Dagens tvetydiga syftning

Nej inte fan kan du addera en vän på FB. Kan man plussa en vän också? Är du tondöv?

Adda fungerar däremot.

Det är väl klart att jag kan säga det eftersom att det är precis vad det handlar om, nämligen att "lägga till" en vän (till de redan befintliga). Jag plussar således på med en också. Har du några andra saker som du vill ha hjälp med?

I en större dagstidning finns i dag följande underrubrik (här lätt anonymiserad):

N N forskar kring digitalisering inom logistik och transport på X-institutet.

Vadå »transport på X-institutet«? I ett sammanhang, och efter semantisk analys, står syntaxen klar. Men det är en onödig omväg, om redax hade syntaktisk entydighet som prioritet. Inte minst har vi ett ansvar för att underlätta för sällan-läsare. Enbart genom en lätt omkastning kan tydligheten förbättras ett snäpp (två alternativ):

N N forskar på X-institutet kring digitalisering inom logistik och transport.

På X-institutet forskar NN kring digitalisering inom logistik och transport.

Ändå måste man ta till semantisk sannolikhetsbedömning för att utröna räckvidden för den avslutande samordningen. Syntaktiskt är följande två tolkningar möjliga:

1. ... kring digitalisering inom {logistik och transport}.

2. ... kring {digitalisering inom logistik} och transport.

Nu ställer jag en retorisk fråga: Hur kan vi genomlida valkampanj efter valkampanj, och den ena Almedalen efter den andra, utan att något politiskt parti framhåller behovet av strukturell notation i svenska språket.

När det gäller annat smått och gott så efterlyses minsann strukturella åtgärder. Kan det rent av vara så att politikerna X och Y skulle bli alltför tydliga om räckvidden av samordningar gjordes explicita. Den som ger strukturellt tydliga vallöften på huvudstadsdrakarnas hemsidor, den riskerar en svekdebatt i kölvattnet efter eventuella måsvingar. Nu används i stället »strukturell« som en pseudoförklaring till det oförklarliga och opåverkbara. Där »strukturell« går in, där går demokratin ut.

– De finansiella problemen i södra EU har strukturella orsaker.

Om Maastricht-fördraget hade skrivits med strukturparenteser så skulle mycket elände ha undvikits. Uppstramningen till Lissabon-fördrag och översättning till 22 språk hade också underlättats. Vi talar om större grejor än X-institutet, men varför inte börja där?!

I dagens SVT Aktuellt annonserades tre huvudrubriker i vit text på röd botten. En kompaktrubrik löd som följer:

KRISTNA ATTACKERADE

I samma sekund frågade jag mig: What’s the news? Det var ju kristna som attackerade Bagdad år 2003.

Aha, i Egypten anno 2013 var det kristna kopter som attackerades (passivum) av en mobb av, jo just det.

Jag känner till Google-Translate-förbudet när det gäller att ge råd om översättning. Men låtom oss för ett ögonblick tänka oss in i maskinöversättarens otacksamma situation, när en rad svenska ord står uppradade utan syntaktisk struktur. Då blir det så här:

NN research on digitization in logistics and transport the X Institute.

Ja, det blev i alla fall ett exempel till, att översättning kräver semantisk rimlighetsbedömning av källmaterialet.

I gårdagens Göteborgs-Posten skrev en rutinerad krönikör följande:

... I början av augusti ogillade Svenska Dagbladets Kaj Schueler Lidija Praizokvics i Aftonbladet råa kritik av Johanna Langhorsts bok Förortshat, där Praizokvics menade att Langhorst saknar mandat att skildra förorten. ...

Lustigt nog markerades boktiteln med kursivering. Det jag finner tvetydigt eller potentiellt mångtydigt är att rada upp sammansatta personnamn utan någonting emellan.

Det gick ju bra på den tiden folk hette Per Lindström och Lena Jansson. När efternamn följs av förnamn så är det en annan person.

I ett debattinlägg prisar Per Lindström Lena Jansson för hennes ...

Men det blir grammatiskt och semantiskt ohållbart när folk har dubbelnamn (mångfaldiga namn) och en eller annan inkastad mellaninitial. Ett experiment:

I ett debattinlägg kritiserar Beatrice Smith Ragnar Kim T Lagerbäck för ...

Ett trick vore förstås att kursivera det ena namnet. Ett experiment:

I ett debattinlägg kritiserar Beatrice Smith Ragnar Kim T Lagerbäck för ...

Bättre vore ett skiljetecken. Extra mellanslag eller m-mellanslag är inte informationsbärande, så extra luft mellan namnen är ingen lösning. Det finns ett allmänt motstånd mot att införa nya skiljetecken. Kanske är kommatecken enklaste lösningen.

I ett debattinlägg kritiserar Beatrice Smith Ragnar, Kim T Lagerbäck för ...

Vad anser stämman? Kan vi enas om kommatecken där?

Genitiven »Lidija Praizokvics i Aftonbladet råa kritik« är heller inte att leka med, men det är en annan historia ...

Nej, absolut inte. Kommatecken sätts bara mellan satser.


Ett försök att vara elegant, men felsyftningen är ett faktum. Som det står skrivet blir "i Aftonbladet" en bestämning till Lidija Praizokvic och inte till kritiken, och borde då använt en annan preposition: "Lidija Praizokvics på Aftonbladet råa kritik" -- man säger ju att någon arbetar på Aftonbladet. Den förmodligen avsedda betydelsen uppnås istället med ändrad ordföljd: "Lidija Praizokvics råa kritik i Aftonbladet".

Kommatecken mellan personnamn liknar i första hand tekniken att vid behov skilja två adjektiv åt. Exempel:

Ett mindre, välvårdat sommartorp ....

Rollen är att isolera ett adjektiv, så att det inte uppfattas som adverb till följande adjektiv. Frasen »mindre, välvårdat« kan förstås ses som en minimal uppräkning av typen »varma kläder, kaffe och gott humör« – där ett enda »och« ersatts av komma.

Kommatecken används ofta för att antyda frasering:

Joviss, det blev succé.
Tack, vi kommer gärna på festen.

Fraskommatering är numera regel framför grammatisk kommatering. Tekniken innefattar förklarande inskott som skulle kunna skrivas med tankstreck eller parentes omkring.

Kommatecken används ibland före »och« för att hålla ihop det som står före kommatecknet till en sammanhållen fras i samordningen.

På parkeringsplatsen stod polisen med en schäfer, och en taxi.

På parkeringsplatsen stod {polisen med en schäfer} och {en taxi}.

Komma används likaså i decimaltal för att skilja heltalsdelen från fraktionen. Detta gäller i den civiliserade världen och är strängt taget en fraskommatering: 3,14159 .

Det går att laborera med parentes och lite ändrad ordföljd.

I början av augusti ogillade Svenska Dagbladets Kaj Schueler den råa kritik som Lidija Praizokvics (i Aftonbladet) framförde mot Johanna Langhorsts bok Förortshat. Praizokvics menade att Langhorst saknar mandat att skildra förorten. ...

Kommaseparerade adjektiv har mer gemensamt med uppräkningar. Och uppräkning är just vad det inte rör sig om i fallet med det av dig föreslagna kommat -- även om det kan misstagas för en sådan:

I ett debattinlägg kritiserar Kalle Svensson, Pelle Nilsson och Fredinand Tropz ...

Det är tydlighetskommatering det kallas för, och jag menar att rimlig sådan utgörs av en sparsam satskommatering. Tänkbara platser för komman förgives med andra ord av grammatiska kommateringsregler, men tydlighetskommateringen giver skribenten friheten att välja vilka av dessa som skall sättas ut. "Tydlighetskommatering" som uppfinner nya kommapositioner är aldrig elegant eller läsbar -- men det är klart, lättare att lära ut i skolan är den ju.

Termen »fraskommatering« är inte obelagd. En källa skrev redan 1940:

... En utsökt fraskommatering, som man märker. Kommatera om texten efter skolreglerna — och det uppstår ett fruktansvärt slagsmål mellan kommat och de naturliga frasgränserna. ...

Ref. Kommateringsfrågan i nytt läge

Författare är professor Hjalmar Lindroth.
Ref. Första sidan av artikelns sex sidor

Visst. Men jag tyckte ändå att formuleringen var lite gullig. Så där skrev man på 1700-talet:

Jag satt och spelte nykter och sur
Drottningens polska i Polen, G-dur

(Fredmans Epistel Nr 45, om Mollberg och hans harpa, och huru Mollberg led oskyldigt på krogen Rostock)

Visst, visst, och sex träffar med en viss sökmotor får man. Men det är knappast den som "numera är regel", som du skrev. Det den s.k. språkvården rekommenderar nu för tiden kallas tydlighetskommatering.