Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Det finns en hel del uppriktiga omdömen om islam och Muhammed även i våra svenska klassiker. I Vilhelm Mobergs Nybyggarna (1956) berättas om den svensk-amerikanska tidningen Hemlandet, som varnar nybyggarna för de många sekter och villoläror som USA vimlar av: Av sekterna i Amerika beskrevs mormonernas som den vederstyggligaste - det grövsta köttets evangelium som förkunnats sedan Muhammed steg ned i helvetet.
Moberg bedrev ju grundliga studier inför sin roman - kan detta rentav vara ett autentiskt citat?

I Frans G. Bengtssons Röde Orm (1941) berättas om Orms och hans kumpaners äventyr i det muslimska Andalusien. Eftersom de tjänar i Almansurs livvakt måste de bekänna sig till islam, men någon djupare övertygelse är det inte frågan om:


Senare blir Orm i England "omvänd" till kristendomen och döpt. Hans lärare, prästen Willibald, kallar Muhammed den svarte bedragaren och nämner hans namn med tillägget förbannad vare han! Biskopen av London betecknar Muhammed som den falske profeten, som är djävulens svartaste hövding. Det här är ju romanfigurers repliker, men skulle säkert få en och annan PK-nisse och muslimsk fanatiker att reagera, eftersom inga försök görs att korrigera åsikterna, och varken Willibald eller biskopen drabbas av Allahs straff.

Den oundvikliga följden är att även tydliga vänstertidsskrifter som Bamse hamnar i skottlinjen. Ingen får ju gå säker i äkta stalinistisk anda Pippi Långstrump var ju ett exempel på detta. Ärligt talat är Bamse rena guldgruvan:

Vargen - Kolsvart, begår brott.
Bamse - Bär blå-gula kläder och räddar världen. Det är dock endast han (och hans dotter) som har "förmågan" (läs: dunderhonung) att rädda de svaga. Typiskt svensk godhetsmentalitet/godhetsrasism.
Skalman - Ser lite ut som en asiat och är obegripligt smart, samma typ av "positiv" rasism som kanadensarnas nya sedlar med asiaten vid mikroskopet.
Brummelisa - Hemmafru och gör alltid som Bamse vill.

Finns givetvis mer än så, men poängen är att man kan hitta rasism i allt och det finns alltid vänstergalningar som är beredda att göra karriär genom att "upptäcka" den rasism som vi hittills inte har sett och eftersom vi själva inte såg rasismen före vänstergalningen såg den innebär det ju att den ingrodda rasismen sitter så djupt att vi snart måste börja karva ut den med våld.

Jag är inte bekväm med att S eller M ska komma till insikt om verklighetens kranka natur. Tror inte man släpper massinvandringen utan kamp. Har satt hösten 2016 eller våren 2017 som en avgörande brytpunkt när massinvandringens negativa effekter istället delar upp landet i två tydliga läger. Det är inte riktigt så idag. Långt ifrån. Sanna Rayman, Gudmundson, Tino Sanandaji, Herman Lindqvist, Anna Dahlberg, Jan Josefsson med flera skriver visserligen om de negativa konsekvenserna. Men om tre till fyra år är effekterna så pass svårartade och alarmerande att det bara är trams att enbart vara kritisk. Istället kommer man helt enkelt att kräva ett omedelbart stop. Växer den här skaran ansluter sig fler oroade. Då har vi två tydliga parter.

Den antisvenska parten går å sin sida från klarhet till klarhet. Etablissemanget blir mer extrema och enhetliga. Avgår Reinfeldt och Björk ersätts de med Anna Kinberg Batra och Birgitta Ohlsson. De två kommer att ha än mer gemensamt med miljöpartiet och vänstern. En person som Helle Klein tar över KD, Jasenko Selimović blir chefredaktör på DN och Daniel Poohl får redaktörsjobbet på Aftonbladet. SVT kommer att besätta flera kvinnliga programledare som bär slöja. Det är bara en tidsfråga innan Babel, Rapport, Melodifestivalen och Go´kväll får det. Så även tv4-nyheter och ett nystartat Parlamentet med enbart invandrare. SR kommer att upplåta en kanal som enbart sänder på arabiska. Poängen är att svenska folket inte ska ha några som helst valmöjligheter och inte heller erbjudas en vardagskänsla fri från politiskt korrekt tänkande. Varje område ska vara i ständig beredskap och vara självkritisk för att snabbt kunna åtgärda påstådda fascistiska tendenser. Rörelser som expo och Ibn Rushd kommer därför att få stora resurser som kontrollorgan. Kanske i samarbete med flera tillsynsmyndigheter för att kunna verka på bredare front och utfästa direkta åtgärder, till exempel polisfria zoner i förorter.

Intellektuellt nyktra och oberoende individer får därmed det allt svårare. Fler upptäcker att det inte alls går att verka inom etablissemanget. Om två till tre år är jag säker på att intellektuella som Gudmundson eller Sanandaji skriver i Fria tider eller Avpixlat. Fler böcker om massinvandringens negativa effekter produceras. Texter i ämnet torde vara extremt lätt att skriva. Inom en snar framtid har vi ett bibliotek i ämnet. Blir det så kan allt fler ha det som födkrok. Jag menar, det är ju knappast svårt att lansera verken i och med den enorma uppmärksamheten i flashback, avpixlat, fria tider, snaphanen etc. Det retar upp pk-eliten än mer och de förstår att de inte har folket med sig. Ytterst bekymrar det inte makteliten som istället reagerar med än mer absurda galenskaper. Detta kommer dock en dag att gå för långt. När allt fler pressar på hamnar vi i ett läge när etablissemanget sin nonchalans trogen plötsligt försäger sig och öppet bekänner färg. Det är upplösning av svenskar som folk - dvs. ”Endlösung der Schwedishefrage” - och Sverige som ett helt igenom globaliserat försöksområde. Nu vet vi det redan här, men när det blir allmänt känt hos gemene man kommer naturligtvis deras självbevarelsedrift att ta över. De som idag stöttar sjuklövern och etablerad medias kamp mot påstådd rikstäckande rasism kan naturligtvis inte acceptera att det hela egentligen är en förtäckt mantel för att ostört kunna rasera Sverige som nation och svenskar som etnicitet.

Jag menar att ovanstående scenario är ofrånkomlig utifrån den låsta situation som råder idag. Förändringar kommer inte att ske utan kamp. Allt för många lever och har sin trygghet i mångkulturprojektet samtidigt som åtskilligt andra förtärs av den. Ingen ger frivilligt upp sina positioner.

Media fortsätter sprida Arnstads ofrivilligt lyteskomiska alster. Idag har Aftonbladet huggit stafettpinnen. Ännu en gång handlar det om att försöka övertyga om nödvändigheten i att kalla SD för rasister. I hans våta fantasi skulle detta resultera i att SD automatiskt avnormaliseras. Tanken har tydligen aldrig slagit honom att om allt utom fri invandring definieras som rasism, kommer det istället att bli så att det blir accepterat att kalla sig rasist. Vi har ju trots allt åtta rasistiska partier i riksdagen som alla förespråkar begränsad invandring.

Twitterkören fick kollektiv orgasm och deklarerade att detta var "briljant" och "veckans viktigaste text". Rappakaljan förtjänar inte att bemötas i sin helhet, men en passage gör det eftersom den kullkastar hela resonemanget:

OK. Men SD förespråkar ju en öppen svenskhet och assimilering, och menar att alla som anammar svenska värderingar och svensk kultur är välkomna i Sverige. Det är således SD som har den mest optimistiska synen på förändringsbenägenhet, oavsett ursprung. Det är övriga partier som i varierande grad gett upp hoppet om utveckling och integration och uppgivet konstaterat att det nog är bäst om de får leva för sig själva i enklaver ute i landet. Så vilka är det egentligen som tycks tro att vissa grupper belastas av genetiskt ärvda tillkortakommanden? Knappast det parti som tror att alla har förutsättningar att uppgå i svenskheten och att hindren endast är kulturellt, religiöst och socialt betingade. Arnstad har därmed genom sin egen definition av rasism fastslagit att SD inte är rasister. Oops.

Hedenhös-debaclet har naturligtvis utlöst en storm i sociala medier, med kommentarer som ”Jag blir sååååå trött på (alla) denna kultur-elit och andra tokar” och ”Får man ha vitt toalettpapper längre?” Näringslivschefen i Jönköping, Camilla Littorin, har till sin olycka gillat de här kommentarerna, och får en mild åthutning av Johanna Linder, "frilansjournalist" på SR.

http://www.jonkopingsposten.se/1/destination-stenaldern

Lägg märke till att skribenten tycker Littorins tilltag är extra märkligt, eftersom de stora folkupplysarna Magnus Betnér och Soran Ismail nyss hemsökte Jönköping, och - nu citerar jag direkt - med dårars envishet bankade in i de småländska ragghuvudena hur ignorant det är att inte respektera andra människors upplevelser av förtryck och rasism.

Kära Johanna Linder - dagens debatt överflödar av yttranden som framförs gång på gång, med en dåres envishet som du uttrycker det, men som dessvärre inte verkar ha åsyftad effekt ... oavsett om det är banala klichéer eller väl underbyggda argument. Betnér och Ismail är inte de enda som får se sina mödor förspillda.

Jag kan inte säga att du har fel, tyvärr. Det finns ett krympandets radikalisering hos media och partier som gör att spelteoretiskt rationella aktörer kanske inte längre finns på kollektiv nivå. Fackföreningar, tidningar och partistrukturer är atomiserade till allt mer ideologiskt drivna opportunistiska individer som sätter den egna kortsiktiga prestigen och försörjningen över gruppens/företagets/partiets långsiktiga väl.

Det jag i min soliga optimism vill frammana är den möjlighet som faktiskt finns att allting kan ordna sig. Om det i Sverige och Europa väcks en överlevnadsinstinkt så finns inga ekonomiska eller humanitära hinder att inte bara hejda utan vända varje negativ trend. Ett fredligt, tryggt, demokratiskt "nationernas Europa" kan resa sig ur EU:s ruiner i en upprepning av Sovjetunionens fall.

Sverige skulle då kunna spela sin favoritroll som pionjär och föregångsland, genom att visa på den miljövänliga, kostnadseffektiva, demokratiskapande kretsloppsmigrationens välsignelse.

Men, som sagt, jag kan inte säga att din dystopiska framtidsvision är mindre sannolik.

Det handlar om svensk offentlig konsensus, svensk modernitet och funktionalism ska segra eller slås i bitar. Om den segrar kan "hjälp att återvända" bli ett lika självklart mantra som "allas lika värde" och "det lilla svenska folket" väcka samma skyddskänslor som "utsatta grupper" och "tolerans för alla kulturer".

Om den slås i bitar kommer att maktpolitiskt faktum kvarstå: Den medvetet svenska intressegruppen kommer att vara den politiskt starkaste maktbasen. Och saknaden efter ett svenskt Sverige kommer att delas av många andra grupper därtill.

Aj aj! Är det allmänt vedertaget att man kallar smålänningar för ragghuvuden nu? Det låter som en pejorativ och utpekande bestämning. Är inte detta att hetsa mot smålänningar som grupp? Därtill vill vi så klart veta vilka motsvarande uttrycksformer som SR-frilansaren har för värmlänningar, närkingar och gotlänningar. Fram med hela förolämpningskatalogen nu!

Festligt att hon tror att någon, inte redan fräls PK-vurmare, bryr sig ett enda dugg om vad Betnér & Ismail pladdrar om. Tror dom på riktigt att dessa idioter har någon som helst påverkan på vad folk tycker.

Stod det "småländska ragghuvudena" i artikeln? Det gör det inte längre, så isåfall har dom strukit i texten redan. Kanske läser dom tråden här?

Det här är jag ärligt talat en aning orolig för. Det verkar ju vara en binär position för många, att om man är man "rasist" så hatar man alla främmande element och har inga spärrar mot att behandla dem precis hur som helst. Ett uppvaknande till att "oj, vi är olika i grunden" för med sig en massa annat ideologiskt bagage, bara på grund av att begreppet inte gör någon åtskillnad mellan observationer och värderingar, samt att det innefattar ett väldigt brett spann av båda.

Det är alltså en fråga om att folk kommer vända begreppets känslomässiga konnotationer, så att det blir något som skapar enhet och lojalitet till en ideologisk grupp. Vill man förhindra det måste man avdefiniera "rasism", genom att uppmärksamma folk på hur oprecist det faktiskt är.

Nej, det var min egen förbättring! Beklagar.

Däremot är jag lite förvånad av att dom släpper fram kritiska kommentarer.
Min lokaltidning är hd.se där hade aldrig denna typ av kommentarer släpps igenom censuren.

Media har ju gjort sig själva en björntjänst genom att skruva upp tonläget till 180 dB och sänka tröskeln för vad som ska kallas rasism. Bisarrt nog är deras bild av läget att rasism har normaliserats pga släpphänthet, och därför gäller det nu att ta i från tårna för att återställa ordningen.

I verkligheten så har "rasism" i ordets rätta bemärkelse, med tillhörande rasbiologiska förtecken, varit på stadig tillbakagång sedan WW2 i takt med globalisering, diversifiering och upplysning. Att hitta den i Sverige 2013 är så svårt att man måste blåsa upp skitsaker för att kunna påvisa den, vilket ytterligare eroderar begreppets laddning.

Planen man tycks ha haft är ungefär 1) stämpla allt utom propaganda för fri invandring som "SD-retorik". 2) Kalla SD för rasister hundra ggr/dag. Logik: Om man stigmatiserar SD och stämplar all invandringskritik som SD-anstruken så självdör all invandringskritisk opinion, a.k.a. "rasismen".

Det enda möjliga resultatet av detta upplägg är att SD ökar och normaliseras, samt att främlingsfientlighet och rasism normaliseras eftersom det klumpas ihop med vanlig rumsren och pragmatisk invandringskritik. Antirasism blir ungefär lika hett som feminism var efter ROKS-dokumentären. SD kommer att få sin vilja igenom och journalistkåren kommer i efterhand att uppgivet konstatera att "rasismen vann". Således kommer de aldrig att ha förstått vad som hände.

Det är märkligt detta som pågår nu, att spektrat av åsikter ökar (vilket är välbehövligt för konformistiska Sverige) samtidigt som toleransen för andra åsikter minskar. För 10-15 år sedan tyckte jag att jag hade rätt bra pejl på vad folk tyckte i och med att spektrat var ganska kort, men numera känns politik i Sverige som ett safari bland öar med helt unika ekosystem. Man kliver iland på en ö och där jiddras det om genusperspektiv, strukturer, intersektionalitet och maktanalys, samt vikten av att lagstifta om ett tredje kön för folk som "upplever" att de inte tillhör något av de befintliga. Man kommer till nästa ö och där skriks det om massinvandring, islamisering och bevarandet av den svenska rasen. Man kommer till en tredje ö där skatt är stöld, staten ska bestå av en liten underjordisk polisstation för nattväktare och det måste ske nuuuu annars kommer NSA/FRA att äta upp oss levande. På en fjärde ö tycker alla att vi måste skrota alla bilar och börja äta ekoproducerad torv, samt decimera människosläktet.

Märklig utveckling. Samma årtionde jag föddes konstaterade Erlander att Sverige var "ett homogent land på många sätt", och att detta var någon slags tillgång...