Varit med om TVÅ stycken ögonblick under dagen då jag verkligen trott att svaret kommit och man fått lite mindre panik.
Det första vaknade jag faktiskt av. Telefonen ringde, ett nummer jag inte kände igen men det stod 'Göteborg' under numret. Hmm.. tänkte jag. Sökte jag inte Amf1 i göteborg? JAHA, SHIIIT. KOMIGEN VAKNA. Sekunderna efteråt slutade i missnöje. Något inkassoföretag hade ringt fel. Fan.
En stund senare hämtade jag posten samtidigt som jag tänkte; kanske har det kommit ett brev om antagningen, ändå att det inte trillat ner något sms! Öppnar brevlådan, lyfter upp tidningen och under är ett brev från Rekryteringsmyndigheten!! WOOOHOO!
Hjärtat rusar iväg igen samtidigt som spänningen ökar något enormt. Jag sätter mig ner och börjar öppna. Nu gäller det. Hoppas. Hoppas. När jag tar ut pappret står det längst uppe något i stil med "Ett viktigt brev om framtiden..." Vänta lite nu.. Känner jag inte igen det? Tittar på brevet igen..
Brevet var till min bror angående beredskapsunderlag.
Imorgon får fan svaret komma.