Ställ era random astronomifrågor

Hur mycket Isp eller ton bränsle per kilo payload krävs ungefär för att komma upp i en stabil omloppsbana runt jorden?

Hur ser det ut med kommande meteorskurar? När, var och hur kan jag se dem? Något annat intressant på natthimlen att se fram emot, eller som kanske finns där just nu?

Vad skulle du rekommendera i typ teleskopväg för lite småskalig himlaskådning?

Tackar för alla svar som går att få

Den "ser" att den emitteras och absorberas i samma ögonblick, hur långt den än färdats däremellan. Så den är lite knäpp på det sättet och svår att leva sig in i.
Här är min favoritreferens, fångat av en fransk amatörastronom med ett ganska vanligt teleskop (kanske ovanliga filter dock) från hans bakgård en dag i somras. Notera Jorden och Månen inlagda upptill en stund där. Även plasmaplasket på ytan av det där objektet är större än vad vi människor kalla "världen":
https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=IqVGeLDIld8
Lika bäst att astronomin använder sina egna mått. En meter är lätt att relatera till, men hur många nollor behövs det i antalet meter för att det inte längre ska säga dig nånting? Favoritmåttet är z, rödskiftningen. Rödskiftningen kan man ju mäta, den finns som ett faktum inpräntad på fotoplåtarna. Avstånd blir det tack vare modellen om universums expansion. Universum var z plus ett gånger tätare än idag när ljuset lämnade objektet med rödskiftningen z. Den mest rödskiftade = avlägsna galaxpixel man bekräftat är väl ca z=13, där och då universum var fjorton gånger tätare än idag.

Grejen med SI-enheterna är väl att de gör en åtskillnad mellan rum och tid på ett sätt som blir meningslöst på kosmologiska skalor p.g.a. ljusets konstanta hastighet, kvoten mellan rum och tid.
"Ned" är helt enkelt dit du dras. Om du inte är en rock star så är det normalt inte mycket mer än Jordens massa som drar i rumpan du sitter på. På liknande sätt som Jordens magnetfält drar i kompassnålar och sålunda definierar väderstrecken.
Den där typen av stjärnor, varav Betelgeuse är den närmaste och mest studerade, är som tunnna gasmoln. Hett laboratorievakuum runt en mer normalstor stjärnkärna med en pågående fusionsprocess. Ytan definieras väl som varifrån fotoner lämnar molnet efter att ha studsat omkring inuti det. En pulserande och ojämnt varierande yta. Måttet på dess diameter är ett uppskattat medelvärde med mycket stora felmarginaler. Variationerna i storlek och luminositet gör det svårt att uppskatta även avståndet till dem. Betelgeuse har t.ex. uppskattats finnas allt mellan 400 och 700 ljusår härifrån. Så det där med 1100 års flygtid har en oärlig värdesiffra för mycket. 10^3 kanske, vilket för en fysiker betyder mellan 500 och 1500. Eller för en astronom mellan 100 och 10000...

Astronomer använder bara ettor och nollor i sina siffror, där ettan kommer först och räknandet bara handlar om hur många nollor som följer därefter. För dem är tal binära, frågan om vilken bit som är på. (Aproppå ditt användarnamn, one.zero)

Jag förstår att du överdriver, men det där blir ju rätt märkligt när du tar exemplet om rödskiftade galaxer precis innan - det är ju viss skillnad på z=1 och z=10. I vissa sammanhang är astronomer inte så noggranna med värdesiffrorna, men i andra sammanhang har de större betydelse. Vissa storheter beror på andra storheter upphöjt till 3 eller 4 eller ännu mer - då får en liten skillnad i den ena storheten en stor påverkan på den andra storheten.

Jag tror att vi svarar på olika tolkningar av frågan.

Som jag förstod frågan är det är denna typ av diagram som avses

http://radioviceonline.com/wp-content/uploads/2009/03/earth-sun-compare.jpg

(Man hade alltså kunnat formulera samma fråga så här. Tänk en rund asteroid vars diameter har samma förhållande till jordens, som jordens diameter har till solens. Hur stor area på jorden skulle denna asteroid täcka på jorden)

Det handlar alltså inte om att smeta jordens ytarea på solens, utan arean på jorden som cirkel betraktad, at projicera jordens "skiva" på solens skiva.

Och om du tänker dig att du skalenligt projicera jorden i mitten av solen, då är solens yta där i praktiken platt och man kan bortse från att jorden och solen är sfärer.

solens diameter / jordens diameter ≈ 110

Då är det frågan om att hitta ett motsvarande område på jorden som motsvarar en cirkel med
jordens diameter / 110.

1/110 = .009

.009 x jordens diameter = ≈ 116 km

Vi behöver en provins på jorden som här en diameter på ≈ 116 km och är någorlunda rund

58^2 ggr Pi ger

area ungefär 10 600 km^2 på jorden (eller säg 11 000)

Skåne passar bra. Jämtland är för stort.

Med reservation för att jag kan ha helt fel.

Fast i det fallet kan du ändå inte bortse från kvadreringen. Detta är precis samma sak om man vill ta reda på hur mycket ljus som försvagas vid en passage.
Förhållandet måste kvadreras.
Likt det jag skrivit här:
https://www.flashback.org/sp34417626

Men, den lösningen jag skrev är korrekt, då jag tolkade det som att man skulle ta hela jordens yta och lägga den på solens.

jolindbe,
Astronomi är en fantastisk blanding av storleksordningar, även i termer av noggrannhet. Somligt mäts med obegripligt hög precision, medan annat har felstaplar som spänner ungefär mellan plus och minus oändligheten. Olika inriktningar inom astronomi har så klart olika förhållningssätt till det där. Planetbanor i solsystemet är t.ex. väldigt väl uträknae, men det är svårt att via nån antenn försöka lista ut hur väldigt stora objekt väldigt långt borta väldigt länge sen funkar.

Tack för all intressant och bra hjälp. Jag tror inte att man måste beakta kvadreringen i förhållandet i det här problemet eftersom man skalar ner solen tillsammans men jorden. (I transitproblem skalar man ner planeten men inte stjärnan) Jag har räknat på två sätt (ditt och mitt) och fått samma resultat. Med kvadreringen och utifrån areal, och med diameter (där kommer det dock in kvadering när man bygger areal i slutet).


Sol diameter 1 391 000 km (radius 695 500 km)
Jordens diameter 12 756 km (radius 6378 km)
π=3.14

Förehållandet utifrån areal (med kvadreringen)

Solskivans area (som cirkel) πr^2
π695 500^2
π483720250000 km^2

Jordskivans area (som cirkel) πr^2
π40678884 km^2

Så mycket större är Solskivans areas än jordskivans areal (här har jag låtit π försvinna eftersom det går)
483720250000/40678884 = 11891 gånger större

Applicerad på jorden med samma förhållanden

11891x= π40678884
x= π3421
x= 10742 km^2 (Skåne)

Förhållandet utifrån diameter (utan kvadreringen)

Så mycket större är solens diameter än jordens diameter

1 391 000/12 756 = 109 ggr större

Hur stor diameter skulle en minijord ha om solen hade samma diameter som jorden

109x = 12 756
x= 117 km

Vilken areal ger en cirkel med diameter 117 km? (radius 58.5)
π58.5^2
π3422,25 =

10 746 km^2 = Skåne

(Intressant är att 109^2 ≈ 11891 och det finns avrundingar med i bilden)

Självklart kan jag ha helt fel, men om det var ett frågeprogram skulle jag svara på frågeställarens fråga att om solen hade en jordisk politisk kart ritad på sig, att jorden skulle täcka Skåne ungefär. (inte Berlin, eller Danmark)

Okej. Nu har jag sett dina uträkningar och du har givetvis rätt. Dock så gör du ju en kvadrering i slutet. Nå ja, du visade att det finns fler vägar att gå.

Vi har svarat på två frågor egentligen.
1) Om du smetar ut hela Jordens yta på solen motsvarar det en yta lite större än Jämtland på Jorden.
2) Om du skulle jämföra Jorden framför solen, skulle Jorden täcka en yta stor som Skåne.

Edit. Även om jag i min uträkning använde mig av en värdesiffra, ser du vilken faktor som skiljer svaren åt?

Någon som vet flygtiden runt den största stjärnan?

https://www.flashback.org/sp45853480

UY Scuti är den största stjärnan som hittills upptäckts.
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_largest_known_stars

Den har en omkrets på ungefär 25 AU, vilket betyder att det tar runt 488 år att flyga ett varv. VY Canis Majoris troddes vara mycket större förr än den egentligen var.

(edit: fick fel siffror först.)

Å-fan.
Jag hade förväntat mig en ännu längre tid.

Nåja, ingen passagerare skulle klaga på den restiden heller.
Tack!

Allt beror på hastigheten.
Den stjärnan har en uppskattad radie på ~1700 solradier. Omkretsen blir ~ 50 astronomiska enheter.
Vill du avverka den sträckan med ett flygplan (~1000 km/h) skulle det ta (7.5*10^9)/(1000*24*365)år, dvs ca 850år.