Dagens tvetydiga syftning

Det ord jag först övervägde var »fraseringskommatering« – en kommatering som sufflerar uppläsning med meningsfull frasering.¹ I en ingivelse förkortade jag till »fraskommatering« utan att tänka på den derogativa laddningen i svenska »fraser« typ implicit tomma fraser. Det engelska ordet “phrase” har nog inte den laddningen.

phrase (n) = ... group of words that functions as a single unit ...

Hur som helst var det den tempo-sufflerande kommateringen jag syftade på, i motsats till den strängt grammatiska. Om ett manus blir tydligare med tydlighetskommatering så är jag den förste att säga allabonnör.

¹ NE Svensk ordbok: frasering subst. ... strukturering av ett yttrande i fonetiska fraser

Begriplig tydlighetskommatering utgörs av sådan, där de föreliggande kommatecknen utgör en del av full satskommatering. Därför är det utlärande i skolorna av det förstnämnda som väsentligen kan sammanfattas i det menlösa "komma vid paus" ett svek mot eleverna. Man borde lära ut grammatikalisk kommatering och sedan i nästa steg vilka av dessa komman som kan undlåtas, och i vilka sammanhang.

--- dubbelpost --- paddfummel förstås ---

Så är det med mycken verksamhet här i världen. Innan man kan ge sig ut och utnyttja sin poetiska frihet, eller penselns potential, så bör man känna materialets och hantverkets villkor. Picasso har nämnts som exempel på den principen.

I språkets värld hör även ordförråd och idiomskatt till materialets villkor, förutom en minimal grammatik. Det brister nog en del där i den generation som via skolbudgeten utrustas med paddor i fjärde klass.

Språkmaterialets villkor, att talspråket är det primära och skriftspråket avbildande, det är materialkunskap jämförbar med sådan kunskap i fysiska hantverk. (Fotografer sviktar inte i frågan om vad som är avbildning.) Grammatiken är avsedd att underlätta avbildningen av strukturerade tankar och dessas framförande i tal. Typografin bör vidarebefordra fraseringens möjligheter. Tydliga efterställda verbpartiklar är något av det mest behjärtansvärda som politikens typografiska gren bör ägna sig åt, padda eller inte padda.

Skriftspråket har vidareutvecklats och uppvisar idag stilarter och företeelser som inte förekommer i talspråk. För text som inte avsetts för högläsning är det näppeligen av ondo.

Om en vecka är det val i Svenska kyrkan. Organisationen i fråga förvaltar stora värden, bland annat många prästgårdars åkermark. Ett antal partier anser sig skickade att förvalta kapitalet på ett etiskt sätt. I en debattartikel stod följande:

Kyrkan borde kräva ekologisk odling av nya arrendatorer.

Genom en sväng in i semantiken kan vi alla förstå vad »odling av nya arrendatorer« betyder, men det är lite otillfredsställande att en så enkel mening på svenska blir grammatiskt tvetydig. Attributet i frasen »nya arrendatorer« för lätt tanken farligt nära nyodling i agrar mening. Ekologisk odling av nya grödor är en helt annan sak. Är »av« den bästa prepositionen där?

Som så ofta skulle en kort rockad göra meningen semantiskt självförsörjande.

Kyrkan borde av nya arrendatorer kräva ekologisk odling.

Hädiska tanke, men ett komma skulle kanske göra jobbet utan rockad:

Kyrkan borde kräva ekologisk odling, av nya arrendatorer.

För oss som aldrig lärt oss läsa tyst finns det tydligen gömda skatter.

Löpande text är väl definitionsenligt ägnad för högläsning? Lagstiftning måste fungera i muntliga citat i förhandlingar. Text med hyperlänkar och emotikoner är visserligen problematiska att läsa upp högt. Mig veterligt skrivs inga kontrakt med hyperlänkar och inga undertecknade internationella fördrag heller.

Specialskrift som inte är ägnad för högläsning använder ofta grafisk notation långt utöver teckenrepertoaren i löpande text. Det kan gälla matematiska ekvationer, kemiska formler och notskrift.

Sveriges Radio:

... Vetandets Värld fortsätter serien om våra matproducerande djur som görs av Lena N...

Där är läge för komma efter »djur« för att öka räckvidden för »som«.

Tycker inte att man ska skriva det i samma mening:

Vetandets Värld fortsätter serien om våra matproducerande djur. Programmet (serien) görs av...

Apropå den makabra chock som nämndes på en annan tråd (chockerad vs chockad) så bjuder Göteborgs-Posten på dagens lättaste polisjobb, kanske. GP Kultur & Nöje sid 46:

L’Wren Scott hittades hängd i en scarf av sin assistent som kom till Scotts bostad kort efter att hon fått ett sms.

Det beror alltså på var man sätter kommatecken och vem »hon« syftar på.

Alltid lika makabert när kändisars frånfälle annonseras under rubriken Nöje.

Posten.se skriver i ett så kallat faktablad om Brev inrikes (min understrykning):

Omslag ... Rektangulära och kvadratiska kort med en pappersvikt av minst 150 gram/kvm behöver inget omslag.

Genom att vara övertydlig blir Posten undertydlig. Varenda kortskrivare in spe vet att rektanglar inkluderar kvadrater.

Om frasen betyder »rektangulära eller kvadratiska« så är det en tautologi, därför att varje kvadratiskt kort tillika är rektangulärt.

Menas verkligen »rektangulära och kvadratiska« i boolsk mening så räcker »kvadratiska«. Men då svävar rektangulära kortskrivare i kronisk ovisshet.

Sen blir man lite förvirrad av att räkna vikt per kvadratmeter när största kortet utan tillägg för skrymmande är 0,20 m² och vikten numera får vara 50 g ~ 0,33 m²

Nu var det inte det jag skulle klaga på utan det gäller rubriken på PDF-instruktionen:

PRISLISTA FÖR INRIKES BREV
FRIMÄRKTA OCH KÖP VIA POSTEN.SE

Om man så hade satt en avdankad bolagsdirektör i styret för PostNord AB så hade väl språknivån varit högre. PostNord AB med stort N, ja märkvärdigt ska det vara.

Ref. http://i58.tinypic.com/oqx20l.png
Ref. http://services3.posten.se/ptm/bin/ptmpdf?objectid=0000.15537

De kunde ha skrivit fyrkantiga, men då hade väl folk uppfattat det som att innehållet är utan finess.