LSS och goda levnadsvillkor

Du tror att alla inom LSS per automatik är berättigade lyx och fläd? Guld och gröna skogar? Wow, du har så fel. Det du beskriver som "drägligt" liv är snarare det liv dem lever.

Sedan så kan en utlandsresa till ett varmt land ingå i ett sk "drägligt" liv, ta min son som exempel. Han är extremt spastisk och har hög muskeltonus, men han blir betydligt bättre i muskler och leder när han får kontakt med värme. Varannan vecka tränar han sjukgymnastik i uppvärmd bassäng (33 grader varmt).

Jag blir på riktigt mörkrädd hur en del människor uttrycker sig, hur oempatisk och känslokall får man egentligen lov att vara. Jag har inga problem alls att en del av mina skattepengar går till behövande och svaga människor, funktionsnedsatta och äldre. Ni som tycker att det går för mycket pengar åt funktionsnedsatta, tycker ni även det om äldreboende? Där ni själva en dag hamnar? Ska vi dra ner på de kostnaderna också?

Ponera att du en dag själv råkar ut för en bilolycka och blir total förlamad, tycker du att ansvaret ska ligga på din mamma/pappa att dag som natt vårda dig? De ska inte heller få betalt för arbetet? Hur ska de försörja sig?

Jag bara funderar, vilka är dessa föräldrar som ska ha dessa belopp att ge till sina barn?


Diskussionen blir lite löjlig när man endast ser till att det bekostar samhället massa pengar. Ska personer som inte har bil kunna gör avdrag på skatten eftersom dom inte sliter på vägarna lika mycket? Ska allt alltid betalas av personen som utnyttjar någonting? Var drar man gränsen?

Men vad bestämmer vad som är "lyxigt" då? Om man tar det exemplet med brukaren som ville ha två personal när han duschade, för han ville ha mycket tvål så han blev hal. Är inte det hans rätt att få detta då? Vill inte du ha så mycket schampoo som du tycker är bra när du duschar? Sedan att de sitter och skrattar åt denna brukaren "krav" tycker jag är sjukt och det gör mig förbannad.

Om en gravt funktionsnedsatt barn föds in i en mindre avlönad familj, hur mycket tror du detta barn får uppleva? Ett läger per sommar är inte mycket begärt, särskilt inte när det är ett läger där de får njuta, vara med andra funktionsnedsatta och för en gångs skull känna sig inkluderade i samhället istället som de annars kanske gör, exkluderade.
Menar TS att du vill ha tillbaks "Sinnesslö-anstalterna"?

Känsloargument är så tröttsamma. Just därför helt värdelöst att diskutera med någon som är partisk.

Har du inte bil så betalar du inte vägskatt? Förstår vad du menar, men just det exemplet var inte så lyckat... Gränsen dras när pengarna kan nyttjas på effektivare sätt. Det är inte effektivt att betala ut summor i 100.000-klassens per barn och månad. Då är det betydligt bililgare att låta föräldrarna ansvara för vården (det är ju dom som är ansvariga för barnet, inte staten). Ge en förälder socialbidrag så hen kan stanna hemma från arbete och hjälpa sitt sjuka barn. Om föräldern tycker detta är jobbigt kanske hen skulle funderat på det innnan man skaffade barn. Man har ett ansvar som man inte kan smita ifrån bara för att barnen skulle födas anorlunda. Man ska inte tro att farbror staten ska bekosta allt som man själv inte vill.

Ett fegt sätt att slingra sig ur frågor som hör till det du faktiskt står för är så tröttsamt. Jag kan inte ta dig på allvar när du inte ens kan besvara ett motargument.

Svaret till K277 kan väl så gott användas. Att jag skulle vara feg enligt en egoist berör mig inte.

Så de är förälderns fel att barnet blir handikappat? Du lägger alltså en sådan skuld i förälderns händer? Som redan skuldbelägger sig själv varje dag? I mitt fall var det Södersjukhuset i Stockholms fel. Timothy var frisk i graviditetsvecka 40. Lex Maria och Patientförsäkringen blev inkopplat och ett vårdfel blev konstaterat, vi har fått skadestånd. Tycker du fortfarande att det är mitt fel?

Fan du är så empatilös att klockorna stannar. Jag brukar inte önska andra människor olycka men du är verkligen en sån man en dag hoppas att du hamnar i rullstol eller får en annan i din närhet handikappad. Då ska jag stå där och säga att "äh, du får lösa och bekosta det själv.. skyll dig själv som är handikappad. Vadå solidariskt samhälle? Här tänker vi bara på oss själva och förstår inte innebörden av medmänniska tyvärr. Din mamma och pappa kan väl skita i sina jobb och liv och stanna hemma och vårda dig dag in och dag ut?"

Jag vill att du svarar på MIN fråga.

Ponera att du en dag själv råkar ut för en bilolycka och blir total förlamad, tycker du att ansvaret ska ligga på din mamma/pappa att dag som natt vårda dig? De ska inte heller få betalt för arbetet? Hur ska de försörja sig?

Du ser alltså inte till människans rätt till integritet och självständighet? Hur kul tror du att det skulle vara för min son att alltid ha mamma och pappa hängandes i hasorna? En handikappad person har en personlig assistent för att få "armar och ben". Du tror att min son skulle utvecklas mycket av att alltid ha mamma som som skugga?