Har nu (återigen) gått igenom och läst det mesta som ni diskuterat om 15/6-historien och jag kan lugnt säga att det bara bottnar i rena spekulationer. KD ("Saxmördaren") avfärdar jag som förövare (vad gäller CdC-fallet) på en röd, för han kunde, av allt att döma, inte ens stava till "sofistikerad" och han satt väl dessutom inne på psyk sommaren 1984, fullpumpad med medicin (om jag förstått det korrekt). "Mötet 15/6" kan mycket väl ha ägt rum 8/6, 9/6 eller 10/6, på kvällen (i varje fall någon gång efter att Anckers släppt av henne vid Kungsan, ca. kl. 10.15), om det nu överhuvudtaget ägt rum. "Långe farbrorn" ska ha varit med två ggr, vid ett sådant här möte, första gången 8/6 (kanske var det t.o.m två sådana här sammanträffanden under samma datum?) och andra gången 9 eller 10/6 (om inte senare den 8/6). Sedan kan CdC ha gått till Malmis för att tjäna ihop en slant (som hon brukade göra) och träffade (naturligtvis) en torsk, som också blev hennes sista kund tillika baneman. Jo, för att återgå till "Långe farbrorn", så behöver denne inte ha ett jota med CdCs tragiska öde att skaffa. Kanske det första mötet t.o.m ägde rum runt den 1/6 och det andra mötet "en vecka senare", som då blev runt den 8/6? Och CB och Saba tror jag inte hade kunnat hålla snattran, om de känt till något saftigt om ett sådant här makabert våldsdåd (att de själva var förövare tror jag inte ett dyft på heller). Nej, snacket hade gått stekhett i de kretsarna och till slut lämnat den sfären och snuten hade förr eller senare nåtts av det och agerat.
Nej, som sagt, att hon skulle ha levt så sent som den 15/6 verkar inte särskilt troligt.
Uttrycket
hänger på lösa boliner passar utmärkt in här.
Och jag skulle inte så lättvindigt avfärda läkarna, för visst är det - inte minst - intressant att CdC hade
två telefonböcker (står om detta i PLs bok)? Bara den ena av dessa har hittats (hemma hos Finnen).
Catrine talade vid ett tillfälle i telefon på det hotell hon bodde (i Vasastan?) och han som hade hotellet hade hört henne tala med en "Tomas/Thomas" (ung.
- Ja, Tomas/Thomas/
- Kan jag väl, Tomas/Thomas). Källa:
Styckmordsmålet (av Styrlin & Nyberg, 1999). Nu är ju detta namn inte alls särskilt ovanligt, snarare tvärtom, men det är intressant inte desto mindre. Man hade gärna velat titta i den andra telefonboken (och vad hade vi då kunnat finna där?), som verkar ha varit viktigare för henne än den som hittades hemma hos Finnen, då hon alltid (enligt bekanta) hade den i sin väska.