Fallet Sture Bergwall / Thomas Quick (1950-)

Nej jag tror inte man kan få något svar på hur sjuk/frisk han varit och tilldöma SB något skadestånd för att han som frisk suttit inlåst. Det kommer SB aldrig att kunna bevisa. Däremot vill jag hänvisa till sista stycket i mitt förra inlägg. Däri ligger i så fall grunden för ett eventuellt skadestånd. Det är i alla fall vad jag tror.

Kan du utveckla, eller möjligtvis ge några exempel på, att domstolar (inte övriga myndigheter) skiter i lagar?

Det är ju svårt att ge exempel, eftersom domstolen knappast skriver i domen att de skiter i lagar. Det som kommer fram som allmänheten lätt kan ta del av är sådant som medierna drar upp de få gånger som det passar dem. Men fråga någon erfaren advokat om domstolarnas beteende, eller fråga någon kriminell som inte ljuger som en borstbindare.

Det jag inte kan låta bli att fundera över är hur han kunde bli såpass bra sen han blev av med narkotikan.Tyder inte det på att han blev sjukare av behandlingen i terapi med narkotika? Och isåfall kan man kanske göra en bedömning om än inte spik på att narkorika och terapi förorsakade en sämre mental och fysisk hälsa?

Naturligtvis skulle han inte ha haft den sortens terapi det skulle ingen behöva!

Som jag uppfattat det var det pga en terapin som han kom att erkänna mord.De ansvariga för hans mentala hälsa gick med på att behålla honom på¨Säter för han ville ha terapi,han ville veta varför han mådde som han gjorde.Det är så jag uppfattat det.
När han då under en badutflykt kom med kommentaren "jag kanske har gjort något hemskt" eller liknande tog man det antagligen som ett "förträngt minnesfragment".För Källberg som var läkare hade gått på egen terapi hos MN sen 80-talet och de andra var handledda av henne men utan examina verkade det vara en bekräftelse på att terapin fungerade.
Bara det säger en hel del att bedriva en ovetenskaplig terapi med anställda som inte hade utbildning att utöva terapi.

Det skulle rättsväsendet ha tagit reda på och lagt vikt vid Men det gjorde man inte utan man gick i koalition med rättspskiatrin istället för att stå självständiga.

Polisens sak är ju att hitta bevis inte att gå på i terapi påstådda handlingar,men det verkar som att polisen och åklagaren i alla fall letade för glatta livet efter minsta indicium för TQs skuld medan man trollade bort det som talade emot hans skuld.Det som kom att finnas i de 13 pärmar som stod på Penttinens rum tills HR fick nys om dem.

Oavsett om TQ ville bli fälld eller ej så¨ska domstolar och rättsväsende inte döma utifrån den anklagades vilja att bli dömd utan utifrån bevis,som i de här fallen inte fanns.

Sammantaget tycker jag att alla professionella ifrån olika håll är ansvariga för detta som skett men måste nog säga att det yttersta ansvaret till sist hamnar på rättsväsendet som godtog så tunn "bevisning" och som dessutom fibblade bort all motbevisning.

Det ter sej också märkligt i alla fall i mina ögon att domstolarna gång efter annan inte tog reda på underlaget till det de dömde för,på ett noggrannare vis,utan utgick verkar det som utifrån tidigare domskäl? Hur kunde man tro att det plötsligt hade uppstått en seriemördare i Sverige som vid den första gärningen var 14 år gammal och satt på sin konfirmation.Och sen samtidigt påstods vara över 40 mil därifrån för att "inleda sin karriär" som seriemördare????

SB känner sej självklart skyldig och erkänner sin del av det som skedde,men är det samma sak som att han är skyldig.? Jag menar en nerdrogad person som är beroende av de omgivandes välvilja för att överleva skulle göra precis som han gjorde..tror jag.

Hur sammansatt detta är är det svårt att omfatta,för det ena gick i det andra som gick in i det tredje och massor av människor har farit illa pga detta under många år.Allt pga undermåliga utredningar, manipulativa proffs och proffs som inte kunnat avstå ifrån egen "berömmelse"

Varför har SB suttit inlåst:Jag kan inte rå för att det är lätt att tro att den här terapin med erkännanden och drivande åklagare (vd Kwast ville ju fortsätta efter upphörda erkännanden) som var anledningen och varför SB blev kvar efteråt---kan det finnas andra skäl än de påstådda morden?????

Jag skulle vilja tro att hade han fått rätt hjälp när han skulle ha skrivits ut (92) och blivit kvar ett tag så hade allt detta aldrig hänt.Men då skulle väl kanske vården ha skett på annat håll än på Säter?

När den rättspsykiatriska utredningen är gjord så ska det bli intressant att se slutsatserna..och då är ju i alla fall vad gäller SBs tillstånd sista ordet sagt.Om vad det säger vet ingen idag'

För säkerhets skull vill jag säga att jag idealiserar inte honom (TQ) och inte de andra eller i denna härva

Det där med medicinering, nyttan med mediciner/droger inom psykiatrin kan jag för lite om för att yttra mig. Men jag tror ju inte att någon blir friskare i huvudet av att äta stora doser starka mediciner/droger under lång tid. Blir man som patient beroende så är det helt klart åt skogen. Håller man dessutom terapisessioner med en patient som är beroende av tunga mediciner så verkar det ju i alla fall kunna gå åt helvete.

Inte nog med att han fick dagsdos han fick extramedicin och ibland 10-20 mg under terapisamtalen förutom den dagliga dosen och extradoser.Och han var ju redan avsevärt sjukare av det han redan fick...med tanke på de erkännanden han gav kan det väl inte vara fel att skriva?

Både Hannes Råstam och Dan Josefsson tar upp just de höga medicindoser som SB fick, det tog GK 9 månader att trappa ner doserna så att SB inte tog livet av sig av ren abstinens, helt galet.

SB är nästan ett levande mirakel, det är få förunnat att kunna ta in så pass kraftiga doser utan att få skador fysiskt.

Jag han försökte ju ta livet av sej ett antal gånger pga biverkningarna han fick,och ångesten som är en biverkning.Då var "boten" att han fick mer narkotika!
Han hade det ju svårt med abstinens men han avvandes så att han orkade.

Men undrar bara hur de vårdansvariga kunde ösa över honom all denna narkotikaklassade medicin och sen inte förstå konsekvenserna det fick eller ta på sej ansvaret

Ser du inte motsägelsen i de två fetade avsnitten? Om han varit otillräknelig har han inte suttit felaktigt inspärrad. Och har han suttit felaktigt inspärrad har han inte varit otillräknelig. I det första fallet skall han inte ha något skadestånd eftersom han med rätta suttit inlåst. I det andra fallet skall han inte ha något skadestånd emedan eftersom han dels ljugit om morden, dels vägrat medverka vid undersökningarna av honom vilka i sin tur varit nödvändiga för att ställa en ny diagnos.

Nej, du har helt fel. Han kan mycket väl vara otillräknelig utan att han ska vara inspärrad. De flesta psykiskt sjuka som man kan räkna som otillräkneliga är inte under rättspsykiatrisk tvångsvård.

Man kan mycket väl tänka sig alternativa scenarion när SB började mumla om mord och hemska saker. Det mest rimliga borde ha varit fortsatt utslussning, och särskilda insatser för att ta han om den existentiella ångesten, (eller vad det kan ha varit), som än en gång fick SB att vilja få fortsatt vård på institution. För syftet med det tidigare rånet var för SB att komma under vård.

Men i stället började man alltså spekulera i undanträngda minnen och låste in honom igen. Så nog kan man tänka sig att han både kan ha varit otillräknelig och felaktig inspärrad. Det är något vi i och för sig aldrig kommer att få reda på, eftersom man inte kan göra retroaktiva diagnoser. Det man gör nu är alltså att undersöka honom för att se om han ska vara inspärrad nu.

Det man möjligen kan göra angående beslutet att låsa in honom när han började hitta på mord, är att se om man gjorde det under felaktiga premisser. Vresrosen är som vi vet övertygad om att det är så, men har inte presterat ett enda hållbart argument att så skulle vara fallet, annat än gråtmilda övertoner och insinuationer om någon gigantiskt konspiration i vårdsvängen.

Det har tagits upp ett antal gånger tidigare men jag gör det igen. Två saker missar du helt: den första är att det inte är så säkert att Bergwall var mogen för att släppas ut då 1992-93 även om det kanske fanns planer från Säter på en sådan utskrivning. Jag har hört Bergwall berätta om hur det var han själv som aktivt tog initiativ till att börja berätta om mord han "kanske" skulle ha begått och att han själv ville ha psykoterapi.