2013-11-18, 15:52
  #1117
Medlem
Sepiritzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HerrMikkelson
Hur får man ett slutet system att uppnå ett tillstånd av minimal entropi? Vet du?

Edit:
Jag ser på universum som ett slutet system. Den totala energin är konstant men den totala entropin är föränderlig. Förändringen i entropin går från låg till hög.

Om du vill definiera ordning som avsaknad av entropi eller motsats gör väl det samma i mitt exempel.
Så länge energi tillförs så ökar komplexitet inom systemet. Det hjälper om man tänker på solsystem som mikrokosmos.
Osäker på vad du är ute efter.
Citera
2013-11-18, 16:18
  #1118
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Sepiritz
Om du vill definiera ordning som avsaknad av entropi eller motsats gör väl det samma i mitt exempel.
Så länge energi tillförs så ökar komplexitet inom systemet. Det hjälper om man tänker på solsystem som mikrokosmos.
Osäker på vad du är ute efter.

Men energi är väl inte lika med entropi?? Energin i universum är väl konstant medans entropin hela tiden ökar?

Edit:
Och
•På lokal nivå: entropin minskar/komplexiteten ökar
•Hela universum: entropin ökar/ordningen minskar
__________________
Senast redigerad av HerrMikkelson 2013-11-18 kl. 16:24.
Citera
2013-11-18, 17:02
  #1119
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Sepiritz
Motsatsen till entropi är ordning, om man vill. Energi tillförs tillfälligt i slutna system som ex. solsystem genom processen i solarna. Energin i dessa system går till ordning eller tillväxt eller ökande komplexitet, så länge energin tillförs och inte upphör.

Kan verkligen ett solsystem kallas för slutet. Det bombarderas väl med både materia och strålning utifrån kontinuerligt? Och även avger detsamma till det som befinner sig utanför solsystemets ramar.
Det enda slutna system vi har är väl universum i sin helhet, men där vet vi väl inte heller om det påverkas utifrån.

Citat:
Ursprungligen postat av Sepiritz
Komplexiteten och ordningen i biologiska ting formas enligt minsta motståndets lag. Det mest energieffektiva är det som består.

Tack! Det är det här jag vill ha bekräftat för att modellen ska bli lite greppbar.

Citat:
Ursprungligen postat av Sepiritz
När det gäller liv kontra ickeliv som energieffektivt tror jag det helt enkelt är så att energiöverskott fanns och behövde gå någonstans. Liv uppstod och tog till vara på överskottet.

Varför har ett energiöverskott ett behov av att gå någonstans? Och varför skulle liv uppfylla det behovet hos överskottet?
Att liv uppstod och drar fördel av energin är också min inställning.
Citera
2013-11-18, 18:26
  #1120
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kunskap1
Jag tror inte att våra tankar och minnen definierar våra "jag". Man är fortfarande samma "jag" även om man skulle förlora sina minnen. Vårt "jag" ändras inte med tiden, den är konstant. Det som ändras med tiden är våra kunskapsnivåer. Som treåring eller som sjuttioåring är du samma person. Som sjuttioåring har du givetvis större kunskapsnivå och du ser verkligheten på ett annorlunda sätt jämfört när du var en treåring.

När folk drabbas av en hjärnskada så ändras inte "jaget". Hjärnans uppgift är att tolka verkligheten, och om det uppstår en skada eller störning i hjärnan så tolkar hjärnan verkligheten annorlunda. Folk som har tex fobier, tolkar verkligheten annorlunda. Men deras "jag" är fortfarande samma.
Så vad exakt menar du är ditt "jag"? För mig är en person summan av sina tankar, känslor, beteenden och minnen; så om du t.ex. har en fobi är det en del av dig. Och som sagt, alla dessa ändras med tiden, och kan förändras drastiskt av en hjärnskada. Om vi struntar i utseendet, och antar att du får prata/intervjua med en person dels före och dels efter en lobotomi, tror du verkligen du kan veta att det rör sig om samma person? Och om du inte kan det, vilken rätt har du att säga att hans "jag" är oförändrat? Samma sak, om du pratar med en 3-åring, och sen pratar med samma person 50 år senare, tror du verkligen att du kan veta att det rör sig om samma person? Och om inte en utomstående observatör kan säga det, hur kan du hävda att det finns något oföränderligt "jag"?

Citat:
Ursprungligen postat av kunskap1
Ja, de som lever får se.
vad händer om forskarna inte skulle skapa jaget/medvetandet i framtiden, hur skulle din uppfattning ändras om själen/jaget/medvetandet?
Hmm... utmärkt fråga, som är ganska komplicerad. Säg att man lyckas simulera en hjärna med god noggrannhet, men att den inte uppvisar någon form av intelligens eller rätt beteende. I så fall måste man ju noga undersöka om simuleringen verkligen är korrekt, och att den simulerade hjärnan på alla väsentliga sätt ser ut som en riktig hjärna. Men om det visar sig att även en modell man är övertygad om är korrekt inte ger upphov till intelligens, då måste man ju som forskare vara öppen för alternativa teorier. Självklart bryr jag mig om sanningen och ändrar mig om bra nog bevis framkommer; jag är inte alls gift med ideen om att allt är materia, det är bara att den teorin idag verkar klart överlägsen alla former av dualism.
Citera
2013-11-18, 19:20
  #1121
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Entr0pi
Läste du mitt senaste inlägg? Din lag om minsta motståndets väg är inte en allmän naturlag, utan en missuppfattning från din sida. Så kan du snälla sluta hänvisa till den? Ta och läs lite äkta fysik istället, jag kan rekommendera "Feynmans lectures on physics" eller kanske "Road to Reality". Naturlagarna är komplexa differentialekvationer, och är inte alls så enkla att man kan hävda att liv bryter mot dem och därför är någonting mystiskt vi inte kan förklara.

Det som finns, vilket kanske (om jag gör en väldigt snäll tolkning av vad du skriver) du pratar om, är principen om att entropin (oordningen) i ett system alltid ökar. Men detta är enbart sant för ett slutet system, dvs. ett system som inte får energi utifrån. Så eftersom jorden hela tiden får energi från solen, säger den här principen inte att oordningen på jorden behöver öka, så därför strider inte biologiskt liv mot den principen heller. Tvärt om, eftersom vi får energi kan oordningen gott minska, vilket är precis vad liv innebär.

Ok, vi utgår från att minsta motståndets lag inte är universell. Men den är giltig i vissa sammanhang.
Är vi överens där?

Tröghetslagen enligt wikipedia:

"Lagen beskriver alltså en kropp, på vilken inga krafter verkar. En sådan kropp kallas en fri kropp eller fri partikel. Om ingen kraft verkar på kroppen, så förändras inte hastigheten - inte i någon riktning. "

Är detta korrekt?
Gäller inte samma resonemang för flöden av energi? Om ingen kraft inverkar på flödet så förändras inte flödets storlek eller riktning av något annat än sitt eget bestämda förlopp? Detta är det som jag kallar minsta motståndets lag.

Allting är energi enligt E=mc^2. En bestämd massa gånger ljusets hastighet i kvadrat är likställd med en exakt mängd energi, har jag fel?

Allt i universum har sitt ursprung i big bang, eller?

Big bang var ett utbrott av ren energi som i ett senare skede antog olika former med olika egenskaper, eller?

Men det är fortfarande inte något annat än energi. Det är olika aspekter av energi. Har jag fel?
Om utgångspunkten är endast energi så kan ju inte slutprodukten eller något däremellan vara något annat än energi. Det skulle ju innebära att energi tillfälligt eller permanent försvann. En asymmetrisk distribution av energi i olika former, som jag påstår är ett faktum i universum, resulterar i flöden som strävar efter en symmetrisk utjämning av energifördelningen. Dessa flöden styrs alltså inte av en eller flera universella lagar som beskriver vilken väg de tar med hänsyn till vilka krafter som påverkar flödet? Eller dessa flöden kanske inte ens existerar?

Om minsta motståndets lag inte ensamt gäller för alla situationer och omständigheter där energi är i rörelse så bör den väl ändå ingå i modellen som förklarar de situationer där den inte gäller? Tillsammans med en exakt beskrivning av situationens specifika orsak(er) och verkan som ger ett förlopp som är helt eller delvis oberoende av vilka krafter som påverkar.
Jag generaliserar händelseförloppen i universum till energiflöden eftersom all materia och strålning är energi i olika former med olika egenskaper. Hur olika former av energi påverkas av fysikens lagar kan härledas till specifika egenskaper hos den enskilda formen av energi. Fel?
Inom ramarna för biologiskt liv finns ytterligare lagar utöver de inneboende specifika egenskaper som livsformens beståndsdelar har. I en biologisk livsform kan ett energikrävande arbete utföras med utgångspunkten att i ett senare skede göra en vinst av energi som är större än förlusten. Detta är väl ett undantag från de lagar som död materia lyder under?
Är det inte så att i eller omkring en biologisk livsform finns en kraft/omständighet som påverkar energins flöde genom densamma? Och som är unik för dessa livsformer?
Kan ett liknande förlopp utspela sig i frånvaron av biologiskt liv? Ett spontant arbete med vidhängande energiförlust som har sin utgångspunkt i ett framtida förlopps eventuella fördel. Och kan det i så fall beskrivas med naturlagar? De beskriver väl bara orsak och verkan, med verkan som följd av orsak. I ovanstående förlopp ser jag orsak som en följd av verkan. Och jag är medveten om att det är en grov förenkling av naturlagarna.
Citera
2013-11-18, 23:11
  #1122
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av bottenslam
Ok, vi utgår från att minsta motståndets lag inte är universell. Men den är giltig i vissa sammanhang.
Är vi överens där?
Tja.. du får nog definiera vad exakt "minsta motståndets lag" innebär lite mer precist innan jag kan hålla med dig.
Citat:
Tröghetslagen enligt wikipedia:

"Lagen beskriver alltså en kropp, på vilken inga krafter verkar. En sådan kropp kallas en fri kropp eller fri partikel. Om ingen kraft verkar på kroppen, så förändras inte hastigheten - inte i någon riktning. "

Är detta korrekt?
Ja.

Citat:
Gäller inte samma resonemang för flöden av energi? Om ingen kraft inverkar på flödet så förändras inte flödets storlek eller riktning av något annat än sitt eget bestämda förlopp? Detta är det som jag kallar minsta motståndets lag.
Okej, så det är ditt försök på definition av din naturlag, antar jag. Hmm, tja. Energiflöden "består" av en massa olika saker, och de flesta flöden äger rum just eftersom krafter är involverade. I någon mening har du så klart rätt: om någonting inte påverkas av yttre krafter fortsätter det oförändrat. Men överallt i universum har vi krafter som verkar, gravitation, elektriska kraften, starka kraften etc., så vi kan inte dra så stora slutsatser från enbart detta. Andra lagar, om hur krafterna fungerar, gravitation, elektromagnetism osv. är minst lika viktiga eller viktigare än tröghetsprincipen du nämner.

Citat:
Allting är energi enligt E=mc^2. En bestämd massa gånger ljusets hastighet i kvadrat är likställd med en exakt mängd energi, har jag fel?
Jag upprepar vad jag skrev i ett tidigare inlägg, men som du inte verkar vilja förstå: energi är en egenskap, precis som hastighet, position, rörelsemängd, elektrisk laddning och så vidare. Materia består inte av energi, en viss mängd materia har däremot en viss energi. E=mc^2 beskriver hur mycket energi någonting med massa m har när det är i vila, det säger oss inte att detta någonting består av energi. Det är absurt att säga att en partikel "är energi", precis på samma sätt som det är absurt att säga att eftersom en partikel är på en viss plats, så "är den position". En partikel är en partikel, den har olika egenskaper och energi är en av dem. Okej?

Citat:
Allt i universum har sitt ursprung i big bang, eller?
Så vitt vi vet.
Citat:
Big bang var ett utbrott av ren energi som i ett senare skede antog olika former med olika egenskaper, eller?
Igen, "ren energi" är ett meningslöst uttalande. Direkt efter big bang var universum fyllt av en het plasma med gluoner, kvarkar och så vidare. När universum sen utvidgades svalnade plasman ut och förtunnades, och vi fick atomer och fotoner etc.

Citat:
Men det är fortfarande inte något annat än energi. Det är olika aspekter av energi. Har jag fel?
Om utgångspunkten är endast energi så kan ju inte slutprodukten eller något däremellan vara något annat än energi. Det skulle ju innebära att energi tillfälligt eller permanent försvann. En asymmetrisk distribution av energi i olika former, som jag påstår är ett faktum i universum, resulterar i flöden som strävar efter en symmetrisk utjämning av energifördelningen. Dessa flöden styrs alltså inte av en eller flera universella lagar som beskriver vilken väg de tar med hänsyn till vilka krafter som påverkar flödet? Eller dessa flöden kanske inte ens existerar?
Igen, eftersom vi har olika krafter som verkar, kommer inte partiklar sträva efter att jämna ut energifördelningen. T.ex. har vi tyngdkraften som vill klumpa ihop materian så mycket som möjligt, och även elektromagnetismen som binder ihop våra atomer bidrar ju till att vi inte får en utjämning. Så iom. tyngdkraften, samt små irregulariteter som uppstod av slumpmässiga kvantfluktuationer kort efter big bang, så får vi galaxer, stjärnor och planeter istället för en jämntjock soppa.


Citat:
Ursprungligen postat av bottenslam
Om minsta motståndets lag inte ensamt gäller för alla situationer och omständigheter där energi är i rörelse så bör den väl ändå ingå i modellen som förklarar de situationer där den inte gäller? Tillsammans med en exakt beskrivning av situationens specifika orsak(er) och verkan som ger ett förlopp som är helt eller delvis oberoende av vilka krafter som påverkar.
Jag generaliserar händelseförloppen i universum till energiflöden eftersom all materia och strålning är energi i olika former med olika egenskaper. Hur olika former av energi påverkas av fysikens lagar kan härledas till specifika egenskaper hos den enskilda formen av energi. Fel?
Inom ramarna för biologiskt liv finns ytterligare lagar utöver de inneboende specifika egenskaper som livsformens beståndsdelar har. I en biologisk livsform kan ett energikrävande arbete utföras med utgångspunkten att i ett senare skede göra en vinst av energi som är större än förlusten. Detta är väl ett undantag från de lagar som död materia lyder under?
Nej, det finns inga undantag, levande materia följer samma lagar som död materia. Organismer är mer komplicerade än enskilda fria atomer/partiklar, så därför är deras beteenden (som fortfarande är en följd av naturlagarna) betydligt mer komplicerade. Det är skitsvårt att gå från fundamentala lagar om hur enskilda partiklar beter sig, till att förstå hur naturlagarna får en komplicerad organism att bete sig. Det är därför vi förutom fysik också forskar på kemi, biologi, medecin och så vidare. Så för att förstå hur och varför även komplicerade organismer lyder de fundamentala lagarna, får man först se hur de fundamentala fysiklagarna leder till kemi, och hur kemin sen hänger ihop med cellbiologi, och så vidare. Detta är väldigt komplext, men så vitt vi vet bryter ingenting någonstans i kedjan mot de fundamentala naturlagarna. Jämför med Conways game of life , ett exempel på ett system med väldigt enkla lagar som trots det kan uppvisa relativt komplexa "organismer". Naturlagarna är extremt mycket mer komplicerade, så att utgå från dem och se vilka komplexa ting som är tillåtna osv. är extremt svårt.

Citat:
Är det inte så att i eller omkring en biologisk livsform finns en kraft/omständighet som påverkar energins flöde genom densamma? Och som är unik för dessa livsformer?
Kan ett liknande förlopp utspela sig i frånvaron av biologiskt liv? Ett spontant arbete med vidhängande energiförlust som har sin utgångspunkt i ett framtida förlopps eventuella fördel. Och kan det i så fall beskrivas med naturlagar? De beskriver väl bara orsak och verkan, med verkan som följd av orsak. I ovanstående förlopp ser jag orsak som en följd av verkan. Och jag är medveten om att det är en grov förenkling av naturlagarna.
Nej, det finns ingen speciell kraft, det är bara hur atomerna är ordnade som bestämmer hur livsformer beter sig. På samma sätt: betrakta datorn du sitter vid. Den är inte organisk, men ändå har den en väldigt komplicerad funktion, och använder energi på ett icke-triviellt sätt. Eller tänk på en robot, vi kan programmera den till att bete sig på ett komplicerat sätt, trots att den är oorganisk. Det finns andra naturliga processer som visar liknande fenomen: tänk på snöflingor, eller kristallformationer: ordning skapas ur oordning.
Citera
2013-11-18, 23:12
  #1123
Medlem
Sepiritzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HerrMikkelson
Men energi är väl inte lika med entropi?? Energin i universum är väl konstant medans entropin hela tiden ökar?

Edit:
Och
•På lokal nivå: entropin minskar/komplexiteten ökar
•Hela universum: entropin ökar/ordningen minskar

Tillförd energi (solkraft) skapar ordning/tillväxt/komplexitet (så länge solkraften räcker) vilket kan ses som minskad entropi eller motsatsen till entropi. Detta sker bevisligen i, som du skriver, lokala system.
Citera
2013-11-18, 23:15
  #1124
Medlem
Sepiritzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av bottenslam
Kan verkligen ett solsystem kallas för slutet. Det bombarderas väl med både materia och strålning utifrån kontinuerligt? Och även avger detsamma till det som befinner sig utanför solsystemets ramar.
Det enda slutna system vi har är väl universum i sin helhet, men där vet vi väl inte heller om det påverkas utifrån.
Det är inte slutet i absolut mening, nej. Vill du istället kalla det ett lokalt system eller öar, oaser eller något annat som kan ge en förståelig liknelse?

Citat:
Tack! Det är det här jag vill ha bekräftat för att modellen ska bli lite greppbar.
Fast bekräftat får du det nog aldrig.


Citat:
Varför har ett energiöverskott ett behov av att gå någonstans? Och varför skulle liv uppfylla det behovet hos överskottet?
Att liv uppstod och drar fördel av energin är också min inställning.
Ett överskott är en lucka eller nisch på jorden som snabbt fylls av specialiserade organismer. Varför inte så även i universum? Det har ju funnits gott om tid. Ofattbart mycket tid.
Citera
2013-11-19, 17:52
  #1125
Medlem
kunskap1s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Entr0pi
Så vad exakt menar du är ditt "jag"? För mig är en person summan av sina tankar, känslor, beteenden och minnen; så om du t.ex. har en fobi är det en del av dig. Och som sagt, alla dessa ändras med tiden, och kan förändras drastiskt av en hjärnskada. Om vi struntar i utseendet, och antar att du får prata/intervjua med en person dels före och dels efter en lobotomi, tror du verkligen du kan veta att det rör sig om samma person? Och om du inte kan det, vilken rätt har du att säga att hans "jag" är oförändrat? Samma sak, om du pratar med en 3-åring, och sen pratar med samma person 50 år senare, tror du verkligen att du kan veta att det rör sig om samma person? Och om inte en utomstående observatör kan säga det, hur kan du hävda att det finns något oföränderligt "jag"?
För mig betyder "jaget" samma sak som medvetandet. Jag tror inte att "jaget" förändras av en hjärnskada, det är jag-upplevelsen som förändras. Folk som har störningar i hjärnan och drabbas t.ex. av depression, upplever världen som mörk och sorglig. Men jag tror inte att de blir andra personer för det. Det rör sig fortfarande om samma personer fast med annorlunda jag-upplevelse. Folk som har demens, har svårt att minnas saker och har det svårt att tolka sin omgivning. Men de blir inte andra människor bara för det?

Du är samma person genom hela livet. Det låter konstigt, men du kan testa det ifall det stämmer. Fråga någon som du har känt väldigt länge, och fråga om du har förändrats som person eller inte. Du kanske har en kompis som du har känt länge. Fråga honom om du är samma person eller inte. Han kommer säkerligen säga ja.
Citat:
Hmm... utmärkt fråga, som är ganska komplicerad. Säg att man lyckas simulera en hjärna med god noggrannhet, men att den inte uppvisar någon form av intelligens eller rätt beteende. I så fall måste man ju noga undersöka om simuleringen verkligen är korrekt, och att den simulerade hjärnan på alla väsentliga sätt ser ut som en riktig hjärna. Men om det visar sig att även en modell man är övertygad om är korrekt inte ger upphov till intelligens, då måste man ju som forskare vara öppen för alternativa teorier. Självklart bryr jag mig om sanningen och ändrar mig om bra nog bevis framkommer; jag är inte alls gift med ideen om att allt är materia, det är bara att den teorin idag verkar klart överlägsen alla former av dualism.
Jag är heller inte förtjust i ideen om att allt är bara materia. Kommer man med bevis att medvetandet skapas i hjärnan så ändrar jag min uppfattning om själen och människan. Som du säger, vi kanske får vänta 20-30 år innan man lyckas simulera en mänsklig hjärna. Eller så kommer man inte göra det. Gör man inte det så är medvetandet något unikt. Men det får vi se i framtiden om vi lever så länge.
Citera
2013-11-19, 19:26
  #1126
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kunskap1
För mig betyder "jaget" samma sak som medvetandet. Jag tror inte att "jaget" förändras av en hjärnskada, det är jag-upplevelsen som förändras. Folk som har störningar i hjärnan och drabbas t.ex. av depression, upplever världen som mörk och sorglig. Men jag tror inte att de blir andra personer för det. Det rör sig fortfarande om samma personer fast med annorlunda jag-upplevelse. Folk som har demens, har svårt att minnas saker och har det svårt att tolka sin omgivning. Men de blir inte andra människor bara för det?

Du är samma person genom hela livet. Det låter konstigt, men du kan testa det ifall det stämmer. Fråga någon som du har känt väldigt länge, och fråga om du har förändrats som person eller inte. Du kanske har en kompis som du har känt länge. Fråga honom om du är samma person eller inte. Han kommer säkerligen säga ja.
Nej, jag har svårt att hålla med dig här. Vad är skillnaden mellan det du kallar "medvetandet" och det du kallar "jag-upplevelsen"? För mig tycks det vara samma sak. För att göra det tydligt, gå betrakta som sagt ett extremfall: om du känner en person under en lång tid, och han sen genomgår en lobotomi, tycker du verkligen att han fortfarande är samma person? Om det inte var för utseendet eller rösten, tror du verkligen att du kunde känna igen honom? Om du inte kan det, så visst måste vi säga att hans "jag" verkar ha förändrats?
Citera
2013-11-19, 19:26
  #1127
Medlem
Nej, men jag tror jag har en visdomstand och den värker som satan.
Citera
2013-11-19, 20:58
  #1128
Medlem
sanning05s avatar
Hej!

Jag hoppas att Ni är vid bästa hälsa. Det var ett tag sedan jag var aktiv här på forumet. Ett väldigt intressant ämne måste jag säga.

Jag tror att människan har ett väsen som lever kvar efter människans död. Alla levande varelser har en själ. Livet i sig tyder på att det finns en drivande kraft som driver de biologiska maskinerna till att "leva". Den drivande kraften tillhör ett av själens olika definitioner.

Entr0pi, vill du utveckla din teori kring hjärnskador och förändringar i personlighet. Vilken observation är det man gjort och vilken slutsats tror du man kan dra?

Ta hand om dig så länge,
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in