Gammelmedias annalkande död

Trots att skadeglädje ska råda i den här tråden blir man lite eftertänksam av att läsa den här artikeln.

Wolodarski, som håller i yxan och som är chefsmobbaren i den här ruttna storyn, gör sig förstås ännu mer ointressant och obehaglig som samhällsdebattör i fortsättningen.

Ja jävlar. Den etniska liberalen verkar vara en riktigt usel chef. Någon som vet om de utrensade består utav "goyims" enbart?

Beror på hur man serpå saken. Finns många tidningar som ökarsin upplaga trots den påstådda krisen men det är i stora drag endast små redaktioner som klarar av att möta omvandlingen. De stora tidningarna som dras med hundratalet journlaister håller på att duka under.
Beror väl på hur folket mottar dem när de springer runt och söker en ny herre att arbeta för, vänder inte journalisterna svärden mot deras tidigare uppdragsgivare skall man vända dem ryggen och låta dem känna av det de funnit så stor glädje i när det drabbat andra. Låt dem flytta ut i förorterna, låt dem stå ensamma och utfrysta från gemenskapen, låt deras barn drabbas av diverse suspekta integrationsprojekt, osv.

Men viktigast av allt, se till att de får stå sitt kast.

http://www.journalisten.se/nyheter/det-kandes-som-att-vi-var-offerlamm


Även kvinnor får sparken.. Snacka om värdelös extrainformation..





http://sv.wikipedia.org/wiki/Dagens_Nyheter


Antal anställda:
år 1954: 2730 anställda
år 2011: 375 anställda
år 2013: 189 anställda (på redaktionen)

Det går i rätt riktning..

Kan man ana en kvinnofientlighet bland stridshingstarna på DN?
Varför ska kvinnorna bort först. så mycket tjat om jämställdhet och fan och hans faster bland journalister sen när det kommer till egna arbetsplatsen så gäller inte det för fem öre.

Jag hörde att t.ex stora mediekoncerner, typ Whosinting post, har rasat fullständigt. Ska kolla upp fakta senare, men det rörde sig om enorma neddragningar. Skriver via mobilen atm, återkommer.

Mitt intryck är att Metro har blivit mycket tunnare. Får de färre annonser nu?

De brukar ibland ha hela framsidan som reklam för något spelbolag eller digital tv. Sen härjar vänsterextremismen på den tidningen också. Nog lite tunnare och även ser man den fortfarande finnas kvar när folk har kommit hem från jobbet. Det gjorde man aldrig för något år sen.

Precis, hela omslaget är numera reklam. Det finns ingen förstasida så att säga. Jag tror de kommer ryka, dock kommer de hålla sig längre än övriga media gissar jag. Vidare har inte Metro någon etablerad webbtidning. Visst finns en hemsida såklart, men den använder inte en människa. Så det är en svaghet kontra AB och liknande.

Vänstern härjar i samtliga print, därav denna lycka att de går i graven.

Är Peter Wolodarski en misogyn mobbare?

Det är slående hur fega journalisterna visar sig faktiskt vara, nu när de har en konkret orättvisa att slåss mot.

Låt oss ta DN som exempel. Ledningen bokstavligen mobbar ut personal för att kringå LAS. Vi talar utfrysning, hot, psykisk terror för att storföretaget vill spara pengar.

Vad gör då alla dessa vänsterrebeller nu när det verligen är upp till kamp PÅ RIKTIGT? Demonstrerar, skriver protestlistor, strejkar, agiterar, bildar solidaritetsgrupper? Nej. De slår huvudet i backen, kniper käft och finner sig lydigt i situationen. De vågar inte ens berätta om sitt missnöje offentligt. Konskvent beskriver branschmedia hur personal önskar vara anonyma när de berättar om arbetsklimatet på DN.

Det här är alltså samma journalister som hånar anonyma SD:anhängare som inte "vågar stå för sin åsikt".

Som slagit sig för bröstet om hur modiga de är. De har minsann VÅGAT stå upp mot den JÄTTEFARLIGA rasismen. De vågar vara KONTROVERSIELLA och hylla hbt och feminism. De är de vita, orädda riddarna som törs granska det vita, hetrosexuella manssamhället och ta parti för den lilla mäniskan.

Men det vågade de ju inte... ser vi nu... Inte ens när den lilla mäniskan är kollega, eller ens de själva.

De vågade aldrig stå upp mot någon som är farlig PÅ RIKTIGT. Något som innebär VERKLIGA risker. Modet rann av dem när rebellisk kamp riskerade att få konsekvenser, uppsägning, mindre löneförhöjning, sämre karriärsmöjligheter.

När deras modiga rebellkamp, inte bara ger dem ryggdunk och applåder, då låter de orättvisor passera i tysthet. Då knetar de snällt på. Borta är orden om att "våga stå upp". För det gör de bara när de vet att fienden de står upp mot, egentligen inte är farlig.

Så modiga rebeller var de.

Möjligen, men det där med att kvinnor får sparken är inte konstigt alls. De är rätt många av de anställda hos DN så det är klart att några av dem också får gå om DN sparar.

Det ser dock onekligen inte snyggt ut det Wolodarski håller på med mot de som han vill ha bort. Jag hoppas det finns många debattörer som tar till sig det som händer och använder det mot typer som Wolodarski när dessa argumenterar för ändringar på tex arbetsmarknaden. Jag föreslår Wolodarskisamhälle för att beskriva ett samhälle där vanliga svenskar är mer eller mindre rättslösa mot arbetsgivare(dvs det samhälle Timbro vill ha). Men som Pung föredömligt konstaterar finns det helt plötsligt ingen stridslust hos journalisterna när det kräver obekväma ställningstaganden av dem själva.