Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Ja, jag finner henne trovärdig. Det gjorde åklagare Rosén också. Även Borgnäs. HO också. Helin. Tingsrätten. Visst har det med fallet att göra, men jag tycker att det finns mer intressanta saker som har med det att göra.

Så, om du tycker att vi försvarar en "lögnerska", så fortsätt med det då.

Okej. Du finner henne trovärdig.

Hur förklarar du då att hon i augusti 1984 berättade att mötet med Catrine 8:e juni var första gången "på någon månad" hon träffade Catrine, medan hon 1988 berättade att hon umgåtts med Catrine dagligen i början av juni, innan detta mötet den 8:e?

Du sa att hon var drogberoende och hon kan ha haft minnesluckor p.g.a. detta, men hon kom ju ihåg färgen på bilen på "finnen" körde, om han hade skägg eller mustach, att Catrine bar på två påsar osv.

Varför sa hon att mötet den 8:e juni var första gången på någon månad hon träffat Catrine?, när hon senare vittnade om att hon umgåtts med henne dagligen i början av juni?

Det spelar överhuvudtaget ingen roll vad ni försöker med, för följande är gjutet i betong:

Det är ställt utom allt rimligt tvivel att läkarna styckat CdCs kropp.

Det enda ni kan göra åt det är att tjura och gnälla. Som små barn.

Fast det där är endast en formulering. Som dessutom endast bygger på i det närmaste obefintliga indicier, en undermålig polisutredning samt en önskan att tillmötesgå opinionen. Att det så försåtligt skrevs in i domskälet innebär inte att det per automatik är så. Domstolar har dragit felaktiga slutsatser förr, och det kommer dessvärre att ske igen. Håll tummarna att det inte är du som står bakom skranket då.

Ajaj, det där rimmar väldigt illa med att hon ska ha varit barnvakt åt en liten unge ungefär vid den här tiden.

Hade folk sett någon vara i det skicket dragandes på ett barn i barnvagn så hade de nog ringt polisen.

Det var ju Theresa T som påstod det. I så fall var det alltså "olagligt" av TT att anmäla händelsen.

J-vlar, det där var intressant. Det ger en realistisk och brutal bild av hennes sista tid. Och den där killen som misshandlade henne är förstås inte hörd? Man förhörde inte personal i butiken om CdC och ev. sällskap? Väktare?

Nej.

TT anklagar Teet för att ha försökt strypa henne. Det är felaktigt att säga att Teet ströp TT, jag listar de två främsta anledningarna.

Teet friades från misstankarna om misshandel/"strypförsök" av TT.

Som svar till ditt något retoriska påstående om att det var "olagligt" av TT att anmäla händelsen. TT påstår något, fine. Men problemet var att Lawnmoverman hävdade att det var ett faktum, att han var skyldig. Att någon är misstänkt för något betyder inte att denne någon är skyldig. Men de tankebanorna är ni kanske inte så bekanta med.

Det är ju just den bevisning som användes för att påstå att de bägge styckat C:s kropp som nu är ifrågasatt. Så det där påståendet i domskälen går inte att använda som argument för att de är skyldiga vare sig till styckning eller mord.

Dessutom så är det ju så att varken domskäl eller en friande dom (som detta var) kan överklagas av svaranden. De prövningar som Europadomstolen och andra svenska domstolar gjort betr tingsrättens dom har avfärdats av formella skäl, dvs pga att en åtalad inte kan överklaga en friande dom. Man har alltså inte prövat om själva bevisningen var tillräcklig för att slå fast att de styckat C.

Bevisfrågan betr styckningen prövades senast av kammarrätten 1991, för att avgöra om läkarnas legitimationer skulle dras in. Kammarrätten friade först läkarna. Men under inverkan av Hanna Olssons bok och den "folkstorm" som denna uppammade så grep regeringsrätten in och bestämde att prövningen skulle göras om. Denna gång beslöt kammarrätten att legitimationerna skulle dras in.

Som stöd för sitt beslut använde man följande bevisning:

Den lilla flickans berättelse: modern till en 5-årig flicka berättar att flickan berättat saker hon ska ha varit med om vid 1,5 års ålder. Moderns tolkning av barnets berättelser tolkas av en barnpsykiatriker som att flickan bevittnat rituell styckning, där det har fotograferats, män har uppträtt iförda mystiska dräkter mm. Nu börjar jakten på de omtalade fotografierna. Det kan dessutom vara intressant att veta att modern då hon hörde av sig till polisen med sin berättelse låg i en vårnadstvist med T A betr vårdnaden om den lilla flickan. I samband med detta hade hon under en tid försökt få T A åtalad för incest. Läkarundersökningar och psykologundersökningar tydde dock inte på att flickan utsatts för nåt sådant från sin far, så detta medförde inget annat än att flickan under lång tid utsattes för upprepade utredningar och läkarundersökningar. Per Lindeberg visar dessutom på ett övertygande sätt att delar av moderns berättelse om vad flickan sagt uppenbarligen är efterhandskonstruktioner, som gjorts när modern fått kännedom om nya fakta som polisen delgett henne.

Fotohandlarparets berättelse: när media började skriva om att styckningen skulle ha fotograferats hörde ett par som driver en fotohandel av sig. De påstod att de fem år tidigare hade tagit emot rullar för framkallning som innehöll bilder av styckning av en kvinna. De sa att de blev mycket upprörda över innehållet och berättade om det för sina anställda, vänner mm. Inga av dessa andra personer minns att de hört nåt om detta. Fotohandlarparet pekar vid rättegången ut T A som den som lämnat in bilderna. Bandinspelningar från vittneskonfrontationer visar dock att de inledningsvis inte kunde peka ut någon av de misstänkta. På banden hörs att polisen hjälper dem att peka ut rätt personer. Av Protokollet som sedan rätten får se framgår inte detta, utan där framstår det som att utpekandet är otvetydigt. Av förhörsprotokollen framgår i övrigt att deras inldande berättelse är mycket vag. I samtalen med förhörsledarna växer successivt den bild fram som stämmer med den lilla flickans berättelse. Detta framkommer inte i rätten, utan deras berättelse framställs som mycket klar och tydlig.

Damen med hunden: en äldre dam hör av sig i samband med förhandlingarna i kammarrätten. Hon har för fem år sedan sett två män med en barnvagn gå in i patologiska institutionens byggnad på den dag som förutsätts vara den dag då styckningen skedde. Hon säger sig minnas händelsen särskilt tydligt eftersom det var en så påfallande vacker dag. En efterkontroll av vädret den aktuella dagen visar dock att det var ett riktigt ruskväder den helgen. F ö är patologiska institutionen inte den byggnad där styckningen förutsätts ha skett, utan det är rättsläkarstationen. Dessa byggnader kan inte förväxlas.

Styckningssättet: Det sätt som styckningen utfördes på anfördes som bevis för att T H utfört styckningen. Prof J R ansåg att styckningen visade att den som utfört den hade kunskaper motsvarande vad en rättsläkare har. Denna slutsats har fått mycket kritik av kolleger och av socialstyrelsen rättsliga råd. Andra utredningar har visat att styckningen snarare liknar det som en erfaren jägare eller slaktare skulle använt. Exempelvis sättet att avskilja armarna från bålen genom att skära bakom skulderbladen liknar förfarandet vid slakt, men förekommer inte inom rättsmedicinen. Även om styckningssättet skulle ha visat att styckningen utförts av en person med kunskaper om obduktion så säger det inget om vem som gjort det.

Dagboksvittnet: I kammarätten framträdde en kvinna som påstod att hon var C:s närmaste vän. Hon visade uppdagböcker som innehöll uppgifter som styrkte hela åtalet, och påstods visa att C umgåtts med en läkare som skulle vara T A (hon varjen namngav eller identifierade honom dock). Senare granskningar av dagböckerna har dock övertygande visat att de är tillkomna i efterhand för att passa till hela historien. Hon har troligen fått hjälp av någon med viss -dock begränsad- kännedom om fallet. Detta tillsammans med att hon inte nämnt ett ord av allt detta vid de förhör som hon var med om inför tingsrättens behandling av mordåtalet några år tidigare tyder starkt på att hon inte var att lita på. Den troliga mened som hon i o m detta begick prövades aldrig, eftersom hon dog innan detta kunde ske.

Så här ser den tyngsta bevisningen mot de bägge läkarna ut. Per Lindeberg redogör detaljerat för den i sin bok. Ingen av alla de som hoppat på honom efter att boken kom ut har påvisat ett enda faktafel. Man kan vara ganska säker på att minsta sakfel skulle ha använts för att sänka hans trovärdighet. Ingen har dock framfört nåt sånt, och det styrker mig i tron att Lindeberg faktiskt redovisar sanna fakta.

Nix, du har råfel igen. LOM påstår ngt som är helt obevisat.

Citat av LOM:

[...] det var en knulldocka i fullstorlek komplett med strypsnara som hittades hemma hos Härm. Den unga prostituerade kvinnan som Härm försökte strypa i ett trapphus på Östermalm hösten 1983 var förövrigt också i "fullstorlek". Strypningar verkar ha varit av stort intresse för honom precis som våldsfilmer och prostituerade kvinnor.

Detta stycke skrev LOM 2012-01-28 01:49.

LOM framställer en helt obevisad händelse som ett faktum. LOM är alltså öppet lögnaktig. Vidare finns ingen som helst källa (foto/text/polismaterial) som säger att det var en knulldocka. LOM:s källa är (som LOM själv skrev häromdagen) en kommentar i en debatt knuten till en blogg. Avsändaren är anonym.

Jag har läst beslagprotokollet från Teets hem. Det står inget om ngn "knulldocka".

Jag citerar nu ur beslagprotokoll gällande Kyrkvägen 33 i Täby, dec 1984.

Citat ur FUP: 6. KS1: 3. Docka hängd i sladd

Om du på allvar fått för dig att jag felciterar FUP ska du polisanmäla mig. Att förvanska och sprida förvanskade polisuppgifter offentligt är självklart straffbart. Om jag postade förvanskad FUP-text på FB vore jag både ointelligent och självdestruktiv. Jag är varken det ena eller det andra.