2016-08-22, 09:57
  #685
Medlem
PiusXIIIs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av jethack
Nä det är faktiskt lustigt. Samtidigt så tänker jag att det var så där snöpligt som det var under den perioden. Folk dog helt plötsligt och det var lika mycket tragedi som vardag. Och den motsägelsefulla känslan tycker jag Dostojevskij förmedlar på ett riktigt snyggt sätt. En känsla som jag annars inte har stött på.

För min del verkar det som om han plötsligt inser att snubben inte fyller någon som helst funktion i historien, eller bara tröttnar på honom, och bestämmer sig för att ta honom av daga. Vanligtvis plockas sådana figurer bort ur handlingen helt och hållet, men jag vet inte om Bröderna Karamazov först gick som följetong i någon tidning, vilket var vanligt på den tiden. I så fall fanns ju inte den möjligheten. Nu har jag iofs googlat på Smerdjakov, och folk har alla möjliga idéer om honom, så det är möjligt att jag har fel.
Citera
2016-08-22, 10:03
  #686
Medlem
filmfreaks avatar
Citat:
Ursprungligen postat av iMinusRoot_Meta
Det förstår jag verkligen inte varför du tycker...
Motivera gärna.
jag fann den tillintetsägande och ganska tråkig.

Jag har hört från flera håll att Camus är mer än läsvärd och i synnerlighet Främlingen, men jag har inte fått det motiverat...
Främlingen är en fantastisk roman som beskriver på ett lysande sätt hur viktigt det är att rätta sig efter samhällsnormer. Även om du inte kan känna sorg när din mamma går bort ska du ändå ge sken av du sörjer för att inte ses som asocial.

Det som många bortser från är att Främlingen utspelar sig i ett kolonialt Frankrike, närmare bestämt Algeriet, innan inbördeskriget med påföljande självständighet. Huvudpersonen är en "pied noir", dvs en "vit" algerier av franskt (av namnet att döma) ursprung som i boken konfromteras för sitt agerande mot en namnlös "arabisk" algerier. Konsekvensen av hur huvudpersonen behandlar denna arab måste ses utifrån den tidens synsätt för att bokens sammanhang ska komma til sin rätta. Poängen är densamma, men blir starkare ifall samhällssynen beaktas.

Camus är en författare vars språk fungerar bra i översättning, det är rakt och kärnfullt till skillnad från många andra franska författare vars ordrika, poetiska och lekfulla språkbruk kan vara svårt att ge rättvisa på svenska.
Citera
2016-08-23, 23:05
  #687
Medlem
Även om jag inte gillar uttrycket "bör ha läst" så vill jag tacka för en bra tråd. Hittat flera fina böcker här...
Citera
2016-08-23, 23:19
  #688
Medlem
rockandrollas avatar
Två snabba Berts Dagbok, Brott och Straff.
Citera
2016-08-29, 12:44
  #689
Medlem
filmfreaks avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HasseTheMan
Även om jag inte gillar uttrycket "bör ha läst" så vill jag tacka för en bra tråd. Hittat flera fina böcker här...
Här är lite tips från The Huffington Post. Av dessa har jag läst exakt 0 (noll) stycken och hört talas om 2 (två). Men en del verkar vara värda att ta sig an
Citera
2016-08-30, 23:12
  #690
Medlem
ImpAusters avatar
Citat:
Ursprungligen postat av rockandrolla
Två snabba Berts Dagbok, Brott och Straff.

Helt seriöst så vill jag slå ett slag för Berts dagbok. Bert-serien är den bokserie som faktiskt påverkat mig mest. Att en bok kunde prata med en på det sättet som den gjorde är fan idag fortfarande superviktigt. Den la en sån jävla grund för hur många (läs: jag) hanterar händelser i mitt liv genom att bearbeta det via text. Böcker behöver inte vara så högtravande.

För att släppa temat men ändå fortsätta på något säger jag: Mina drömmars stad. Fruktansvärt välskriven och oerhört viktig bok sett ur ett svenskt arbetarperspektiv. Den bör var svensk ha läst kan jag tycka.
Citera
2016-08-31, 11:24
  #691
Medlem
lampross avatar
Man bör som icke-sovande, litteraturälskande aktör i det 21:a århundradet ha läst dessa romaner:

. Ballard: The Atrocity Exhibition -- eftersom den skildrar det moderna livet som myt, uttryckt i symboler. Korta texter, dock ej snabbläst.

. Clarke: 2001 -- eftersom den skildrar hur människan för nästa steg i utvecklingen måste höja sig mentalt och gå Bortom Bortom; en astral resa, uttryckt i neutrala, teknologiska termer.

. Hassel: Döden på larvfötter -- eftersom den skildrar "the fierce and hectic action of mechanized warfare" som få andra böcker.
__________________
Senast redigerad av lampros 2016-08-31 kl. 11:29.
Citera
2016-08-31, 11:37
  #692
Medlem
Doodis avatar
Siberian Education


Filmen som ska vara baserad på denna bok kan man strunta i att kolla på överhuvudtaget för den är så fruktansvärt dålig, och den är väldigt löst baserad på boken, mycket som inte är samma. Boken kan ha lite svårlästa partier, vilket kanske är anledningen till att filmen blev så dålig, men jag tycker ändå att man bör ha läst boken. Har man lite insyn i hur kriminalitet funkar i Sverige så är boken väldigt underhållande, då det skiljer sig så enormt. I Sverige har kriminella oftast ingen heder alls, i Sibirien har polisen ingen heder (vilket dom förvisso inte har i Sverige heller i många fall).


Utttrycket "Honest criminal" väl till pass i den här boken.
Citera
2016-09-03, 06:03
  #693
Medlem
bradgardsindianens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av filmfreak
Främlingen är en fantastisk roman som beskriver på ett lysande sätt hur viktigt det är att rätta sig efter samhällsnormer. Även om du inte kan känna sorg när din mamma går bort ska du ändå ge sken av du sörjer för att inte ses som asocial.

Det som många bortser från är att Främlingen utspelar sig i ett kolonialt Frankrike, närmare bestämt Algeriet, innan inbördeskriget med påföljande självständighet. Huvudpersonen är en "pied noir", dvs en "vit" algerier av franskt (av namnet att döma) ursprung som i boken konfromteras för sitt agerande mot en namnlös "arabisk" algerier. Konsekvensen av hur huvudpersonen behandlar denna arab måste ses utifrån den tidens synsätt för att bokens sammanhang ska komma til sin rätta. Poängen är densamma, men blir starkare ifall samhällssynen beaktas.

Camus är en författare vars språk fungerar bra i översättning, det är rakt och kärnfullt till skillnad från många andra franska författare vars ordrika, poetiska och lekfulla språkbruk kan vara svårt att ge rättvisa på svenska.

Håller med, den är helt fantastisk. Och lätt absurd när så stor del av rättegången med diverse vittnen ägnar sig åt hans karaktär (den förmodade bristen på karaktär) medan brottsoffret och gärningen som sådan betraktas rätt summariskt. Och att denna till det yttre likgiltiga personen till viss del är en produkt av det formellt korrekta samhällsidealet (han hade ju morsan på ett vårdhem för att han inte hade råd att vara hemma och vårda henne själv utan var beroende av sitt arbete för sitt uppehälle).
Citera
2017-03-10, 22:18
  #694
Avslutad
Det här slags trådar och de resonemang som ryms i dem är såklart nödvändiga, och att ha någon slags kanon överhuvudtaget, som riktlinjer för vad den nyfikne men ännu okunnige bör söka upp, och som de konkretiseringar av allmänna estetiska, ideologiska (osv) ideal som alltid finns. De är inte bara nödvändiga, men också oundvikliga i det att vissa författarskap, epoker, stilideal alltid kommer upphöjas och få människor att enas kring. Litteraturhistorien och litteraturstudiet kan inte bli kanonlöst så att säga. Men det är samtidigt viktigt att vara medveten om att den här slags listor blott bör vara det första, men inte det sista, steget för den på litteraturhistorien nyfikne. Att träda in i litteraturhistoriens värld är inte bara att tillägna sig en kanon, en färdig lista över författare du måste läsa, utan tvärtom att utstaka sina egna vägar på de oöverskådliga marker som är den samlade litteraturen. Nöjet i att växa som läsare är, i alla fall i mina ögon,att finna sin smak, som kan vara förfinad, medveten och äkta utan att fördenskull älska allt som ingår i den stora listan över den kanoniserade litteraturen. Att mogna och växa som läsare handlar inte om att kryssa av alla de verk man "borde" läsa, utan få möjlighet att ägna mycket tid åt de kanske få verk som faller en i smaken. Visst har jag en strävan och önskan att läsa så stora delar av den kanoniserade litteraturen som möjligt, men än hellre vill jag få tid att tillbringa med den försvinnande lilla mängden böcker och författarskap (av hela den samlade litteraturen) som tilltalar och berör mig på djupet. Hellre än att läsa igenom all upphöjd litteratur vill jag förbliva och vandra längs de enskilda författares pennor som får morgonstjärnan att gå upp för mitt hjärta.
Jag känner på rak arm att jag skulle kunna ägna hela mitt läsande liv åt Montaigne, Nietzsche, Proust, Bibeln och kyrkofädernas skrifter – men egentligen inte med nödtvång så hiskeligt mycket mer. Dessa skrifter kan man strosa längs och ständigt finna tankar för dagen, lust att framhärda i utforskandet av sig själv och omvärlden. Nu är jag bara tjugotre bast, och kommer säkert i framtiden att sucka över denna tankegång, när min smak tagit nya vändningar flera gånger om. Men det är en i stunden ärlig ingivelse i alla fall. Mitt råd till alla nya läsare där ute är väl egentligen: Finn er smak! Tvinga er inte att plöja igenom mängder med litteratur ni känner att ni måste läsa bara för att. Utan sätt er tillrätta när ni hittat en bekväm stol. (Sedan är det självfallet så att man ofta finner sin smak när man plöjer igenom uppradningar över vad man borde läsa. Men som sagt, det är bara ett steg på vägen.)
__________________
Senast redigerad av Caesare 2017-03-10 kl. 22:23.
Citera
2017-03-10, 22:30
  #695
Medlem
Jag tycker att man ska ha läsat "Garp och hans värld av John Irving, man ska ha läst slakthus 5 av Vonnegut. Det är bra böcker! Sedan hade jag kul med Gentlemen av Klas Östergren. Och sedan är inte Stephen K högt stående inom finkulturen men jag vill ända slå ett slag för hans bok 1963.. Den om kennedy mordet och allt annat han har skrivit.
Citera
2017-03-10, 22:39
  #696
Medlem
Dr Kuchos avatar
Järnridån: Det kommunistiska maktövertagandet i Östeuropa 1945–1956 av Anne Applebaum.

Ett fantastiskt verk och en bred redogörelse för hur länderna öster om linjen från Stettin vid Östersjön till Trieste vid Adriatiska havet drabbades hårt av totalitära ideologier under nittonhundratalet. Ingen stalinistisk regim lyckades någonsin hjärntvätta alla och därmed utrota allt oliktänkande men om inget annat visar efterkrigstidens stalinisering hur bräcklig civilisationen kan vara.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in