Troende, varför tror ni?

Ja, det förekommer. Men om det bara vore en tradition, skulle du skriva här då?

Det är osannolikt att trådeämnet blir bättre belyst genom införandet av pop-psykologiska motivations-analyser.


Eller om betraktninger av mitt privatliv.


Knappast sannolikt. Tills dess du kommer med belägg är det bara ett tomt hot.

Ja, alla vet ju att gud bara vill umgås med softa easy going personer som du själv i en evighet.

Ponerad: GT-'guden' är ju sociopat och såna skall man akta sig för även om dom inte har gjort en ont direkt.

Kan du omformulera frågan?

Om tro på en högre makt bara var en tradition och ett självbedrägeri, skulle du då tycka att denna tro var så intressant att diskutera?

Jag tror att Bogomil ÄR skärselden.

Vi ponerar väl att han finns? Och att Bibeln berättar om hans erövringar?
I övrigt, så inte vad jag vet. Hade jag varit ateist om jag visste om att han hade det?

Det är mitt utgångsläge och ja, jag finner det intressant att människor kan vara så övertygade om att det är sanning men ha så usla motivationer för att tro det.

Nu är traditioner inte per se, förknippade med självbedrägeri, tycker du lägger till en premiss som jag inte kan diskutera ifrån riktigt.

Men enbart traditionen, där den visar sig vilja kontrollera istället för att gynna nänniskokärlek, framdanar så mycket degenerativ naivitet att ja, det är högintressant. Religion utlevs efterföljs ju dessutom så olika i olika kulturer, så man behöver nog precisera - vi vet iaf hur Hitlers anhang upptog bibel.


Sedan vet man också att stark jesustro, (my own lover : jag äger honom) cirklar alltid mot självförhävanden, iaf är det trenden. Se bridezilla-fenomenet.

Du gav precis en uppvisning i en kristendom som du inte ens själv vill tillhöra.

Självbedrägerier har ofta stora.... negativa ..... sociala konsekvenser. Och dom försvinnar inte bara genom att man ignorerar dom.