Ord och uttryck som används av den äldre generationen

Hännar och dännar, här och där i västraste Västmanland eller norra Örebro län.
Även hittner och dittner istället för hit ner och dit ner.

Ja precis. Nu är inte min morfar från norr men han använder det rätt ofta


Gammal är äldst har man hört flera gånger Och därmed basta!

Han brukar säga det när jag skyller ifrån mig "Nej det var inte jag som åt upp den sista biten av kladdkakan"
"Aharu, skyll på pinka så får du gå ut"

Det har säkert tagits upp tidigare i den här tråden, men jag tillhör den sista generationen där man begick självmord, inte tog.

Jag trodde det var en vulgärform, men häromdan stötte jag på en text i Aftonbladet där (den givetvis bortgångna) huvudpersonen tog självmord. Uttrycket upprepades ett antal gånger i texten.

Det finns en stor tråd om den frågan vars inriktning jag är lite tveksam till i denna tråd.

https://www.flashback.org/t111498

Oj, den var omfångsrik. Jag ögnade bara igenom några sidor på slutet. Kul att det fortfarande kan bli debatt om detta, jag trodde "ta" var vedertaget nuförtiden.

Många härliga och användbara ord och uttryck här, som jag ska försöka berika mitt eget aktiva ordförråd med. Alltid kan det förvåna någon.

Vajert kisar och bruttor!

Kommer inte på något ovanligare slagkraftigt ord/synonym för tjejer/damer/brudar.
Vajert hittar jag inte SAOL men i Wicki.
Kisar antar jag är rätt välkänt. Efter alla stockholmsfilmer från Söder.
Norpa hör man inte längre?

Längtar till den tid då implementera och kontext är ord som ingen känner till utom några 80 åringar som fortfarande vill låta märkvärdiga.

Jag norpar då saker fortfarande, t.ex den sista kakan på fatet

Norpa en skorpa kan man göra bara för tillfället att rimma, om man inte är rädd för att låta som en pilsnerfilm från anno dazumal.

Språkbanken Korp har 250+ träffar (brutto) på verbet »norpa« varav ca 12 netto i Göteborgs-Posten år 2012. Finlandssvenska texter 15 netto. Ordet är knappast utdött.

När jag läste juridik i Uppsala så extraknäckte jag som hamnarbetare i Stockholms hamn. Min förman använde ofta vajert, norpa och kisar. Trevliga ord från en annan tid som jag efterhand införde i min egen vokabulär.

Kul med gamla fina slangord!

"Vad gäspar skorpan" har jag tyvärr aldrig hört "på riktigt" men uttrycket har tydligen funnits i Stockholm (Vad är klockan?)

Jag är nionde generationens stockholmare och 59 år och jag har alltid sagt Vad gäspar spindeln? Är det månne nysvenska jag hör här?