Citat:
Det startas ibland trådar i arbetsavdelningen av forumet där ts frågar de andra varför de arbetar. Detta är mestandels ett sätt att provocera och jag brukar svara i stil med att jag arbetar för att "överleva" och för att ha något att göra.
Med "överleva" menar jag att ha råd med hyra, mat, el osv. Alltså det nödvändiga. Litar inte på socialen och vill inte gå dit heller.
Dock när man jobbat ett tag och har sin a-kassa betald, har sparat en del pengar osv och har sitt på det torra ( någorlunda) så upphävs ju den motivationsfaktorn.
De enda motivationsdelarna som jag kommer på är:
* Den sociala biten. Träffa folk på jobbet.
* Ha en anledning att gå upp
* Tjäna in pengar för att konsumera. Tråkigt men sant. Jag kan som de flesta andra tillfälligt köpa mig lyckan. Jag gillar kläder så kan t ex bli glad över att köpa ett par snygga jeans eller den där skjortan jag kollat in. Fast den lyckan är oftast ganska så kortvarig.
Det är i alla fall roligt att veta att man kan köpa något om man vill ha det, så länge det är någorlunda billigt.
Men efter man radat upp dessa anledningar så ja vad blir meningen med livet eller meningen med vardagen? På helgerna sover åtminstone jag mer och kan njuta av några dagars ledighet, men såhär på söndagskvällen kan man igen börja fråga sig
"Vad är meningen med allt?"
Svaret är åtminstone inte för mig att sluta jobba ( för då får jag svårt att "överleva") men känns som om man måste ha något mer. Något att upptäcka, något att göra...
Jag tränar på gymet och vill börja med en annan ensamsport med, men ja är min vardagslunk meningen med mitt liv, eller lever vi för att jobba och sedan lata oss på helgerna?
Måste finnas något mer än såhär. Jag kan känna en större andlighet eller vad man ska kalla det i grönområden, jag tror på en skapare men att tro på något slags andligt väsen eller skapare är ändå svårt att "hålla i handen" så att säga. Läsa sin bibel o reflektera, kommer mest leda till mer grubblerier.
Så vad ska man kämpa för? Lägre skatter, liberalare samhälle? oki visst men samma frågeställning kommer ju ändå förbli aktuell oavsett om man har 60% i skatt eller 10% i skatt,. Ska allting egentligen bara handla om att konsumera?
De flesta skaffar ju fru och barn med o det verkar ju trevligt men det är ju egentligen bara ett kretslopp som går runt, nu ska man avla fram den nästa generationen som ska konsumera och sedan avla fram en till generation osv.
Vissa lever för att få större "frihet" som de säger. Alltså att starta eget o visst det verkar ju trevligt men frågan förblir ju likadant oavsett, om de lyckas o tjänar mer så kan de just det konsumera mer.
Men finns det egentligen någonting bortom konsumtionen?
Handlar egentligen våra liv om att konsumera samt eventuellt avla fram nya generationer av konsumenter? Om svaret är ja på den frågan så känns det sorgligt.
Man kan givetvis undvika att konsumera, sk onödiga saker, man kan klara sig på att köpa det nödvändigaste o t ex bara köpa nya kläder när man verkligen behöver det. Men vad ska man då göra? Man får mer pengar kvar på kontot men ja vad är poängen med det i så fall?
Med "överleva" menar jag att ha råd med hyra, mat, el osv. Alltså det nödvändiga. Litar inte på socialen och vill inte gå dit heller.
Dock när man jobbat ett tag och har sin a-kassa betald, har sparat en del pengar osv och har sitt på det torra ( någorlunda) så upphävs ju den motivationsfaktorn.
De enda motivationsdelarna som jag kommer på är:
* Den sociala biten. Träffa folk på jobbet.
* Ha en anledning att gå upp
* Tjäna in pengar för att konsumera. Tråkigt men sant. Jag kan som de flesta andra tillfälligt köpa mig lyckan. Jag gillar kläder så kan t ex bli glad över att köpa ett par snygga jeans eller den där skjortan jag kollat in. Fast den lyckan är oftast ganska så kortvarig.
Det är i alla fall roligt att veta att man kan köpa något om man vill ha det, så länge det är någorlunda billigt.
Men efter man radat upp dessa anledningar så ja vad blir meningen med livet eller meningen med vardagen? På helgerna sover åtminstone jag mer och kan njuta av några dagars ledighet, men såhär på söndagskvällen kan man igen börja fråga sig
"Vad är meningen med allt?"
Svaret är åtminstone inte för mig att sluta jobba ( för då får jag svårt att "överleva") men känns som om man måste ha något mer. Något att upptäcka, något att göra...
Jag tränar på gymet och vill börja med en annan ensamsport med, men ja är min vardagslunk meningen med mitt liv, eller lever vi för att jobba och sedan lata oss på helgerna?
Måste finnas något mer än såhär. Jag kan känna en större andlighet eller vad man ska kalla det i grönområden, jag tror på en skapare men att tro på något slags andligt väsen eller skapare är ändå svårt att "hålla i handen" så att säga. Läsa sin bibel o reflektera, kommer mest leda till mer grubblerier.
Så vad ska man kämpa för? Lägre skatter, liberalare samhälle? oki visst men samma frågeställning kommer ju ändå förbli aktuell oavsett om man har 60% i skatt eller 10% i skatt,. Ska allting egentligen bara handla om att konsumera?
De flesta skaffar ju fru och barn med o det verkar ju trevligt men det är ju egentligen bara ett kretslopp som går runt, nu ska man avla fram den nästa generationen som ska konsumera och sedan avla fram en till generation osv.
Vissa lever för att få större "frihet" som de säger. Alltså att starta eget o visst det verkar ju trevligt men frågan förblir ju likadant oavsett, om de lyckas o tjänar mer så kan de just det konsumera mer.
Men finns det egentligen någonting bortom konsumtionen?
Handlar egentligen våra liv om att konsumera samt eventuellt avla fram nya generationer av konsumenter? Om svaret är ja på den frågan så känns det sorgligt.
Man kan givetvis undvika att konsumera, sk onödiga saker, man kan klara sig på att köpa det nödvändigaste o t ex bara köpa nya kläder när man verkligen behöver det. Men vad ska man då göra? Man får mer pengar kvar på kontot men ja vad är poängen med det i så fall?
Livet handlar om överlevnad. Livet är en stor överlevnadstävling hela tiden. Mycket pengar = bra överlevare. Svårare än så är det inte.
