Citat:
Ursprungligen postat av
Rigortius
Problemet är att diskussionen går åt helt fel håll. Om någon kommer med ett påstående "jorden är platt" så måste man bevisa att det stämmer. Du kan inte köra det motvända. Jorden är platt bevisa att den inte är det. Du kan inte bevisa en negativ. DU kan inte bevisa att nånting inte finns (DET ÄR OMÖJLIGT). Spelar ingen roll vad koranen säger det är en bok skriven av människor för 1400 år sedan. Spelar ingen roll om det står i koranen att vi är jorda av celler och att DNA är grunden för allt du är. Det bevisar fortfarande inte att det finns en gud. Och om någon tjaffsar om att du tror inte på mina bevis, NEJ men du måste bevisa det empiriskt. Genom ett utförbart experiment med resultat som går att tolka med statistiska analys för en slutsats som sedan skall testas om och om igen av andra som vill motbevisa din hypotes. Precis som alla andra teorier. Annars måste man ta den rationella ställningen vilket är att förkasta hypotesen att det finns en gud och säga jag tror inte. Annars är man inte rationell. Vilket gör att hela den där skitiga religionen fallerar.
Det roliga är att han bara nämner de fina sakerna. Vart försvann det där med att man ska slå sin fur när hon inte lyder eller döda de otrogna eller att straffet för den som lämnar religionen är döden. Hmm väldigt fina ord. Hela skiten är en förbannelse (for lack of a better word). Den här guden älskar oss så mycket att han skulel bränna oss i all evighet bara för att vi inte tror på honom. Påminner om en saddam liknande figur. Om du hade en son och han dödade någon. Skulle du tortera honom tills han dör?
Jag kan hålla med om att det är svårt att bevisa att ''nåt'' inte existerar. Men det beror på vad något är och vad man syftar på. Jag kan tex bevisa att det inte finns någon sjukdom som gör så att du kan tappa huvudet bokstavligt talat tappa huvudet. Av onani får man inte hår på handflatorna. Det är nåt som inte finns och som går att bevisa. Människan kan inte vrida tillbaka tiden, det är nåt som går att bevisa. Det finns oändligt mycket med saker som inte finns och som går att bevisa att de inte finns. Men jag förstår vad du menade med ditt påstående.
Det som vi pratar om är nåt helt annat. Vi pratar om religion och Guds existens. Det går inte att bevisa varken exsistensen av Gud eller icke-existensen av Gud. Men det vi kan göra är att reflektera och komma till en slutsats.
Så mycket av det lilla av det gigantiskt astronomiska universum vi människor stegvis undersökt och fått bristfälliga kunskaper om förbluffar oss på alla sätt, och det är endast en liten bråkdel av det universum som vi ser. Universum fungerar precis som en maskin och en maskin kan aldrig komma till av sig själv. Alla dessa kretslopp i universum och på jorden är en indikation på att skaparen till allt detta är allsmäktig. Ingenting kan komma till av sig själv och fungera och återupphållas av sig själv helt på egen hand. Universum, livet och jorden är inga undantag. Det finns massvis med argument som man kan lägga för att Gud existerar sen är det så att vad man än lägger för argument kan reduceras till nåt obetydligt av ateisterna vad gäller religion. Men detta gäller inte bara religion utan det gäller allt annat.
Det finns människor som ser en ordning, skönhet, kunskap, mening med det lilla vi känner till av universum sen finns det människor som kan reducera det hela till atomer, stjärnor, galaxer, stoft, rök. Det var någon i den här tråden som sa nåt liknande: '' Det är bara en massa atomer i universum som far hit och dit så det är inget märkvärdigt med det''
Man kan till och med reducera självaste livet till nåt obetydligt. Man skulle kunna säga nåt liknande: ''liv är bara olika former och storlekar som far hit och dit'' eller också skulle man kunna säga nåt liknande: '' Liv är helt fantastiskt, konst, design eller alla andra fagra ord man kan komma på''. För att sammanfatta det hela kort så kan två olika individer se helt olika syften och meningar i en rad meningar eller uttalanden. ''Månen är en vacker skapelse'' Vissa kanske läser denna mening ytligt och ta in meningen ord för ord och förstå meningen också men samtidigt skratta åt meningen hånfullt och göra narr av den eller kanske till och med gå till attack till skribenten och motargumentera det och säga nåt liknande: Månen är inte alls vacker, den är bara där och hade det inte varit för solen så hade den sett grått och tråkig ut''. Samtidigt kan individ nr 2 se och känna en djupare förståelse av samma mening.
Jag fann en del av ditt inlägg lite komiskt. Du kommer med uttalande som lyder: '' Man kan inte bevisa att nåt inte existerar'' och sen lägger du till att det är ''omöjligt''. samtidigt gör du ett påstående, lägg märke till att du
gör ett påstående. Och ett påstående innebär 100% säkerhet och sanning. Ditt påstående lyder: '' Det är människor som har skrivit koranen för 1400 år sen''. Men en enkel fråga till dig. Vad har du för bevis och grund för ditt påstående? Vem eller vilka lärde Muhammed koranen?
Tillbaka till att du sa att nåt som inte existerar kan man aldrig bevisa; Vad är bevis för dig? Ska man kunna ta på saken i fråga för att det ska räknas som bevis? Ska man kunna se, höra eller känna på saken för att det ska räknas som bevis?
Vad har Saddam någonsin med Islam, religion eller det vi diskuterar att göra? Saddam var en politiker och en diktatur men inte den första och verkligen inte den sista. Men han handlade inte som Islam lär utan snarare exakt tvärtemot vad Islam lär. Att du liknar en diktatorisk politiker vid Islam är skrattretande. Diktatorer har alltid funnits i alla tider och i alla kulturer både före och efter Islam.
