Fallet Sture Bergwall / Thomas Quick (1950-)

"Hur kunde han veta till exempel att det skulle ligga sågar i vegetationen invid två av mordplatserna."

OK! Tack! Lambertz verkar övertygad om sin sak. Han sa sågar på två mordplatser? Det var väl bara en plats som togs upp i artikeln?

Det har vi väl lärt av denna historia; att det kan vara svårt för många att genomskåda en mytoman.

Jag har träffat en sån på jobbet en gång. Det gick aldrig att få den att erkänna att den ljög. Jag gick så långt att jag frågade personen om den var mytoman. Den borde ha blivit arg, men det blev den inte. Jag blev ofta osäker på om den ljög eller pratade sanning.

Uttrycket: Ljuger så han tror sig själv, säger något viktigt om mytomanen.

I det här fallet fick han ju "hjälp" i sin mytomani också.

Vilken text? Du menar hokus pokus om handling kontra diagnoser?
Du har hävdat att Bergwall aldrig klassats som allvarligt psykiskt störd och det gör du i din roll som vaktmästare på någon sluten vårdanstalt.

Du vet att då det gäller Bergwall och hans mentala status har man uttalat sig senast i februari 2013.
Man har inte alls lust att släppa ut honom eftersom man anser att diagnoserna lever kvar.
Vad en random på Flashback säger om diagnoser eller handlingar ter sig i jämförelse ganska så tramsigt ut.

Men om du frågar efter min privata åsikt så är jag benägen att säga att sadistiska pedofiler inte ska komma ut alls. Det här är ingen lek om att en person som har den här allvarlig grunden för övergrepp som innebär livsfara för barn, och som klassats år efter år av rättspsykiatrins läkare.
Du får nog se det så här att du inte har något att bidraga med vad det gäller fakta om vem som anses vara farlig eller vem som ska komma ut.

Alltså, att han vägrat vård under flera år var inte särskilt smart av honom, om han nu vill komma ut. Det kommer ingen att vara positiv till. Sedan det här med att han varit drogfri, det handlar som jag förstår mer om den vårdfilosofi dom har på Säter. Dom anser att droger bör undvikas i största mån för det har en negativ inverkan på behandlingen.

.....

Den Diagnos Bergwall fick omkring 1970 gäller ej idag ur psykriatisk synpunkt. Läkaren hittade på en diagnos sprungen ur fördomar om homoxuella, läkaren tog studenten på 1890-talet och var en bra bit över 70 år när han satte diagnosen. Sadistisk pedofili är något som idag räknas som hitte-på diagnos på samma sätt som borträngda minnen. Det är den diagnosen som de utgått från hela tiden, och det är det som Försvarsadvokaten hela tiden reagerat på och därför kommer det bli synnerligen intressant att se vad rättspsykriatrerna kommer fram till om några få veckor efter den undersökning som gjorts. Ingen har gjort någon undersökning på Bergwall på 20 år. Jag kan tänka mig att de kommer fram till en och annan bokstavskombination, samt ett långt narkotikamissbruk i ungdomen och medelåldern. Narkotika missbruk var i stort sett okända begrepp för en sådan läkare på den tiden eftersom det inte fanns så många narkomaner på sluten anstalt på 60-talet. Och Bergwall gjorde sina tidigare brott under inflytande av droger.

2. "Dom anser att droger bör undvikas i största mån för det har en negativ inverkan på behandlingen."
Jag utgår från att du är ironisk.
Du kan väl inte helt ha missat debatten om de enorma mängder narkotiska preparat som man proppade i SB för att han skulle hjälpa till att "minnas"?

Den fjärde domen, femte mordet han dömdes för, Therese Johannessen.

Yrkandet:



Redan här är det UNDERKÄNT! Den alternativa gärningsbeskrivningen är ju skrattretande.
Man vet alltså inte vad som hänt Therese!


Domen berättar lite om utredningen.



Vidare:



Återigen en namngiven medhjälpare som ignoreras av domstolen! Oacceptabelt.


Ur Quicks berättelse (som för övrigt är totalt osannolik med mängder av absurda detaljer - luktar fantasier lång väg):



Denna tjärn tömdes alltså helt på vatten (!) i försöken att bekräfta berättelsen, helt utan resultat.




Teorierna om bortträngda minnena gör sig påminda igen.




Trots detta anser man att SBs berättelse om skorna stöder åklagarens version eftersom han nämner spännen på skorna, och dessutom lyckas pricka rätt när han väljer 2 av 10 spännen i en konfrontation.




Det är en hel serie av motsägelser i SBs berättelse som beskrivs i domen. Ändå inte rimligt tvivel ?!


Ytterligare något exempel:






Domstolen är medveten om att många uppgifter var möjliga för SB att hitta.


Även den berömda hunden Zampo nämns ett par gånger liksom vägbommen.




Zampo markerade förvisso vid andra tillfällen, dock inte med några lysande resultat.


I denna dom förekommer faktiskt ett tekniskt bevis! Den famösa benbiten.



Inget särskilt starkt bevis mot SB kan tyckas. Noteras kan att det inte finns någon om helst beskrivning av den analys som gjordes. Hur kom de fram till sina slutsatser ?

I Råstams bok framgår att de endast okulärbesiktigat bitarna!
Ylva Svenfelt, en friståend forskare och specialist på brända ben från järnåldern uttryckte sig så här:




Sedan kommer ett stycke som är slående för hur domstolen krumbuktar sig för att få detaljerna att gå ihop:



Detta duger inte av en domstol. Domstolen lägger stor vikt vid att ett antal detaljer stämmer men verkar inte bekymra sig om alla detaljer som inte stämmer.


Vidare i domen:



Ur SBs (fantasifulle) berättelse i domen ser man att han med lätthet berättar om andra groteska detaljer. Återigen köper man terorierna om bortträngda minnen.




Följt av ett långt stycke mumbo-jumbo av SÅC. Birgitta Ståhle bekräftar sedan denna process (att gradvis närma sig händelserna) och avslutar med:



Man kan riktigt ana att vissa minnen är planterade/bekräftade av terapeuterna. Det torde stå utom allt tvivel att teorierna om bortträngda minnen haft stor betydelse även i denna dom.


Ur domstolens överväganden:



Surprise! Vidare:



! Hur domstolen kan komma fram till "utom rimligt" tvivel är en gåta.


Vidare:



Sunt förnuft säger att det är onormalt men SÅC säger att det är rimligt och domstolen sväljer det med hull och hår.




Allt detta tycker dock domstolen väger lätt jämfört med att SB lämnat uppgift om ett böjvecks-eksem. Läser man Råstams bok får detta sin förklaring och det visar hur farligt domstolens sätt att resonera är. Att kunna beskriva några detaljer betyder inte att man är skyldig till mord.






Som summering så blir det ett rungande underkänt till denna dom. Domstolen har varit vilseledd även denna gång, av flera personer.