Viktigt att känna till i detta (och liknande) fall:
Rättegångsbalk (1942:740)
23 Kap. Om förundersökning
2 § Under förundersökningen skall utredas, vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om tillräckliga skäl föreligga för åtal mot honom, samt målet så beredas, att bevisningen kan vid huvudförhandlingen förebringas i ett sammanhang.
4 § Vid förundersökningen skola ej blott de omständigheter, som tala emot den misstänkte, utan även de som äro gynnsamma för honom beaktas och bevis, som är till hans förmån, tillvaratagas. Undersökningen bör så bedrivas, att ej någon onödigt utsättes för misstanke eller får vidkännas kostnad eller olägenhet.
2 st Förundersökningen skall bedrivas så skyndsamt omständigheterna medgiva. Finnes ej längre anledning till dess fullföljande, skall den nedläggas.
4 a § En förundersökning får vidare läggas ned
• 1. om fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse och det dessutom kan antas att brottets straffvärde inte överstiger fängelse i tre månader, eller
• 2. om det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av bestämmelser om åtalsunderlåtelse i 20 kap. eller om särskild åtalsprövning samt något väsentligt allmänt eller enskilt intresse ej åsidosätts genom att förundersökningen läggs ned.
2 st Om förutsättningar för att lägga ned en förundersökning enligt första stycket föreligger redan innan en sådan har inletts, får det beslutas att förundersökning inte ska inledas.
3 st Beslut enligt denna paragraf att lägga ned en förundersökning meddelas av den polismyndighet eller åklagare som leder förundersökningen om det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av bestämmelserna om åtalsunderlåtelse i 20 kap. 7 § första stycket eller om särskild åtalsprövning. Detsamma gäller beslut att inte inleda förundersökning i motsvarande fall. Övriga beslut enligt denna paragraf meddelas av åklagare. Lag (2012:46).
Källa:
https://lagen.nu/1942:740#K20
(...)
"2.2.2
Objektivitet
En hörnsten i åklagarens verksamhet är kravet på objektivitet. Denna princip är lagfäst. I 23kap. 4§ rättegångsbalken föreskrivs att åklagaren under förundersökningen inte bara ska beakta de omständigheter som talar emot den misstänkte utan även tillvarata bevis som är till den misstänktes fördel. För att kunna leva upp till objektivitetskravet krävs en viss distans från åklagarens sida."
Källa:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1563086&fileO Id=1566170 Winblad, Åsa , "Åklagaren som domare, en jämförelse mellan svensk och tysk rätt" Examensarbete 20 poäng, Processrätt , Termin 9, VT 2004 s 9-10
(...) "Sammanfattningsvis kan sägas att det föreligger stora likheter i det tyska och det svenska åklagarväsendet. Åklagarna i båda länderna har vida befogenheter, något som jag uppfattar som positivt. Detta faktum ställer höga krav på åklagarna men jag anser att de besitter den kompetens som krävs. Vidare skulle situationen svårligen kunna lösas på ett annat sätt då det saknas resurser att utreda alla brott.
I det stora hela åtnjuter de svenska åklagarna en vidare befogenhet än de tyska. De får fatta fler egna beslut. De tyska åklagarna kontrolleras mycket hårdare genom att det krävs bifall från domstolen för att få väcka åtal, utfärda strafföreläggande och ibland även för att få underlåta åtal. Därutöver har åklagaren en mycket mer passiv roll under en rättegång då det alltid är domaren som dominerar förhandlingen. Det förekommer således ofta en dubbelkontroll av de tyska åklagarnas beslut. De uppnår inte samma grad av självständighet som sina svenska kollegor. Detta är den skillnad mellan de olika rättsväsendena som är mest anmärkningsvärd. Förutom detta ligger den största skillnaden i de svenska och de tyska åklagarnas befogenheter i tyskarnas möjlighet att utfärda weisungen och auflagen. Båda rättsväsenden har därmed något att lära av varandra."
Källa:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1563086&fileO Id=1566170
Winblad, Åsa , "Åklagaren som domare, en jämförelse mellan svensk och tysk rätt" Examensarbete 20 poäng, Processrätt , Termin 9, VT 2004 s 55
