolen.
Citat:
Han våldförde sig på henne och förde in sin penis i hennes slida.
I Gry hittades sperma och det utfördes DNA-analys. Dock ingen träff på SB. Detta löser domstolen genom att svälja SBs förklaring:
Citat:
Hans bestämda minnesbild är att han inte fick utlösning.
(I förhör har han hävdat motsatsen.)
Detta är i mina ögon mer än rimligt tvivel. Sperma med DNA från någon men inte SB!
Många vittnen har hörts som ger visst stöd för åklagarens version men allt bygger på att SB har kunnat återge vissa detaljer som stämmer.
Citat:
Thomas Quick har åberopat vittnesförhör med legitimerade psykologen Birgitta Ståhle och avdelningsföreståndaren Bengt Eklund, båda på Säters sjukhus, samt kriminalinspektören Seppo Penttinen och sakkunnigförhör med Christianson.
Är det inte lite märkligt att SB själv åberopar BS, SP och SÅC som vittnen i ett fall där han erkänner. Både åklagare och försvarssidan åberopar samma vittnen !?
Vad gör försvaret ? Ingenting från Borgström. Han fakturerade ju i alla fall runt 400 000 kronor. CB verkar inte ha ställt en enda fråga under rättegången och inte gjort något annat inlägg. Domstolen verkar inte heller ha frågat CB någonting. Är inte detta ett systemfel ?
(Hur det verkligen var under rättegången när det gäller CBs insats vet jag inte utan gör alltså bedömningen på det som framgår av domen.)
Ur Tingsrättens överväganden:
Citat:
Det finns inte någon teknisk bevisning som binder Thomas Quick till brotten.
Som vanligt. Dessutom är det inte fastslaget att det ens var något brott vad gäller Trine.
Citat:
Det finns ingenting i de objektiva fynd som redovisats i utredningen som på någon enda punkt strider mot innehållet i Thomas Quicks berättelse.
Det var starka ord. I verkligheten var det naturligtvis inte så men av domen framgår faktiskt inte speciellt många motsägelser/felaktigheter som i de andra domarna.
Citat:
Berättelsen är inte orimlig.
Kan verkligen diskuteras. SBs berättelse är återigen mycket originell och fantasifull, närmast helt absurd.
Citat:
Bengt Eklund har omvittnat att Thomas Quick haft mycket begränsad tillgång till norska tidningar och inte haft möjlighet att skaffa sig annat än någon enstaka tidning utan hans vetskap.
Detta är ett mycket märkligt stycke som domstolen använder som stöd för åklagarens tes.
I själva verket är ju detta ett stöd FÖR att SB har kunnat skaffa sig information om fallet.
Sedan kommer ytterligare ett märkligt stycke som beskriver ett test utfört av SÅC. Domstolen lägger stor vikt vid detta hemmasnickrade test.
Citat:
Sven-Åke Christianson har på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet gjort ett test på tio manliga svensktalande personer i åldrarna 26 till 48 år. ...
AV beskrivningen är inte lätt att begripa vad det är SÅC testat och hur det har gått till. Tvärtemot verkar upplägget som sagt väldigt hemmasnickrat och ovetenskapligt.
Testet recenseras här:
http://www.vof.se/blogg/minnesexperten-sven-ake-christianson/
Där listas ett 15-tal fel med testet. T.ex.:
Citat:
Felaktiga svar ignorerades, så Quick kunde chansa tills han fick rätt.
...
Quicks svar verkar ha varit facit när fakta inte fanns, tex på frågan om hur gärningsmannen träffade offret.
Ur domen:
Citat:
Resultatet medger slutsatsen att Thomas Quick haft tillgång till avsevärt flera fakta-uppgifter än vad som publicerats i tidningarna.
Om man ska göra ett sådant här (märkligt) test så kan man fråga sig varför just SÅC, som varit tungt vägande i tidigare domar, och jobbar åt åklagaren, ska utföra det ?
Domen bygger nästan uteslutande på det faktum att SB uppgett ett antal detaljer som stämmer. Domstolen är väldigt naiv när den resonerar om hur svårt/omöjligt det skulle vara för SB att få tag på de uppgifterna, eller till och med gissa rätt.
Citat:
Han har också tidigare dömts för fem mord.
Ska detta verkligen räknas som stödbevisning ?
I domen står ingenting om Simon-berättelsen.
Av Råstams bok framgår dock att Birgitta Ståhle berättede om denna under rättegången.
Citat:
Därefter berättade hon om hur Quick som fyraåring bevittnat födelsen av sin lillebror Simon som dödades av föräldrarna, och sedan följt med pappan ut i skogen och grävt ned kvarlevorna.
-När Thomas Quick är cirka fyra år och tio månader försöker modern att dränka honom i en vak, fortsatte Birgitta den till synes ändlösa eländes-skildringen av Quicks barndom.
Rättens ordförande Hans Sjöquist lyssnade med stigande förvåning till vittnesmålet och när det var slut frågade han:
-Har de här uppgifterna gått att kontrollera?
-Nej, men det brukar förr eller senare komma fram under terapin om någonting inte stämmer, svarade Ståhle.
Att domstolen accepterar detta är ingenting annat än en skandal.
Att historien inte finns med i domen kan tolkas som att domstolen egentligen inte trodde på det men tog bort det för att domen ska verka starkare.
Trots att denna dom inte innehåller så många motsägelser och felaktigheter som de tidigare domarna och att domstolen även denna gång varit kraftigt vilseledd så kan slutsatsen inte bli något annat än:
UNDERKÄNT!