Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
Jag har inte tid just nu, vi får ta det senare. Jag har tidigare tagit upp vissa exempel.
Precis, hur vet man att det är Gud som agerar när det kommer tio plågor, inte heller Farao satte tro till Gud fast han fick vara med om mycket:
- Nilens vatten förvandlades till blod
- Landet invaderades av grodor
- Stoftet på marken förvandlades till myggor
- Väldiga flugsvärmar invaderade landet
- Egyptiernas boskap dog i boskapspest
- Egyptierna drabbades av varbölder
- En vild hagelstorm drabbade landet
- Gräshoppor invaderade landet och förstörde odlingar, därav uttrycket "Egyptens gräshoppor"
- Det blev mörkt i tre dagar ("Egyptiskt mörker")
- Dödsängeln gick längs gatorna och tog den förstfödda sonen ur varje hem
Hur skulle du tänka om du var med om allt detta?
Du får ju inte bevis på Gud själv, men det handlar om övernaturliga händelser, skulle det vara nog för att du skulle tro på att Gud finns?
Om inte, vad krävs för att du ska tro?
Övernaturliga händelser?
Det du räknar upp är en del av en saga, tagen ur en sagobok som uppdiktades av ett ociviliserat ökenfolk i en tidsålder då människan inte hade den ringaste förklaringsmodell för något som helst naturfenomen. Innehållet är en kaskad av symbolik, förvrängningar, överdrifter, missförstånd etc.
Det finns helt naturliga förklaringar till varför Nilens vatten kunde upplevas rött, t.ex. färgproducerande bakterier som uppstår när vatten har mindre syre än normalt. Likaså lär plötslig spädbarnsdöd inte varit ovanligt i det primitiva samhälle där texterna har sitt ursprung o.s.v.
Låt oss säga att chansen för en riktigt exceptionell händelse är en på miljarden. Då händer detta sju personer runt om på planeten varje dag! Helt utan inverkan av varken tomtar, troll eller någon av alla de tusentals gudar som ni religiösa manifesterar fram som substitut för att behöva tänka och förstå.
Vad hände med rationellt kritiskt tänkande baserat på den kunskapsbas människan faktiskt byggt upp med mycket möda och stort besvär? Det är en skam för mänskligheten att pissa på den kunskap vars frukter du själv aldrig skulle kunna eller vilja leva utan.