Troende, varför tror ni?

Jag har en del troende i min omgivning och jag har frågat dem varför de tror på en högre makt. Jag är bara nyfiken vad det är som gör att de tror, för något logiskt "bevis" måste de väl ha för att kunna säga att Gud troligen finns, eller?
De jag har frågat har bara hänvisat till Bibeln eller Koranen.
"Okej, så du tror på Gud för att en flera tusen år gammal bok säger det? Du har inga belägg annars?", brukar jag fråga.
Då blir de helt tysta. Så jag frågar er troende, oavsett religion. Varför tror ni överhuvudtaget? Är det bara en känsla som driver er? Något måste det väl vara som kan vara "bevis" för Guds existens.
Att universum finns är inget argument för Gud. Utan en gud har vi ett universum utan orsak. Med en gud har vi ett andligt väsen utan orsak. Vad är det som säger att något måste skapat universum?
Jag får ofta argumentet om ID (intelligent design). Vad är det som säger att liv inte kan utvecklats på 4,6 miljarder år? Det är en ganska lång tid.
4 600 000 000 000 år. Bara tänk på det en sekund. I det berömda Miller-Urey-experimentet fick man vatten, metan, ammoniak, koldioxid och väte att bilda olika kolföreningar. Två procent av kolet hade bildat aminosyror där glycin var den mest vanligt förekommande. Socker, lipider och en del andra byggstenar som nukleinsyror hade också bildats.
Vad är det som säger att processen helt enkelt inte fortsatt?

En tradition som de okunniga gillar att följa.

Bortsett från de som föds i en religiös familj så är det nästan uteslutande psykiskt svaga personer som söker sig till religioner. De söker tröst och en mening med livet/liv efter döden o.s.v. Är du ful, fet och fattig så kan du gå till kyrkan och få veta att du är lika värdefull och gud älskar dig precis lika mycket som han älskar Paris Hilton!

Jag vill även påstå att bristande intelligens påverkar sättet du hanterar kriser i livet. Om smarte Harald får cancer så kanske ha önskar att han kunde tro på en Gud, men tyvärr kan han inte lura sig själv. Medans Alfred, som inte är den vassaste kniven i lådan, inte alls har några problem med att tro på en gud, så lätt manipulerad och naiv som han är!

En person behöver nödvändigtvis inte vara korkad bara för att han eller hon är troende. Att ingå i en religiös rörelse bidrar även till en viktig gemenskap för många personer.

Det är fakta att högintelligenta är mindre angelägna att vara troende.

Vad är det som säger att processen fortsatt? Jag har frågat evolutionister om detta, som svar har jag fått bland detta:


Varför får man inte svar på denna fråga? Jag tror det är helt enkelt för att man HAR inga svar, man vet helt enkelt inte hur aminosyror gått vidare i nästa steg, eller att "processen fortsatt" som du uttrycker det. Man har gissningar och hypoteser, men inget som bevisar hur livet kommit till av sig självt utan intelligent inblandning.

Detta är väldigt besvärande för evolutionister, man har inte kommit vidare från aminosyror på 60år, det är faktiskt ett 60 års jubileum i år. Borde det inte firas?

Visst, man kunde fortsatt experimentet och se vad det hade bildats.
När byggstenarna väl finns, är det inte svårt att föreställa sig hur dessa börjar samverka med varandra och bygga upp celler och bakterier, till exempel.

Ok, på vilket sätt menar du? Ge mig exempel på kemiska reaktioner. Det enda som är bevisat genom experiment och beprövad erfarenhet är aminosyror, hur bildade dessa aminosyror det första livet menar du?

Det beror på att dom tränats att använda vänster hjärnhalva i enlighet med västerländska tänkesätt som i första hand tillkommit för att gynna de produktionssystem som utgör grunden för den industrialiserade västvärlden. Låter man en alltför stor obalans ta plats reduceras människans totala kapacitet för medvetandenivån. Detta är en helt avsiktlig programmering som inleds redan i tidig ålder, inte minst genom att föräldrar överför sitt eget tankeprogram. Sen utökas det stegvis genom hela utbildningssystemet. Dom belönas med höga betyg om dom visar att dom är "duktiga" på att memorera och repetera. Det råder en fatal obalans i hjärnorna hos mänskligheten vilket kan ge en bra förklaring till varför världen ser ut som den gör med krig fattigdom stressjukdomar och annat negativt. Religionen har länge använts som ett verktyg som syftar till att ingjuta rädsla hos de stora massorna eftersom dom då blir betydligt lättare att hantera. Eliten som har erövrat de flesta av jordens rikedomar och naturtillgångar vill inte ha en befolkning med ett balanserat medvetande. Dom vill endast ha fårskallar.

Kort svar: Jag är kristen för att jag tror att det är sant.

Är i grunden en extremt kritisk människa mot allting. Trots det så blev jag kristen för några år sedan. Detta helt enkelt på grund av den samlade mängden argument och "bevis" jag har tagit åt mig och undersökt under flera år. När jag var yngre avskydde jag allt vad religion hette, men när jag väl började undersöka kring ämnet och argumentation för olika trosinriktningar så blev jag en förvånad kristen.


Angående universums existens så har jag inga problem med att det skulle kunna finnas ett universum utan en skapare. Däremot har jag problem med att tro att universum kan skapas utan en skapare. Enligt (nuvarande) vetenskaplig lag så är universum inte evigt, men inget kan heller skapas ur intet. Då är det en knappast förvånansvärd koppling till att tänka att någonting utanför tiden behövs för att någonting ska kunna finnas till. Rätta mig om jag har fel.

Äntligen ett bra svar!
Bara för att röra till det i din hjärna lite.
Ponera att universum skapats ur tomma intet och att Gud inte finns. Då har vi ett universum utan någon anledning.
Ponera sedan att Gud finns. Helt plötsligt har vi en Gud utan anledning.
Vad är det som gör det sistnämnda mer troligt än det förstnämnda?

Väldigt intressant. Vet inte om jag kan komma med något särskilt banbrytande svar på detta, helt enkelt för att det inte finns något. Man kan ju dock diskutera det.

En grundpelare i min tro är att Gud är oskapad. Gud finns för att han finns. Han är. osv. Det låter helknäppt, men för mig inte mer knäppt än att universum kan skapas utan anledning.
Det hör till Guds natur (enligt abrahamitisk tro) att Gud varken finns till utan anledning eller av en anledning, Gud bara är.

Om detta gör det mer eller mindre troligt än ett slumpskapat universum är väl för var och en att bestämma. Men jag ser personligen hellre att en tidlös Gud har skapat universum än att ingenting har skapat ingenting, helt enkelt för att det går inte. När det gäller det här ämnet så tillkommer det självklart en hel del tro. Det finns inget svårare än att diskutera tiden innan tiden, haha.