Normalt undviker jag sådana här trådar. Men tonen är onekligen ganska trevlig.
Citat:
Ursprungligen postat av
Shuyin
Det finns en ganska avgörande skillnad mellan England och Italien när det gäller fotbollen i det att i Italien har den en sammankoppling till övriga samhället mycket mer än i England. I podcasten Agendasättarna intervjuades i ett avsnitt Glenn Strömberg och han sade bland annat att spelare som Zola, Vialli tyckte det var rätt skönt att komma till England eftersom "ingen brydde sig", antar att han menar i samma utsträckning som det kunde vara i Italien. Kanske ser annorlunda ut i dag då Premier League är världens största liga men ändå intressant.
...
Jag håller med. Enligt mig är intresset bredare i Italien. Alla jävlar har en åsikt om vilka som ska spela och vilken taktik man borde använda. Och min erfarenhet från då jag träffar engelsmän, och även till stor del fransmän i yrkeslivet är att de hellre snackar om rugby. Klasskillnader.
En anledning till att man svänger sig med italienska uttryck, förutom att sätta stämning, är att traditionen skiljer sig från den engelska och därmed svenska begreppsvärlden.
Vafan, Calcio! Ordet skiljer sig från resten av världen. Alla andra använder fotboll. Förutom amerikanarna, men det är bara för att namnet redan användes för deras variant av rugby. Men i Italien så använder man naturligtvis calcio om hela världens fotboll, så det är en språklig innovation inte minst i Sverige att kunna skriva italiensk fotboll på ett kort och enkelt vis som alla förstår. Och samtidigt få in lite italiensk känsla.
Trequartista, libero, catenaccio, ultras, tifo, bandiera, cucchiaio, osv sedan är det nog mer lathet om man väljer att använda spelarroller som t ex regista, mezzala, prima och secunda punta osv eftersom det finns svenska namn för detta även om definitionerna nog inte riktigt stämmer överens.
Och precis som Motvall varit inne på så spelar städers och regioners historiska bakgrund stor roll i Italien. Och det höjer upplevelsen att kunna så mycket som möjligt om de olika städerna. Ungefär som då man ser Tour de France med en bra kommentator. En fullständigt händelselös etapp på fem timmar kan vara en njutning om han har vett att berätta om gamla hjältars insatser på samma sträckning, om historiska slag som skett på borgarna de passerar, vilka ostar och viner som produceras osv in absurdum.
Och eftersom Italien har varit framgångsrika har de varit med och drivit spelets utveckling och därmed även termerna. Jag tror t ex att de var först med ordet centrocampista dvs mittfältare. Innan var man antingen anfallare eller försvarare.