Citat:
Ursprungligen postat av
MrFold
Jo, fast det kanske är dags för oss (särskilt vissa av oss) att erkänna att flertalet av dessa frågeställningar inte kommer att kunna "benas ut" förrän den dag den misstänkte eventuellt börjar berätta vad som hände. Det enda man kan göra är att cirkulera runt dem i tråden och att båda sidor upprepar samma argument igen.
Sen kan jag tycka att vissa borde läsa detta utmärkta inlägg från Hamilkar
https://www.flashback.org/sp46209641 och fundera igenom sina egna premisser. Det är uppenbart att en del individer i dessa kriminaltrådar ofta eller nästan jämt fastnar i alternativteorier och spekulationer och tvivel på att man inte har rätt gärningsman. Men man borde väl ändå kunna inse just detta som Hamilkar skriver om rimligt tvivel: Att det INTE kan handla om enbart allmänna spekulationer och idéer om hur det TEORETISKT skulle kunna förhålla sig. Sen undrar jag också vad en del egentligen har för syn på brott&straff. Tycker ni verkligen att lösa spekulationer om bevisplantering byggda på antaganden om att någon kan ha ett "motiv" ska vara tillräckligt för rimligt tvivel? Är ni ens medvetna om hur ofta alldeles äkta och genomskyldiga grova brottslingar kör med detta? I stort sett varenda jävel på death row i USA frånsett minoriteten som erkänt sitt brott kör med olika varianter på detta tema. Många av dem har också varierande antal "fans" som tror på deras historier. Men det måste banne mig finnas något mer än bara tomt spekulerande.
Inte en enda person här har heller kunnat påvisa att något i stil med det som "karatespåret" bygger på någonsin skulle ha hänt i Sverige. Ingen annan stans heller för övrigt. Bara det säger väl något om bärigheten i denna "planteringsteori". Jag finner det ytterst märkligt hur en rationellt tänkande person kan ta den på allvar med den obefintliga bevisning som stödjer den i detta mål.
Visst drar en del spekulationer iväg i lite väl fantasifulla irrfärder, men icke desto mindre är det sunt att ifrågasätta riktigheten av vissa saker. Det borde kanske Borgström gjort i Quick-fallet, även om han som försvarare är i en svår sits i det läget. Kanske andra, som nu hänger just Borgström för detta, med facit i hand, som ex vis vänsterhycklaren och mångmiljonären Jan Guillou som nu mer än gärna står och förnedrar Borgström i offentlighetens ljus. Hur mycket skrek han om justitiemord innan Råstam dukade upp bordet? Det är lätt att vara självgod när man har alla svar och att peka ut tvivlare som foliehattar, men dessa foliehattar har faktiskt rätt ibland.
Summan av detta är att iaf jag tycker att det är sunt att vara skeptisk och ifrågasättande och granskande när en myndighetsperson gör gällande att en människa är skyldig till mord eller annan allvarlig brottslighet. Det har historien lärt oss. Och om vi inte lär oss av historien vad ska vi då lära oss av?
Det finns ju fler fall än Quick, men nu ska jag inte rapa upp och gå igenom alla dessa, men fallet Ulf förtjänar även det att nämnas i sammanhanget.