Citat:
Mannen såg pressad ut då beskedet om häktningen kom. Han stirrade ner i bordet och nöp fast i bordsskivan med båda händerna.
– Han bedyrar att han är oskyldig. Alla sådana här motgångar är jobbiga för honom, sa Bo Forssberg.
Har han AS är detta extra jobbigt. Även anti social personlighetsstörning. Han kan blå neka därför att han inte anser att han gjort ngt fel, att han verkligen är oskyldig eller att han "fastnat" i att han ska aldrig erkänna ngt utan det är polisen och åklagarens skyldighet att bevisa detta. Det jag känner till om AS ( vilket är mycket, både privat och professionellt) är att har han låst sig vid en sak så är det oerhört svårt att få honom att ändra sig.
Han kan också neka för att han inte minns att han gjorde detta, var psykotisk.
– Han bedyrar att han är oskyldig. Alla sådana här motgångar är jobbiga för honom, sa Bo Forssberg.
Har han AS är detta extra jobbigt. Även anti social personlighetsstörning. Han kan blå neka därför att han inte anser att han gjort ngt fel, att han verkligen är oskyldig eller att han "fastnat" i att han ska aldrig erkänna ngt utan det är polisen och åklagarens skyldighet att bevisa detta. Det jag känner till om AS ( vilket är mycket, både privat och professionellt) är att har han låst sig vid en sak så är det oerhört svårt att få honom att ändra sig.
Han kan också neka för att han inte minns att han gjorde detta, var psykotisk.
Det spelar ju mindre roll ifall han vinkar eller nyper sig fast i en bordsskiva när beskedet kommer.
Oavsett så övertolkar man hans reaktion här i tråden. KJ är säkert förberedd på fortsatt häktning
via sin advokat så där vackert inlindat eftersom gossen sitter på psyk.
Du framhäver ideligen dina kunskaper inom psykiatrin. Då tycker man du borde inse
att man inte kan ställa en diagnos på vare sig grannarnas poängterande att gossen
befinner sig i en bubbla eller sekunderna av hans reaktion runt en häktesförhandling.
KJ:s föräldrar verkar tagit sitt ansvar över denna son och då tänker jag speciellt på att
man ordnade godmanskap åt honom.Det är absolut inte alla föräldrar som engagerar
sig på detta sätt och accepterar ens ett "litet fel" i sina barn.
Har dom intresserat sig i det ena i hans uppväxt så har dom förmodligen gjort det
i det andra. Och vad det andra är vet vi inte, inte heller ifall det existerar.