Ställ era random astronomifrågor

Det är inflationsteori. Och ett enkelt svar är... det är den enda förklaringen man har. Folk klurade på det, någon fick idén om inflation. Man gjorde det till sin ansats, modellerade Big Bang och såg att det funkade... mer än så kan man inte säga i dagsläget.

Jaha ok. Vad menar du då med symmetribrytningen hos de olika krafterna alt. higgs-mekanismen?

Jag kan inte fältteori tillräckligt bra för att ge dig en bra förklaring. Så jag rekommenderar att du frågar i FMT-forumet.

http://en.wikipedia.org/wiki/Spontaneous_symmetry_breaking#Particle_physics

Här har du så du kan börja läsa om det iaf.

Kollade på videon och det var mindblowing. Kan inte säga att jag förstod så mycket, men Susskind gav ett seriöst intryck trots att han pratade om något så koko som att universum var ett hologram.

Några frågor

1. Vad menar han med att information inte kan försvinna i ett svart hål?

Varför måste universum vara ett hologram bara för att det får plats mer information på en Plank-area än i en tredimensionell volym?

En fråga till; Hur funkar detta med gravitation och omloppsbanor? Borde det inte vara superkänsligt med höjder och hastigheter?

Det känns som att minsta fel borde få en satellit att antingen krascha på jorden eller försvinna ut i rymden. Just en satellit kanske man kan korrigera banan på förstås men säg rymdskrot då?

Jag vet att månen avlägsnar sig med några cm per år och att det således kanske inte finns någon perfekt omloppsbana som varar i evighet men borde inte minsta avvikelse accelerera rätt snabbt?

Någon förklarade för mig väldigt bra hur något kan uppstå ur ingenting, kan någon göra det igen?

Det är ett ganska komplext ämne som grundar sig i kvant fluktationer.
http://en.wikipedia.org/wiki/Quantum_fluctuation

Kvant fluktationerna möjliggör det för partikel och antipartikel par att skapas ur virtuella partiklar.

Någon mer insatt kan nog ge en bättre förklaring.

Fråga: Jag kastar ett föremål med enorm kraft ut i rymden och med min superblick beskådar jag föremålet, som rör sig bort med konstant hastighet. Jag ser det ju i stort sett i realtid när det lämnar min hand, men ju längre och längre bort föremålet kommer desto längre tid tar det ju för ljuset att nå mig. Vad ser jag då?

A) Föremålet "slocknar" när ett visst avstånd har nåtts?
B) Ljuset ser ut att bli svagare och svagare i relation till storleken på föremålet i synfältet?
C) Det ser ut som att föremålet saktar ned?
D) Annat?

Jag skulle tro att det blir B, följt utav A.

Om vi säger att teorin stämmer där varje svart hål innehåller ett helt universum med biljontals galaxer alla med svarta hål i mitten som även dem innehåller ett eget universum fyllt med biljontals galaxer osv... (Visst är det väl så teorin fungerar?)

Iaf. Jag gjorde ju en skoluppsats om svarta hål för ett tag sen när jag fick hjälp av er här med alla frågor jag hade och då sa någon att ett svart hål kan inte vara hur litet som helst, att det finns en gräns. Betyder det här då att om teorin skulle stämma så finns det en ände på ena sidan eftersom varje universum måste ju bli mindre och mindre för varje svart hål man går in i och till slut så blir det så litet att ett svart hål inte längre kan skapas där? Och om man istället går utåt till svarta hålet som vårt universum isåfall ligger i, kommer det där istället att fortsätta utåt i en evighet?

Jag är helt ute och cyklar va?

Jag känner mig ganska förvirrad över teorierna om att universum är ett hologram och jag har ett gäng frågor efter att ha sett videon med Susskind. Jag är som sagt ny i gemet och ni får ha överseende om jag pratar strunt.

Hur ska man egentligen förstå det här med att information inte kan försvinna eller förstöras i ett svart hål? Är det för att materia inte kan försvinna/förstöras och att det beror på att allt i universum är ett resultat av orsak och verkan, kausaliteten. Men i kvantfysiken händer väl saker slumpmässigt och lagen om orsak och verkan gäller inte där? Kan inte liknade slumpmässiga saker hända i svarta hål?

Susskind motsätter sig tydligen Stephen Hawkins förklaring att materia omvandlas till strålning i ett svart hål, då det strider mot lagen om att information (materia) inte kan förstöras eller försvinna. Men är inte strålning information då? Är det omöjligt att tänka sig att materia omvandlas till strålning i en så extrem miljö som ett svart hål?

1) För det första vet vi inte vad som händer inuti ett svart hål. Eftersom vi omöjligtvis kan göra observationer innanför händelsehorisonten.
Det finns olika metriker som beskriver rumtiden där inne, men hur ska vi kunna få reda på hur det förhåller sig?
2) Materian omvandlas inte till strålning innanför, utan det är vid händelsehorisonten som virtuella partiklar skapas. Materian där inne vet vi inget om, förutom att gravitationen finns där och påverkar objekt i hålets omgivning. Vi har ännu inga bevis på att svarta hål avdunstar och mycket beror på att tiden det tar är ofantligt lång. Lägg där till att den är proportionell mot massan, ju mer massa desto längre tid tar det.
3) All information vi skulle kunna få innefrån det svarta hålet kommer aldrig ut. Det beror på att den elektromagnetiska strålningen rödförskjuts (tappar energi) när den rör sig bort från det svarta hålet. Ju närmare horisonten, desto mer kommer ljuset att rödförskjutas. Om en foton emitteras på händelsehorisonten kommer den att förskjutas oändligt mycket och har då förlorat all sin energi.