Troende, varför tror ni?

Att tro betyder inte bara att tro på Gud; tro kan ske ändå; gällande annat.

enkelt. jag tror inte på slumpen (vilket är ateistens tro om sin existens). varför? jo för att allt i skapelsen är uppbyggt efter handling och konsekvens. inget är slumpartat, allt är matematiskt. det plus egna upplevelser som gjort mig mer och mer övertygad, som jag vill hålla för mig själv för att inte röja mitt namn.

jag har alltid varit vetenskapligt och ifrågasättande lagd och är det fortfarande. jag såg mig själv som ateist i mina tonår och har lärt mig att alltid vara kritisk för att nå största möjliga kunskap. men i ju mer steg jag tänker desto mer klarare ser jag det. jag blev alltså troende efter lång tids sökande och studerande av livet i sig och jag fortsätter studera det. skapelsen är oerhört vacker ju klarare du ser på den.

Så, om någon styr över slumpen, hur vet man vilken av de 3000 gudomarna bör välja?

Såklart DFSM. Det finns inget 'inre andligt kompass' som slår den pastafarianska magkänslan.

Fråga 1: Refererar du här till engelskans 'faith' eller 'belief'?

Fråga 2: Om du menar 'faith' ser du då nån skillnad i apologetiken mellan abrahamismens invasiva varianter och 'annan tro'?

Bra frågor. Svenskan är väldigt begränsat ibland. Så här tar vid hjälp av de engelska betydelserna av ordet som Bertil85 förhoppningsvis kan, för att reda ut svaret, då "tro" på svenska innefattar båda av dessa och blir missgivande i en diskussion.

Med tro menar jag som i de tre; tro; hopp och kärlek.

Viljan att tro, "därför tror jag". Översätter jag det till. Frågan är varför vara så dogmatisk och snäv?

Dogmatisk kan man väll inte kalla det.

Berättar bara att det finns mer att tro på; än Gud mfl.

Det fet markerade är ett rundresonemang alltså knappast logik; det följer dessutom ingen kausalitet.

Är det en gud av abrahamitisk tro är det, dogmatiskt och blodbadsönskande som är kännetecknet. Inte kärlek

Jasså? Vilken tvist det blev