2013-08-22, 13:08
  #7165
Medlem
Spinnakers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lime18
Behöver ett hyfsat snabbt svar på:

Koncentrationen av aluminiumjoner i ett 10,00 ml prov bestämdes genom utfällning som aluminiumoxinat, Al(C9H6ON)3. Efter filtrering, tvättning och torkning vägde fällningen 0,2388 gram. Beräkna halten aluminiumjoner i det ursprungliga provet!

Svar: [ ] M.
Var noga med antalet värdesiffror! Se upp med enheten!

och vill veta om denna är rätt:

Mängden järn(II)joner i ett 25,00 ml prov bestämdes genom att provet titrerades med en 0,01008 M KMnO4-lösning varav åtgick 17,27 ml till färgomslag. Analysreaktionen är

MnO4- + 8H+ + 5Fe2+ -> Mn2+ + 5Fe3+ + 4H2O

Beräkna koncentrationen av järn(II)joner i det ursprungliga provet!

Svar: [34,82] mM.
Var noga med antalet värdesiffror! Se upp med enheten!

1. 0,05198 M

2. Ja, den är rätt.
2013-08-22, 13:46
  #7166
Medlem
mrrandom14s avatar
Hej!

Behöver hjälp med att räkna ut utbytet på den här labben:

Har gjort en labb där Nylon (6,10) har tillverkas genom en kondensationspolymerisation. Sebacoylklorid användes som initiator och kan genom stegvis polykondensation bilda Nylon (6,10). Jag har problem med utbytesberäkningen.

Utförande:
0,4 ml sebacoylklorid och 15 ml cyklohexan mättes upp med vollpipett som sedan fördes över till en 50 ml bägare. 0,497 g 1,6- hexandiamin dihydroklorid vägdes upp i en bägare och löstes upp i 5 ml vatten. Till en annan bägare adderades 0,315 g NaOH som löstes i 10 ml vatten. De två vattenlösningarna blandades sedan försiktigt ner i en 50 ml bägare. En glasstav placerades ovanpå bägaren. Cyklohexanlösningen adderades sedan försiktigt med en pipett till 50 ml bägaren. Med hjälp av en pincett kunde Nylonen fångas upp och viras runt glasstaven tills ett slags nystan hade uppstått. Nylonen tvättades sedan två gånger med 99 % etanol och därefter torkades den.

Har gjort så här:

Beräkning av utbytet:
M (produkt) = 282,43 g/ml
Uppvägd mängd Nylon (6,10) = 1,076 g
n (produkt) = 0,0038098 mol

M (Sebacoylklorid) = 239,14 g/mol
densitet (Sebacoylklorid) = 1,12 g/cm^3
mängd Sebacoylklorid = ?
n (Sebacoylklorid) = ?
Men hur räknar jag ut detta? Man ska få ut den med hjälp av densiteten för Sebacoylklorid...

M (hexadiamindihydroklorid) = 116,206 g/mol
m (hexadiamindihydroklorid) = 0,5 g
n (hexadiamindihydroklorid) = 0,004303 mol
0,0038098 / n(Sebacoylklorid) = ?
2013-08-22, 14:11
  #7167
Medlem
Jag sitter med lite huvudbry hära. Jag förstår inte riktigt hur 3 väteatomer kan binda sig till 1 syreatom. Såvitt jag förstår så har syreatomen 6 valens och uppnår ädelgasstruktur genom att binda 2 stycken väte. Vart skall då den 3'e väteatomen fästa sig så att det blir H3O?

Vad är det jag har missat i boken?
2013-08-22, 14:20
  #7168
Medlem
YellowLemons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Facemash
Jag sitter med lite huvudbry hära. Jag förstår inte riktigt hur 3 väteatomer kan binda sig till 1 syreatom. Såvitt jag förstår så har syreatomen 6 valens och uppnår ädelgasstruktur genom att binda 2 stycken väte. Vart skall då den 3'e väteatomen fästa sig så att det blir H3O?

Vad är det jag har missat i boken?

Ska man vara petig så finns det inte några H3O+ joner utan det är snarare H5O2+ och H7O3+ joner, dvs vattenmolekyler som koordinerar in såpass bra att det i praktiken bara är en molekyl.

Men svar på din fråga är att du får rita upp strukturformeln för vatten och rita ut alla ensamma elektronpar, på ett sådant ensamt elektronpar så kan sedan en proton (H+) binda in. Fråga vidare om du fortfarande inte förstår.
2013-08-22, 15:34
  #7169
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av YellowLemon
Ska man vara petig så finns det inte några H3O+ joner utan det är snarare H5O2+ och H7O3+ joner, dvs vattenmolekyler som koordinerar in såpass bra att det i praktiken bara är en molekyl.

Men svar på din fråga är att du får rita upp strukturformeln för vatten och rita ut alla ensamma elektronpar, på ett sådant ensamt elektronpar så kan sedan en proton (H+) binda in. Fråga vidare om du fortfarande inte förstår.
Jag förstår inte riktigt faktiskt. (H+) innebär att den inte har någon elektron övht att den är positivt laddad helt enkelt men på vilket vis binder den sig med molekylen, blir det dubbelbindning med en vätejon eller vad?...

Känns som att jag missat någonting ordentligt i boken hära.
2013-08-22, 16:15
  #7170
Medlem
YellowLemons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Facemash
Jag förstår inte riktigt faktiskt. (H+) innebär att den inte har någon elektron övht att den är positivt laddad helt enkelt men på vilket vis binder den sig med molekylen, blir det dubbelbindning med en vätejon eller vad?...

Känns som att jag missat någonting ordentligt i boken hära.

Det blir en enkelbindning (innehållandes 2 elektroner som alltid) varav båda elektronerna kommer från syrets fria elektronpar, precis som på den här bilden http://thechemguys.blogspot.se/2011/06/lewis-diagrams.html
H+ innebär mycket riktigt att vätet inte har några elektroner, dvs det är endast en proton.
2013-08-22, 20:15
  #7171
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av YellowLemon
Det blir en enkelbindning (innehållandes 2 elektroner som alltid) varav båda elektronerna kommer från syrets fria elektronpar, precis som på den här bilden http://thechemguys.blogspot.se/2011/06/lewis-diagrams.html
H+ innebär mycket riktigt att vätet inte har några elektroner, dvs det är endast en proton.
Men hmm, läste om kovalent bindning och då stod det som jag förstod det att de flesta atomer har plats för 4 olika bindningar. Har jag fattat rätt då?

Kan man säga att väteatomen lånar 2 elektroner ifrån syreatomen för att uppnå ädelgasstruktur?

Tack för att du i alla fall försöker hjälpa mig, tyckte den engelska beskrivningen inte var så lätt att fatta.

Edit: men vad sjutton nu när jag läser om elektronpar så står det att syre endast kan binda två atomer precis som jag trodde från början. Fattar verkligen inte detta...
__________________
Senast redigerad av Facemash 2013-08-22 kl. 20:25.
2013-08-22, 22:45
  #7172
Medlem
YellowLemons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Facemash
Men hmm, läste om kovalent bindning och då stod det som jag förstod det att de flesta atomer har plats för 4 olika bindningar. Har jag fattat rätt då?

Kan man säga att väteatomen lånar 2 elektroner ifrån syreatomen för att uppnå ädelgasstruktur?

Tack för att du i alla fall försöker hjälpa mig, tyckte den engelska beskrivningen inte var så lätt att fatta.

Edit: men vad sjutton nu när jag läser om elektronpar så står det att syre endast kan binda två atomer precis som jag trodde från början. Fattar verkligen inte detta...

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg så binder vätet till det fira elektronparet och du får en positiv laddning i molekylen som blir till en jon. Utgå inte från att alla atomer kan binda till 4 andra atomer.
2013-08-23, 09:43
  #7173
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av YellowLemon
Som jag skrev i mitt tidigare inlägg så binder vätet till det fira elektronparet och du får en positiv laddning i molekylen som blir till en jon. Utgå inte från att alla atomer kan binda till 4 andra atomer.
Okey men då fattar jag, jag trodde lixom att syre endast kunde binda 2 stycken. Dessutom så trodde jag att väteatomen "snor, tar bort" 2 elektroner ifrån syret när den i själva verket "lånar".

Det var därför jag inte förstod riktigt. Men nu vet jag!

Vad glad man blir när man fattar något. Tusen tack ska du ha!

Denna är väldigt bra att titta på med http://www.ict.kth.se/courses/IX0395/syrabas/F3%20syrabas.pdf
2013-08-23, 16:05
  #7174
Medlem
Hej!
Behöver hjälp med en uppgift: Vad är valenstalet för Fe i hematit?
Hur tänker man här? ;/
2013-08-23, 18:02
  #7175
Medlem
YellowLemons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Drummond
Hej!
Behöver hjälp med en uppgift: Vad är valenstalet för Fe i hematit?
Hur tänker man här? ;/

Är valenstal samma sak som oxidationstal?
2013-08-25, 12:14
  #7176
Medlem
Hej

Jag undrar om någon kan hjälpa mig med en uppgift jag har på ett gammalt kemiarbete.

Hur många milligram svavelsyra kan man lösa upp i 1 liter vatten?

Jag hittade den här formeln, och antog att man bör kunna räkna ut det här.

H2O + H2SO4 --> H3O+ + HSO4-

Om vatten väger 18.02g/mol, och 1 liter väger 1000g, så innehåller vattnet 1000/18.02=55.49 mol vattenmolekyler. Till dessa kan en svavelsyramolekyl reagera 1:1, vilket ger 55.49 mol svavelsyra. Svavelsyran väger 1.01*2+32.1+16*4 = 98.12 g/mol.
Då får man mängden svavelsyra genom 98.12 g/mol * 55.49 mol = 5445g.

Eller är jag helt ute o cyklar? Är det här rimligt över huvud taget?

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in