Gammelmedias annalkande död

http://www.dagensmedia.se/nyheter/print/dagspress/article3779235.ece

Nu när DN går förbi LAS när man sparkar en massa journalister så visar det också vilka journalister som slickar Peter Wolodarskis röv allra bäst.. och klarar sig från sparken..



Hur var det med solidariteten för dessa.. skrattar de när kollegor får sparken och omplaceras för att dessa ska få arbeta kvar?

Vi får väl hålla ett öga på om Orrenius, Behdjou, Ritzén och övriga von obenskribenter ställer upp för sina olyckskolleger som förlorar jobben.

Skulle tro att dom tittar bort och sen ner i det egna lönekuvertet. Solidaritet, det är sånt som journalister kräver av andra.

Det är slående hur fega journalisterna visar sig faktiskt vara, nu när de har en konkret orättvisa att slåss mot.

Låt oss ta DN som exempel. Ledningen bokstavligen mobbar ut personal för att kringå LAS. Vi talar utfrysning, hot, psykisk terror för att storföretaget vill spara pengar.

Vad gör då alla dessa vänsterrebeller nu när det verligen är upp till kamp PÅ RIKTIGT? Demonstrerar, skriver protestlistor, strejkar, agiterar, bildar solidaritetsgrupper? Nej. De slår huvudet i backen, kniper käft och finner sig lydigt i situationen. De vågar inte ens berätta om sitt missnöje offentligt. Konskvent beskriver branschmedia hur personal önskar vara anonyma när de berättar om arbetsklimatet på DN.

Det här är alltså samma journalister som hånar anonyma SD:anhängare som inte "vågar stå för sin åsikt".

Som slagit sig för bröstet om hur modiga de är. De har minsann VÅGAT stå upp mot den JÄTTEFARLIGA rasismen. De vågar vara KONTROVERSIELLA och hylla hbt och feminism. De är de vita, orädda riddarna som törs granska det vita, hetrosexuella manssamhället och ta parti för den lilla mäniskan.

Men det vågade de ju inte... ser vi nu... Inte ens när den lilla mäniskan är kollega, eller ens de själva.

De vågade aldrig stå upp mot någon som är farlig PÅ RIKTIGT. Något som innebär VERKLIGA risker. Modet rann av dem när rebellisk kamp riskerade att få konsekvenser, uppsägning, mindre löneförhöjning, sämre karriärsmöjligheter.

När deras modiga rebellkamp, inte bara ger dem ryggdunk och applåder, då låter de orättvisor passera i tysthet. Då knetar de snällt på. Borta är orden om att "våga stå upp". För det gör de bara när de vet att fienden de står upp mot, egentligen inte är farlig.

Så modiga rebeller var de.

http://www.dagensmedia.se/nyheter/print/dagspress/article3779235.ece

Nu när DN går förbi LAS när man sparkar en massa journalister så visar det också vilka journalister som slickar Peter Wolodarskis röv allra bäst.. och klarar sig från sparken..



Hur var det med solidariteten för dessa.. skrattar de när kollegor får sparken och omplaceras för att dessa ska få arbeta kvar?

Dessa klåparna känner sig säkerligen utvalda.
Utvalda av Wolodarski att bekämpa svenskarnas strukturella rasism och Fan vet allt annat jävelskap som svenskarna är skuld till?

Det kommer inte att finnas någon som helst lojalitet bland dessa svenskfientliga s.k "journalisterna". Tvärtom dom kommer att hugga varandra i ryggen så fort tillfälle ges och det ska bli ett sant nöje att följa detta.

Kan det vara så att de äldre journalisterna är endast politiskt korrekta och hycklare medans de yngre journalisterna är politiskt korrekta, hycklare och beredda att ljuga på beställning vilket inte de äldre i lika stor utsträckning är. Är det därför de äldre måste bort eller är det för att de äldre sitter på väldigt höga löner?

Det kan mycket väl vara så.
Gamlingarna hade en ideologi som ibland korrelerade med verkligheten, dom nya har rövslickeriet som ideologi & skiter fullständigt i verkligheten.