Sverige anskaffar Archer

Bra skrivet.

Av vad jag kan se på de videon som presenteras så gungar hela ekipaget fritt i ca 2 sekunder innan kanonen börjar rikta igen. Efter 4 sekunder verkar den helt skjutklar igen.

Tiderna varierar dock med den vinkel man har eldröret i. Då det är en haubits så förväntas att röret har en högre vinkel än 35 grader. (den gamla bandkanonen sköt normalt lägre än så). Skjuter man på max skjutavstånd och kraftigast laddning så gungar det givetvis mer än vid skjutning mot riktigt nära mål (i det läget kanske man också vill ha högre skjuthastighet).

En haubits rekylbroms börjar inte bromsa förrän projektilen lämnat loppet vilket innebär att gungningens storlek inte har någon som helst betydelse för projektilbanan. Det är värre med vissa stridsvagnar där man inte riktigt fått plats med en korrekt anpassad rekylbroms så att röret hinner stegra sig innan projektilen helt lämnat loppet vilket förstör precisionen på avstånd.

1. Problemet är alltså att archerns fulla förmåga enbart nås med Svensk och Svensk/Amerikansk ammunition. Tex. Bonus, Excalibur. Dessa ammunitioner är inte tillgängliga överallt och gör köparen helt beroende av i första hand Sverige och sedan USA. De flesta användare av sådan ammunition har egna artilleripjäser.

2. Så du hade helt enkelt inte förstått problemet.


1. Du överdriver. Det är en fråga om styvhet, låsningsmoment, vikt och liknande. Det vore ganska enkelt att förse dumpern med antingen 2 extra stödben någonstans kring mitten av dumpern och helt enkelt lyfta hjulen från marken. Alternativt ta de utfällningsbara benen till HB77 och montera automatiserade sådana på archern - de är ju bevisligen funktionsdugliga, beprövade i strid, djup snö -40, över 3000m etc. osv.

2. Caesar systemet är inte kompetitivt på något vis. Möjligtvis har Caesar en större uthållighet baserat på att du kan lägga 400 bulor med laddningar bredvid och skjuta hela dagen medan archern måste ladda om med sitt eget system. Man kan misstänka att Caesar har ett mindre behov av elektronik och automatik - dvs. att systemet funkar även 100% mekaniskt utan annat än stöd av armkraft. (något som kan göra att användare har stort förtroende för systemet).

3. Säkerligen finns det många olika konstruktioner, med olika funktioner.

Archer tar väl all 155 mm som är standardiserad enligt NATO? man fick modifiera kammaren så att det skulle bli på detta vis. (FH77 klarade inte det).

BONUS är f ö svensk/franskt. Det var ett samarbete mellan Bofors och Nexter där respektive lands regering var med och pyntade.

Edit: Vad fasen är "låsningsmoment"? I detta sammanhang?

Vi ska inte glömma heller att normännen har till 2070 sig att skriva av F-35, så längre kommer aldrig Gripen att vara stridsduglig, vi kommer garanterat att måsta köpa nya flygplan om 20-30 år igen medans norrmännen bara får ett modifieringskit av LM och så flyger dom vidare billigt och bra

Det där gäller ju varje 155 mm pjässystem. Att få ut "full effekt" kräver specialammunition. Dessutom är ju Bonus ett samarbete mellan sverige och Frankrike, såsom redan påpekats. När Finland köpte Bonus granater en tid sedan, köpte man dem från Frankrike.

Excalibur kvarstår ännu länge som specialammunition för verkliga undantag, pga sitt pris.

Artilleri är till för att skjuta, skjuta och skjuta. Därför är jag är snarare bekymrad över att en Archer bara tar 21 granater, vilket leder till att den måste få ny ammunition rätt ofta.



Nu svarar du igen på något annat än jag skrivit om.

Jag rangordnade inte de hjulförsedda artillerisystemen, utom att dissa Zuzana. Jag tog inte heller ställning till hur man stabiliserar Archern.

Jag konstaterade att ifall man skulle bygga vapensystemet på ett annorlunda chassi (dvs från dumper till lastbil), står man igen inför olika tekniska utmaningar som ska lösas, pga att hela systemet blir ett annat. För en lyckad export ska du kunna påvisa att barnsjukdomarna är övervunna. Så vore det inte med en ny iteration av systemet på 6x6 eller 8x8 lastbilschassi.

1. Men det är bara en liten del av alla granater som uppfyller NATO-standard.

2. Ja.

3. Låsningen av pjäsen mot stöden och släpanordningen/tornanordningen.


1. Archern är inte lika imponerande när man räknar berg av "dumma" artillerigranater. Då är den typ 5-10% bättre än M109 över tid och har dessutom en ojämn eldhastighet p.g.a. omladdningen.

2. Inte i Sverige. Det finns väl några tusen granater i förråden enligt diverse webbartiklar.


1. Alltså Caesar är ett bra system, men inte en konkurrent till archern. Hur archern gör sig i en öken med +40C vill jag inte spekulera om. Hur Caesar gör sig -30C med 1-2m snö innebär nog minst att den inte längre har förmåga till shoot än scoot utan snöröjning, åtminstone.

2. Nu pratade jag inte om lastbil utan stridsfordonschassin, bandvagnschassin, stridsvagnschassin och artillerichassin.

3. Det är mest en tyngdpunktsfråga och lastbalansfråga, liksom frågor om bandtryck och framkomlighet. Skär man bort 5-10t från en armadillo och adderar pjäsen eller placerar den på en släpvagn till en bandvagn eller moddar ett stridsvagns/artillerichassi så har man en fungerande lösning, med band och förmåga till djupsnö körning.

Så ÖB:s nästa lösning är att ta ut BK1a från våra förråd och museum då Archer inte räcker till. Då har vi även löst snöproblemen för archern i Norr. Vad ska vi med en bataljon till Gotland med? När och hur? Lite svårt att placera 7 st Archer i hela landet om inte FMV har tagit tillbaka några. Vi kanske ska köpa några begagnade K9 8-12 st nu när Finland vill köpa och det finns begagnade som några inte trodde på. Annars kanske dansken tar dem.

Utmärkt inlägg, herr Bergakungen!

Detta vad som fungerar i Norge tycker jag är speciellt intressant.
Isolerar man användningen av ett artillerisystem till enbart norsk mark, så har jag svårt att se att ett bandgående artilleri skulle ge så stora fördelar. Större delen av landet bjuder som bekant på extrema höjdvariationer i terrängen - detta med terrängmask som i Tyrolen är bara förnamnet. Det är ont om ändlösa skogar och myrmarker där bandgående artilleri skulle kunna smita iväg från vägnätet.

För den absoluta lejonparten av Norge, framstår Archer som ett ovanligt bra val av artillerilösning, givet terrängförutsättningarna. Trots att vägnätet på många sätt är undermåligt.

Återstår det allra nordligaste av Norge, med en topografi som påminner mer om den svenska (rundare berg och stora ytor ödemark), där man skulle ha betydligt mer nytta av bandgående haubitsar.
Kanske är de norska krigsplanerna fortfarande så integrerade med de svenska att man ser behovet av att fungera i svensk terräng (den sortens planer fanns under det kalla kriget).

Det torde ha varit helt andra faktorer som fick norrmännen att hoppa av Archer-projektet. Får göra en sökning i Stortingets protokoll (den som redan hittat något är varmt välkommen att ropa till!).

- - -

Det har frågats om Archerns funktion, hur den riktas etc... (hej påre Sukhoi-t50!) Den här artikeln är nog den mest djuplodande jag lyckats hitta. Säkert gamla nyheter för en del, men... what the heck:

http://techworld.idg.se/2.2524/1.646909/haubits/sida/1/sida-1

Det bör dessutom påpekas att artikeln är på fyra sidor - och att länkarna till de följande sidorna finns längst ner. Och Sukhoi-t50, det är på sidan två det göttigaste finns om du vill få ett hum om hur pjäsen hittar rätt plats att skjuta på...

Hey slurppen! Sju Archer? Hur tänker du nu?

Rekommenderar den här norska länken. http://nvio.no/archer/ Bara att räkna eldrör. Och med tanke på diskussionen i den här tråden nyligen, så är rubriken till artikeln extra intressant...

Jag tycker det var jättebra att Norge avslutade samarbetet, för nu får vi alla 48 pjäserna. Det är ju alldeles för lite, ändå, men 48 är ju bättre än 24.

Det var som kunde visas upp för en tid sedan i november. Då var endast 7 st Archer klara. Lite svårt då enligt vissa önskemål att skicka ner en Bataljon till Gotland med 3 komp x 4 st Archer.

Får kanske backa det kan var 8 st.
http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2016/11/ett-kanonkliv-for-artilleriets-utveckling2/